Den 27 januari 1945 befriades f\u00f6rintelsel\u00e4gret i Auschwitz-Birkenau av trupper ur R\u00f6da Arm\u00e9n. Det \u00e4r grunden till att vi idag minns det som h\u00e4nde f\u00f6r drygt 70 \u00e5r sedan. I dag h\u00f6gtidligh\u00e5ller vi minnet av alla de m\u00e4nniskor som f\u00f6ll offer f\u00f6r en av de mest avskyv\u00e4rda regimerna i v\u00e4rldshistorien. F\u00f6rintelsens minnesdag understryker ocks\u00e5 betydelsen av att k\u00e4mpa f\u00f6r demokratin och m\u00e4nniskov\u00e4rdet, en kamp som m\u00e5ste vinnas varje dag och f\u00f6r varje ny generation.<\/p>\n
Flera miljoner m\u00e4nniskor\u00a0m\u00f6rdades i nazisternas f\u00f6rintelse- och koncentrationsl\u00e4ger runt om i Europa. Den st\u00f6rsta gruppen var judar, men ocks\u00e5 kristna polacker, homosexuella\u00ad, motst\u00e5ndsm\u00e4n- och kvinnor, funktionshindrade\u00ad och m\u00e5nga andra. Dessa var m\u00e4nniskor som av nazisterna utsetts som mindre v\u00e4rda. Men det var inte nog, i nazisternas \u00f6gon var de inte v\u00e4rda att leva. Som Sveriges s\u00e4rskilda s\u00e4ndebud i Budapest utf\u00e4rdade Raoul Wallenberg skyddspass och skyddade judar i byggnader som betecknades som svenskt territorium vilket r\u00e4ddade tiotusentals och m\u00f6jligen s\u00e5 m\u00e5nga som hundratusen liv. Tack vare sina insatser under f\u00f6rintelsen har Raoul Wallenberg hedrats med en rad humanit\u00e4ra utm\u00e4rkelser under \u00e5rtiondena efter sin f\u00f6rmodade d\u00f6d.<\/p>\n
– L\u00e5t oss i dag minnas och p\u00e5minnas, vi m\u00e5ste l\u00e4ra av v\u00e5r historia. Det som skedde f\u00f6r drygt 70 \u00e5r sedan i Europa f\u00e5r inte upprepas, det f\u00e5r inte ens vara i n\u00e4rheten av att upprepas. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e5r skyldighet att lyssna till de \u00f6verlevare som finns i dag och f\u00f6ra deras historia vidare, s\u00e4ger Denis\u00e9 Cassel, Kommunalr\u00e5d (KD).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"