I samband med \u00e4ndringen av skollagen 2010 \u00f6vergick Sverige fr\u00e5n lagstadgad skolh\u00e4lsov\u00e5rd
\ntill elevh\u00e4lsa. Ett namnbyte med stora konsekvenser.<\/p>\n
Skolh\u00e4lsov\u00e5rden, med skolsk\u00f6terskan som centrala navet i skolan, hade goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar
\nf\u00f6r att skapa tillit och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r familjernas egna problem. Det fanns respekt f\u00f6r
\npsykosocial problematik i m\u00e5nga familjer och att olika kulturer har olika v\u00e4rderingar. L\u00e4rare
\noch alla andra i skolan visste att barn som inte m\u00e5dde bra skulle skickas direkt till skolsyster
\nf\u00f6r ett f\u00f6rsta samtal i sekretess. Likas\u00e5 att om barn var borta mer \u00e4n n\u00e5gra dagar, ringde
\nskolsk\u00f6terskan och fr\u00e5gade hur barnet m\u00e5dde. Omsorg och intresse \u00e4r viktiga ledord. Liksom
\natt f\u00f6r\u00e4ldrar och barn alltid visste att de var v\u00e4lkomna till skolsyster och skolh\u00e4lsov\u00e5rden.<\/p>\n
Efter skollagen 2010 \u00e4r tolkningen som Skolverket och Socialstyrelsen gjort att det \u00e4r l\u00e4raren
\nsom f\u00f6rst skall se barns oro \u2013 trots att detta m\u00f6te inte sker i sekretess, och av l\u00e4rare som
\ntroligen saknar medicinsk och psykosocial utbildning. Dessutom sker samtalet ofta i ett
\nklassrum inf\u00f6r andra barn, vilket kan strida mot Barnkonventionen.<\/p>\n
L\u00e4raren \u00e4r idag skyldig att\u00a0ta informationen till rektor, som enligt lag \u00e4r den som ska g\u00f6ra
\norosanm\u00e4lan. Rektor meddelar orosanm\u00e4lan till f\u00f6r\u00e4ldrar och h\u00e4rmed skapas ett starkt
\nmotsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan skolan, l\u00e4raren och familjen. S\u00e5 l\u00e4nge skolh\u00e4lsov\u00e5rden fanns kunde
\ninte f\u00f6r\u00e4ldrar och barn kr\u00e4nkas p\u00e5 det s\u00e4tt som sker idag, f\u00f6r vi b\u00f6rjade i sekretess och
\nskapade tillit och samf\u00f6rst\u00e5nd med barn och familjer.<\/p>\n
Tidigare delade skol\u00f6verl\u00e4karen och rektorn ansvaret f\u00f6r barns h\u00e4lsa. Det fanns en obruten
\nkedja som b\u00f6rjade med m\u00f6drav\u00e5rdscentralen, sen barnav\u00e5rdscentralen f\u00f6r att sedan i
\nskolh\u00e4lsov\u00e5rden f\u00f6lja barnen i skolan. Med skollagen 2010 blev rektor ensam medicinskt
\nansvarig f\u00f6r alla barns h\u00e4lsa, fast rektorn saknar medicinsk utbildning. V\u00e4rst av allt \u00e4r att
\nmyten till dags dato bibeh\u00e5llits, om att h\u00e4lsa och h\u00e4lsofr\u00e4mjande insatser \u00e4r det samma som
\nskolh\u00e4lsov\u00e5rd,<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 ett undanh\u00e5llande av fakta till svenska folket att fr\u00e5n 2011 g\u00f6rs inte regelbundna
\nmedicinska kontroller av en skoll\u00e4kare, d\u00e5 ordet v\u00e5rd utg\u00e5tt fr\u00e5n alla skolf\u00f6rfattningar. Det
\nbetyder att f\u00f6rsta linjens v\u00e5rd inte l\u00e4ngre finns, k\u00f6erna till BUP \u00f6kar, psykisk oh\u00e4lsa \u00f6kar och
\nantalet barn som inte f\u00e5r sina medicinska sjukdomar uppt\u00e4ckta tidigt f\u00e5r betala ett h\u00f6gt pris
\nsenare i livet.<\/p>\n
Det betyder att tidig uppt\u00e4ckt av sjukdomar hos barn som glutenintolerans, hj\u00e4rtfel,
\ntillv\u00e4xtrubbningar inte sker i samma utstr\u00e4ckning och inte heller\u00a0tidig uppt\u00e4ckt av
\nneuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar som autism och ADHD.<\/p>\n
Det finns ett tidsm\u00e4ssigt samband mellan den nya skollagen och en p\u00e5taglig \u00f6kning av
\npsykisk oh\u00e4lsa och sjunkande skolresultat. Enligt Folkh\u00e4lsomyndigheten \u00f6kade
\npsykosomatiska stressymptom bland h\u00f6gstadieelever med upp till 30 procent mellan 2010 och
\n2018 [3]. Samtidigt har antalet elever som g\u00e5r ut grundskolan utan godk\u00e4nda betyg slagit nya
\ndystra rekord.<\/p>\n
Finland \u00e4r ett lysande exempel p\u00e5 hur en v\u00e4lfungerande skolh\u00e4lsov\u00e5rd kan bidra till b\u00e5de
\nelevers h\u00e4lsa och skolans framg\u00e5ng. D\u00e4r man har bibeh\u00e5llit en stark skolh\u00e4lsov\u00e5rd som \u00e4r
\nintegrerad i prim\u00e4rv\u00e5rden. Regelbundna medicinska screeningar och tidig uppt\u00e4ckt av
\nsjukdomar och neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar (NPF) \u00e4r grundl\u00e4ggande inslag.\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Tack vare detta system kan l\u00e4rare i Finland fokusera p\u00e5 undervisning, samtidigt som eleverna
\nf\u00e5r tillg\u00e5ng till ett omfattande skyddsn\u00e4t. Resultaten talar f\u00f6r sig sj\u00e4lva: Finland ligger i topp i
\nPISA-rankningar och \u00e4r ett f\u00f6red\u00f6me internationellt.<\/p>\n
WHO st\u00f6djer denna modell och rekommenderar integrerade h\u00e4lsotj\u00e4nster i skolan f\u00f6r att
\nfr\u00e4mja barns utveckling och l\u00e4rande. F\u00f6rebyggande insatser, systematisk screening och
\ntillg\u00e5ng till medicinsk och psykosocial expertis \u00e4r centrala enligt WHO:s riktlinjer.<\/p>\n