• KDK: Förtrycket ökar i pandemin

    ”I skuggan av coronapandemin greppar hot, våld och förtryck ett allt hårdare tag om flera kvinnor, ungdomar och barn i Sverige. Det finns platser där isoleringen av smittskyddsskäl, drabbar dessa grupper extra hårt. Det är hemma hos dem som lever i karantän tillsammans med någon som förtrycker, bland annat har Kvinnohuset i Örebro under hösten sett en ökning av kvinnor och barn som söker hjälp för fysisk och psykisk misshandel, ett projekt med två deltidsanställda kuratorer pågår för att kunna hjälp fler.”

    Det skriver Kristdemokratiska kvinnoförbundet Örebro län i dagens NA tillsammans med förbundsordförande Sarah Havneraas. Läs artikeln på na.se och nedan.

    Följderna av en social distansering och stängning av skolor, sportanläggningar och verksamheter i civilsamhället innebär för kvinnor, ungdomar och barn, som till exempel lever under hedersförtryck en mardröm med dygnet-runt-övervakning. Förtrycket ökar bakom stängda dörrar, ju längre pandemin pågår.

    Var sjätte elev i årskurs nio lever under något slags hedersförtryck i Stockholm, Göteborg och Malmö. En stor andel av dessa har utsatts för våld. Studier visar att 70 000 ungdomar inte fritt får välja sin partner. Hedersförtryck- och våld kan handla om allt från vardagliga begränsningar – det sociala umgänget, klädval, rörelsefrihet, utbildning och jobb – till oskuldskrav och fysiskt våld om en flicka, ibland pojke, vägrar låta sig skickas till föräldrarnas hemländer för att bli bortgifta.

    Inom hederskulturen finns förhållningsregler och normer över vad som anses vara gott uppförande och vad som är acceptabelt för att vidmakthålla familjens heder.

    En central skillnad mellan pojkar och flickor i detta normsystem är att flickorna ständigt riskerar att få dåligt rykte.

    Det är tillräckligt för att familjen ska anse sig ha rätt att ytterligare kontrollera flickan eller ännu värre straffa henne för att på så sätt vinna tillbaka familjens heder.

    I de fall av hedersrelaterad brottslighet som uppdagas, utreds och leder till rättegång tillkommer ytterligare komplikationer. Många barn och ungdomar kämpar för att finna sig själva och sin identitet. För dem finns inte i dag något heltäckande stödprogram vare sig på kommunal- eller på riksnivå som tar vid där rättegången slutar.

    Det måste till aktiva åtgärder på olika nivåer i samhället. Sverige ska kunna garantera varje flicka, pojke eller kvinna grundläggande frihet och mänskliga rättigheter.

    Vi behöver arbeta tillsammans för att motverka våld- och förtryck, och inte låta detta fortgå.

    Kristdemokratiska kvinnoförbundet anser att det behövs mer resurser för att motverka hederskultur samt att det ska finnas stöd och information för hur barn, ungdomar och kvinnor kan ta sig ur detta.

    Vi vill även att gärningsmannakretsen vidgas vid hedersbrott, så att fler medhjälpare som har varit i samförstånd ställs till svars. Sedan vill vi att kommuner och skolor har enhetliga riktlinjer och samverkan med andra myndigheter om hur de ska agera när det upptäcks att flickor eller pojkar systematiskt bevakas i och efter skolan av släkt eller familj, samt när de begränsas av sina föräldrar från att delta i obligatoriska eller frivilliga aktiviteter av olika skäl.

    Hot, våld- och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som kränker varje enskild persons grundläggande människovärde. Genom samverkan mellan olika myndigheter, både på kommunal och på riksnivå, samt genom att öka stödet till civilsamhället, till exempel kvinnojourer och kvinnohus, kan insatser göras för att åtgärda förtrycket som ökar under pandemin.

    Sarah Havneraas

    förbundsordförande, KD-K

    Erica Gidlöf

    distriktsordförande, KD-K, Örebro län

    Sandra Fröjdenstam

    vice distriktordförande, KD-K, Örebro län

    Margareta Andergard

    ledamot KD-K, Örebro län

    Lisa Örneus

    ledamot, KD-K, Örebro län

    Maria Söderberg

    ledamot, KD-K, Örebro län

    Soheila Fors

    ledamot, KD-K, Örebro län