Kristdemokraterna \u00e4r en del av den stora internationella kristdemokratin, v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta politiska r\u00f6relse. H\u00e4r i \u00a0Nacka k\u00e4mpar vi f\u00f6r gemenskap, omsorgen om barn och \u00e4ldre, trygghet och samh\u00f6righet.<\/p>\n
F\u00f6r oss kristdemokrater \u00e4r m\u00e4nniskans v\u00e4rdighet central. M\u00e4nniskan har en fri vilja och kan g\u00f6ra r\u00e4tt eller fel, och samh\u00e4llet ska d\u00e4rf\u00f6r utformas f\u00f6r felbara m\u00e4nniskor. V\u00e5rt ansvar f\u00f6r framtida generationer \u00e4r en ledstj\u00e4rna f\u00f6r oss, likv\u00e4l som v\u00e5r medm\u00e4nsklighet och omsorg om de som lever idag. Vi kristdemokrater anser att flit och sparsamhet ska bel\u00f6nas, och att ett starkt samh\u00e4lle och trygga, hela individer byggs underifr\u00e5n i de sm\u00e5 gemenskaperna. Den viktigaste gemenskapen \u00e4r familjen. I denna lilla grupp f\u00e5r familjemedlemmarna m\u00f6jlighet att m\u00f6ta k\u00e4rlek, omtanke och f\u00f6rst\u00e5else, men ocks\u00e5 st\u00e4llas inf\u00f6r krav och ta ansvar.<\/p>\n
M\u00e4nniskan \u00e4r ett m\u00e5l i sig. Ingen annan m\u00e4nniska f\u00e5r \u00e4ga henne eller p\u00e5 ett kr\u00e4nkande s\u00e4tt anv\u00e4nda henne som ett medel. Varje m\u00e4nniska \u00e4r en unik och oers\u00e4ttlig individ och har samma absoluta och okr\u00e4nkbara v\u00e4rde oavsett k\u00f6n, \u00e5lder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet, etnisk eller religi\u00f6s tillh\u00f6righet.<\/p>\n
M\u00e4nniskov\u00e4rdet \u00e4r knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda m\u00e4nniskans livscykel eller till hennes f\u00f6rm\u00e5gor eller egenskaper. Varje m\u00e4nniska \u00e4r en unik person i och med att hon existerar, och som person \u00e4r hon f\u00f6dd in i ett sammanhang av andra personer med ett \u00f6msesidigt beroende. M\u00e4nniskan har s\u00e5v\u00e4l kroppsliga som sj\u00e4lsliga och andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utg\u00e5ngspunkt i denna helhetssyn p\u00e5 m\u00e4nniskan.<\/p>\n
Samh\u00e4llet ska byggas underifr\u00e5n. M\u00e4nniskor, som till sin natur \u00e4r sociala varelser, formar gemenskaper med frihet och f\u00f6rvaltarskap, r\u00e4ttigheter och skyldigheter utifr\u00e5n s\u00e4rskilda \u00e4ndam\u00e5l. Det b\u00f6rjar med gemenskaper som uppst\u00e5r naturligt, s\u00e5som familjer, sl\u00e4kt och v\u00e4nner. Ocks\u00e5 det civila samh\u00e4llets \u00f6vriga gemenskaper som grannskap, intressef\u00f6reningar, fackf\u00f6reningar och trossamfund kan rationellt motiveras utifr\u00e5n sin \u00e4ndam\u00e5lsenlighet. Vi kallar dem f\u00f6r naturliga gemenskaper. De utg\u00f6r stommen i samh\u00e4llet och<\/p>\n
kompletteras med lokala och regionala gemenskaper till den statliga niv\u00e5n. D\u00e4refter kommer internationella organisationer och samarbeten mellan l\u00e4nder.<\/p>\n
Alltf\u00f6r s\u00e4llan diskuteras fr\u00e5gor om vad som g\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskan till en god medborgare eller hur man f\u00e5r ett gott samh\u00e4lle. Det handlar om etikens respektive karakt\u00e4rens grundl\u00e4ggande betydelse f\u00f6r samh\u00e4llsgemenskapen. Ett gott samh\u00e4lle kan inte k\u00e4nnetecknas av att m\u00e4nniskor bek\u00e4mpar varandra. Det handlar ist\u00e4llet om att skapa ett s\u00e5 gott samh\u00e4lle som m\u00f6jligt f\u00f6r hela gemenskapens skull, b\u00e5de f\u00f6r att det \u00e4r r\u00e4tt i sig men ocks\u00e5 f\u00f6r att alla vinner p\u00e5 att arbeta f\u00f6r det gemensamma b\u00e4sta. F\u00f6r det beh\u00f6vs medborgare som kan skilja goda handlingar fr\u00e5n d\u00e5liga och som v\u00e5gar ta st\u00e4llning. M\u00e5let \u00e4r det gemensamma b\u00e4sta och det f\u00f6rverkligas utifr\u00e5n gemensamma v\u00e4rden. Ett vitalt och solidariskt samh\u00e4lle med ett gott f\u00f6rvaltarskap kr\u00e4ver att vi alla odlar viktiga medborgerliga dygder och karakt\u00e4rsegenskaper. Det handlar om r\u00e4ttvisa, m\u00e5ttfullhet, mod och praktisk klokskap, men \u00e4ven om omsorg och k\u00e4rlek.<\/p>\n
Ett kristdemokratiskt syns\u00e4tt belyser problemen i s\u00e5v\u00e4l individualismen som kollektivismen. M\u00e4nniskan \u00e4r beroende av n\u00e4ra gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen f\u00e5r m\u00e4nniskan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det \u00e4r i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen p\u00e5 bekostnad av de naturliga gemenskaperna. M\u00e4nniskor har emellertid inte ansvar bara f\u00f6r sig sj\u00e4lva utan \u00e4ven f\u00f6r sina n\u00e4rmaste och f\u00f6r andra m\u00e4nniskor. Socialismen \u00e5 andra sidan betonar kollektivet framf\u00f6r den enskilda m\u00e4nniskans frihet. Personer, familjer, civilsamh\u00e4llet och minoriteter hotas av kollektivismen och av s\u00e5dana demokratiska beslut som inte respekterar personers, familjers och naturliga gemenskapers r\u00e4ttigheter och skyldigheter.<\/p>\n
Familjen \u00e4r den minsta gemenskapsenheten i samh\u00e4llet. Trygga familjer bygger ett tryggt Sverige. Vi vill ge alla f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6ruts\u00e4ttningar att kunna kombinera jobb och familj. M\u00e5nga politiker vill inskr\u00e4nka familjernas frihet \u2013 vi vill f\u00f6rsvara f\u00f6r\u00e4ldrarnas r\u00e4tt att sj\u00e4lva fatta beslut om sin tillvaro. Vi vill ocks\u00e5 st\u00e4rka barnfamiljers ekonomi. Med ett jobbskatteavdrag till f\u00f6r\u00e4ldrar och \u00f6kad ekonomisk hj\u00e4lp till utsatta familjer st\u00e4rker vi f\u00f6r\u00e4ldrar och barns m\u00f6jligheter.<\/p>\n
Alla har r\u00e4tt till v\u00e5rd p\u00e5 lika villkor. Trots detta finns det oacceptabla skillnader i medicinska resultat och kvalitet inom den svenska h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. Det beh\u00f6vs en f\u00f6r\u00e4ndrad styrning genom ett statligt ansvar f\u00f6r sjukhusv\u00e5rden. Och samma h\u00f6ga principer ska g\u00e4lla f\u00f6r den som \u00e4r gammal. Alla ska kunna \u00e5ldras i trygghet och v\u00e4rdighet. \u00c4ldre ska ha god tillg\u00e5ng till v\u00e5rd och omsorg, sj\u00e4lva kunna v\u00e4lja n\u00e4r de vill l\u00e4mna arbetsmarknaden och f\u00e5 tillg\u00e5ng till \u00e4ldreboende n\u00e4r de beh\u00f6ver.<\/p>\n
Samh\u00e4llet m\u00e5ste reagera n\u00e4r en m\u00e4nniska utsatts f\u00f6r v\u00e5ldsbrott, r\u00e5n, sexuella trakasserier eller inbrott i sitt hem. Brottsoffren m\u00e5ste f\u00e5 uppr\u00e4ttelse. Som enskild ska man alltid kunna lita p\u00e5 att polisen har resurser att f\u00f6rebygga, f\u00f6rhindra och beivra brott. Ett r\u00e4ttsv\u00e4sende som st\u00e5r upp f\u00f6r de mest utsatta \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett gott samh\u00e4lle som h\u00e5ller samman.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"