• Valmanifest 2018

    Lyssna på sidans text med ReadSpeaker

    Fria och trygga familjer

    ”Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara utbytbar.”

    Kristdemokraternas principprogram s. 91

    Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är därför en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Ingen familj är dock den andra lik. Vår utgångspunkt är därför att familjen och andra nära gemenskaper själva så långt som möjligt ska ha makten att utforma den egna vardagen. Det offentligas uppgift är att ge stöd i detta.

    Idag ser vi emellertid hur många politiker har en tendens att vilja styra och i alltför stor utsträckning lägga sig i hur människor väljer att utforma sin vardag. Det vill vi motverka. Men det finns också tillfällen då familjen inte är den trygga plats den borde vara. Då måste det offentliga finnas där, inte minst för barnens skull. Vi ser också hur vardagen för många familjer är svår att få att gå ihop. Upplevelse av stress, tidsbrist och otillräcklighet är något som många känner igen. Där har politiken en uppgift att skapa förutsättningar för att människor ska kunna utforma sin vardag så att stress, tidsbrist och upplevelser av otillräcklighet motverkas.

    Kristdemokraterna anser att

    • familjerådgivning ska vara tillgänglig för alla och samtal ska erhållas inom max fyra veckor.
    • förstagångsföräldrar ska erbjudas en gratischeck till familjerådgivningen som de kan nyttja om de vill eller har behov.
    • föräldrastödsprogram ska utvecklas och erbjudas minst två gånger till blivande föräldrar och föräldrar under barnets uppväxttid. Detta ska även finnas tillgängligt sommartid.
    • förtroendevalda och personal inom kommunen ska utbildas i hur Barnkonventionen ska beaktas och tillämpas.

     

     

    Barnomsorg och förskola

    ”Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.”

    Kristdemokraternas principprogram s.77

    Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande. En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför skolan. Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola där respekt för barnet, barnets föräldrar, barnets kulturella identitet och språk är grundläggande. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov.

    Under en lång tid har vi sett en utveckling mot allt större barngrupper inom förskolan. Detta är olyckligt inte minst för de yngsta som har svårare att anknyta till många olika personer. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.

    Kristdemokraterna anser att:

    • stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola.
    • kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma förutsättningar.
    • barngruppernas storlek i förskolan ska minska, ett maxtak på 12 barn i småbarnsgrupperna och 15 i övriga grupper ska fastställas.
    • barn till föräldralediga ska erbjudas 15 timmar i förskola eller annan pedagogisk omsorg.
    • möjlighet till plats i familjedaghem ska aktivt erbjudas alla familjer.
    • familjer ska kunna utnyttja barnomsorgspengenför att även ta hand om egna och anhörigas barn.
    • kommunen ska marknadsföra möjligheterna med barnomsorgspeng vid sidan av annan barnomsorg.
    • behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses.
    • barn i förskola och barnomsorg ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.
    • kommunal öppen förskola ska finnas.
    • strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
    • personalen inom barnomsorg och förskola ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.

    Grundskola

    ”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.”

    Kristdemokraternas principprogram s.78

    Nyfikenhet och sökande efter kunskap är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen. Skolan har mot denna bakgrund i uppgift att ge varje elev så goda förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential. Men skolan har också, som framgår av citatet ovan, ett fostrande uppdrag liksom en uppgift att stärka varje elevs självkänsla.

    Tyvärr lever inte alla skolor upp till detta. Överlag ser vi fallande resultat i svenska skolor. I allt för många klassrum är det allt för dålig studiero för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen optimalt. Mobbning förekommer vilket för en del elever leder till men för livet. Vi ser också hur många elever som är i behov av olika typer av stöd inte får hjälp i tid och inte sällan ”faller mellan stolarna”.

    Kristdemokraterna anser att:

    • möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas.
    • kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
    • elever som missat målen i något ämne ska erbjudas lovskola.
    • lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
    • skolorna ska ha tillräckliga resurser för att stödja barn i behov av särskilt stöd.
    • strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
    • särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att kunna utvecklas ytterligare.
    • en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.
    • personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.
      • organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan.

     

    Gymnasieskola

    Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen och bör därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.”

    Kristdemokraternas principprogram s.80

    Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet såväl för den som planerar att studera vidare som den som vill gå ut direkt på arbetsmarknaden Möjligheten att studera är dock inget som ska vara begränsat till ett visst åldersspann. Möjligheten att komplettera sina studier ska finnas under hela livet. Gymnasiesärskolans uppdrag är att se till att eleverna, utifrån sina förutsättningar, får samma rätt till utbildning och lärande som andra elever.

    Idag ser vi dessvärre hur allt för många elever inte slutför sina gymnasiestudier, särskilt gäller detta elever som börjar på något av de individuella programmen inklusive språkintroduktion. De är också många som upplever att de valt fel program och därför byter till ett annat vilket ofta innebär att gymnasietiden förlängs. Det finns även problem med att för många elever väljer program och inriktningar inom områden där det är svårt att få jobb.

    Närheten till vårt eget gymnasium gynnar våra elever och möjligheten till att gå studieförberedande program på hemmaplan.

    Kristdemokraterna anser att:

     

    • Gymnasieskolan i Ovanåker ska fortsätta utvecklas, gärna med fler program och olika inriktningar.
    • ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar.
    • elever i gymnasieskolan ska ges möjlighet att läsa högskolekurser.
    • en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.

    Äldreomsorg

    ”Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.”

    Kristdemokraternas principprogram s.59

    Människovärdet beror inte på åldern eller den egna förmågan. Äldreomsorgen ska därför präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.

    Tyvärr är ensamhet och passivitet bland äldre ett problem. Det finns också personer som inte får den omsorg de behöver och som ett resultat av detta drabbas av exempelvis undernäring men också oro och ångest.

    Kristdemokraterna anser att:

    • varje person över 85 år som vill, ska garanteras plats i särskilt boende när personen själv bedömer att behovet finns. Detta utan biståndsbedömning.
    • hög kvalitet och stor valfrihet vad gäller maten ska garanteras inom äldreomsorgen.
    • kommunen ska ha ett välutvecklat anhörigstöd. Det ska finnas tydlig information kring vilket stöd anhöriga har rätt till.
    • Kommunen ska införa värdighetsgarantier som ska vara tydliga och konkreta samt innehålla tydliga redovisningar vad kommunen förbinder sig till om inte värdighetsgarantin uppfylls.
    • i samverkan med regionen ska arbetsformer utvecklas för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för multisjuka och de mest sjuka äldre.
    • den palliativa vården ska i samverkan med regionen utvecklas för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
    • kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället med en variation av aktiviteter.
    • användandet av välfärdsteknologi för såväl brukare, anhöriga som personal, bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet och delaktighet samt stärka integritet och självbestämmande.
    • alla som fyllt 80 år ska erbjudas hembesök för att få information om kommunens verksamhet och ges möjlighet att framföra önskemål.
    • antalet hemtjänstpersonal per hemtjänsttagare ska inte överstiga 10 olika personer per 14-dagarsperiod.
    • kommunen ska erbjuda trygghetslarm utan biståndsbedömning.
    • det ska finnas god tillgång till trygghetsboenden.
    • ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.

    Ett samhälle för alla

    ”Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.”

    Kristdemokraternas principprogram s.68

    Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning men även personer som på olika sätt hamnat i ett socialt utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid beaktas.

    Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet, särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Runt var femte barn lever exempelvis i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka risk- och missbruk vad gäller alkohol, droger, spel och nätanvändande. Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.
    • strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
    • kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.
    • det ska finnas tillgång till mans- och kvinnojourer.
    • arbeta förebyggande för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
    • det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.
    • samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.
    • kommunen ska erbjuda ekonomisk rådgivning för svårt skuldsatta personer.
    • Kommunen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer med funktionsnedsättning.
    • kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa försörjningen av bostäder för personer med funktionsnedsättning.
    • allmännyttan ska tillhandahålla ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.
    • utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.

    Trygghet och säkerhet

    ”Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt… Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.”

    Kristdemokraternas principprogram s.37

    För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det dock om ett samhälle där medborgarna känner tillit, tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till tillit, ansvarstagande och civilkurage.

    Sedan millennieskiftet har tyvärr grovt kriminella ungdomsgäng blivit ett fenomen i Sverige. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Gängkulturen har visat sig utvecklas främst i områden där föräldrarna känner svag samhörighet med samhället.

    Kristdemokraterna anser att:

    • aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
    • bekymringssamtal, orosmöten och liknande bör erbjudas som behandling till personer som ingår i kriminella strukturer. Särskilt riktat till unga.
    • trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet för att undvika att miljöer skapas som upplevs otrygga.
    • klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.
    • samarbetet skola-polis bör utvecklas, eventuellt med en specifik polis knuten till varje skola som eleverna känner igen.
    • kommunen ska ha en väl upparbetad kontakt med polisen för att tillsammans kunna motverka organiserad brottslighet.
    • dialog ska föras mellan kommunen och polisen med syfte att komma fram till så kallde medborgarlöften som en del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
    • personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka tecken på radikalisering och våldsbejakande extremism.
    • föräldrastödsprogram ska utvecklas och erbjudas minst två gånger till blivande föräldrar och föräldrar under barnets uppväxttid. Detta ska även finnas tillgängligt sommartid.
    • allmännyttan ska tillhandahålla ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.

    Integration och samhällsgemenskap

    ”Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”

    Kristdemokraternas principprogram s.105

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar inte bara för de närmaste utan för hela samhället. Denna känsla av delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för ett gott samhälle. Den är dessutom en god grund för en fungerande integration. Om integrationen däremot misslyckas är det i sig ett hot mot samhällsgemenskapen. Här ställs krav på oss som bor här sedan länge att vara öppna och inkluderande men också på dem som kommer hit att anstränga sig att bli en del av sitt nya land och acceptera de grundläggande värderingar vårt land vilar på. Att bygga upp parallellsamhällen får inte vara ett alternativ.

    När många invandrare kommer till ett land under kort tid sätts samhällsgemenskapen på prov. Att de som kommer hit snabbt lär sig språket och kommer i egen försörjning är avgörande.  Integrationen börjar från dag ett och därför ska både svenskundervisning och sysselsättning ingå även för asylsökande. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden motas utanförskapet och integrationen underlättas.

    Vi har redan idag problem med så kallade utanförskapsområden. Om vi inte lyckas med integrationen kommer problemen att fördjupas.

    Kristdemokraterna anser att:

    • SFI-undervisning ska kombineras med praktik.
    • SFI ska erbjudas även under föräldraledighet.
    • samhällsorienteringen ska innehålla undervisning om värderingar, jämställdhet och sociala och etiska koder i Sverige.
    • kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
    • lovskola ska erbjudas alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.
    • personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.
    • praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas.
    • försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
    • planer för genomgången samhällsorientering för nyanlända ska vara en förutsättning för att få försörjningsstöd.
    • kommunenska vara en förebild när det gäller att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
    • nysvenskar ska erbjudas starta eget-utbildning på hemspråket.

    Kultur och fritid

    ”Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.”

    Kristdemokraternas principprogram s.98

    Ett rikt utbud av kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv bidrar till ett samhälle där det är gott att leva. Något som också har stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun eller region. Ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar. Det offentliga ska dock inte primärt utföra verksamheten, däremot i samverkan med civilsamhälle och näringsliv skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna erbjudas ett rikt och varierande kultur-, fritids- och friluftsliv.

    Ett problem är att såväl ideellt engagemang som deltagande i kulturaktiviteter är ojämnt fördelat bland medborgarna. Samtidigt som engagemangsgraden generellt sett är hög i Sverige står många i socialt utsatta områden helt utanför det organiserade civilsamhället, personer som i större utsträckning även är arbetslösa. Detta är ett hot mot samhällsgemenskapen.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kultur- och fritidspolitiken ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.
    • civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, församlingar och andra organisationer ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.
    • stödet till civilsamhället ska utformas så att det inte inskränker organisationernas självbestämmande förutsatt att organisationerna står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.
    • kommunen ska sammanställa information och informera om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns.
    • personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud.
    • musikskolan/kulturskolan ska vara en prioriterad del i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheten.
    • kommunala anläggningar såsom idrottshallar och skolor ska vara tillgängliga för föreningslivet.
    • föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.
    • det ska finnas tillräckligt med platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen.
    • kommunen ska införa en fritidspeng som kan sökas av barnfamiljer med försörjningsstöd för att stödja barnens föreningsengagemang.
    • kultur ska erbjudas på äldreboenden i samverkan med kulturinstitutioner och civilsamhälle.
    • kommunen och regionen ska i samverkan slå vakt om att bevara och tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.

    Stadsplanering

    ”Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.”

    Kristdemokraternas principprogram s.101

    Hur städer och samhällen planeras och gestaltas spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När den goda staden/samhället planeras bör vi ha ett “hundraårsperspektiv” och sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande stadsmiljö. Det är också viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

    Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar socialt hållbara städer. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi ser även att många yngre lämnar landsbygden och att en stor del av servicen där försvinner.

    Kristdemokraterna anser att:

    • när nya områden planeras ska kommunen eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer.
    • i planarbetet ska åtgärder för att göra kollektivtrafikresandet mer attraktivt prioriteras, exempelvis genom att korta restider och öka tillgängligheten.
    • arkitektoniska, kulturella och estetiska värden ska väga tungt när kommunen utvecklas.
    • vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
    • centrummiljöer ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter.
    • förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planarbetet.
    • vid stadsplaneringen bör förtätning övervägas då det bidrar till en levande stad och dessutom utnyttjar befintlig infrastruktur.
    • goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras när kommunen utvecklas.
    • i planarbetet ska det finnas skrivningar om hur tryggheten påverkas, så kallade ”Trygghetsbeskrivningar”.
    • kommunen ska prioritera tillgänglighetsfrågor vid planering för nyproduktion och av nya områden.

    Miljö och klimat

    ”Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.”

    Kristdemokraternas principprogram s.137

    Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

    Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra städer är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska arbeta för en ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
    • upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.
    • utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet ska vara prioriterat i kommunens infrastruktursatsningar.
    • kommunens förskolor ska vara giftfria.
    • hormonstörande ämnen ska fasas ut. Särskilt viktigt är detta i miljöer där barn och unga vistas, exempelvis förskolor och skolor.
    • kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden.
    • kommunen ska jobba för att minska den lokala spridningen av mikroplaster.

    Jobb och näringsliv

    ”Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.”

    Kristdemokraternas principprogram s.126

    Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Att förbättra attityderna till företagande är därför en angelägen politisk fråga. För kommunen handlar det om att skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

    Trots återhämtningen på arbetsmarknaden finns det alltför många som står utanför. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om de inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunens service till företagen ska tydliggöras genom att det införs servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • det ska tas fram en policy mot osund konkurrens från kommunalt driven verksamhet.
    • de offentliga upphandlingarna ska förenklas genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.
    • det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras.
    • kommunen ska satsa på entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan.
    • Kommunen ska kontinuerligt ha en dialog med det lokala näringslivet.
    • utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem, LOV ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter. Ersättningsmodellen ska vara likvärdig kommunens.
    • kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få praktikplats.
    • Kommunen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder, exempelvis funktionsnedsättning och språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.
    • kommunen ska stödja och uppmuntra arbetsintegrerade sociala företag.

    Kommunens ekonomi

    ”Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.”
    Kristdemokraternas principprogram s.115

    Ett välmående näringsliv och fler personer i arbete skapar de skatteintäkter som krävs för en fungerande välfärd. Men ett gott samhälle behöver även en väl fungerande offentlig sektor. Kommunen/landstinget/regionen har fått ett allt större åtagande, vilket innebär att arbetsgivaransvaret omfattar fler anställda och fler yrkeskompetenser. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna.

    En utmaning för kommunens/ landstingets/ regionens ekonomi är att med en åldrande befolkning är det fler som ska försörjas. Ett liknande problem uppstår om vi får stora grupper som hamnar utanför arbetskraften på grund av misslyckade studier eller bristande integration. Detta i kombination med medborgare som successivt får allt högre förväntningar på vad det offentliga ska stå för riskerar att skapa en olöslig ekvation. Därför behöver vi föra en diskussion om vad vi faktiskt kan förvänta oss att det offentliga står för, men också hur kommunens/landstingets/regionens verksamhet kan utvecklas och bli mer effektiv.

    Kristdemokraterna anser att

    • kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
    • om förutsättningar finns ska skatten sänkas.
    • styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas.
    • utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem, LOV ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter. Ersättningsmodellen ska vara likvärdig kommunens.
    • det ska utfärdas tydliga kommunala servicegarantier för kommunens tjänster, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
    • kommunen ska inte överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället vara ett stöd om så behövs.
    • medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas den tjänstgöringsgrad som önskas.
    • omotiverade löneskillnader mellan olika grupper av anställda ska fasas ut i samband med lönerevisioner. Särskilt uppmärksamhet bör ges åt könsrelaterade skillnader.
    • kommunen ska ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och etiska krav vid upphandling.

    Vård och stöd vid psykisk ohälsa

    ”Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigas vårdinsatser är en ovärderligtillgång som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras. Men vård av anhöriga måste bygga på frivillighet.

    Kristdemokraternas principprogram s.63

    Tre av fyra personer lever idag med egen psykisk ohälsa eller nära någon som är drabbad. Vid sidan av det lidande som psykisk ohälsa och sjukdom innebär leder det även till stora kostnader både för den enskilde och för det offentliga. För att minska lidande och sjukskrivningar är det viktigt att människor får rätt typ av stöd i rätt tid. Fortfarande finns dock mycket skam och social stigma kopplat till psykisk ohälsa vilket gör att människor avstår från att söka hjälp Särskilt viktigt är att barn och unga får stöd i rätt tid då utbildning och framtidsplaner riskerar att spolieras av längre tid av psykisk ohälsa, därtill kommer risken för missbruk och andra riskbeteenden.

    Idag ser vi hur allt fler lider av psykisk ohälsa, särskilt oroande är ökningen bland barn och unga. Köerna till såväl barn och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin är oacceptabelt långa. Att barn tvingas vänta i år på en neuropsykiatrisk utredning ska inte få förekomma.

     

    Kristdemokraterna anser att:

    • samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten ska utvecklas för att bättre kunna stödja personer med psykisk sjukdom och sociala problem.
    • strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.
    • tydliga länkar till andra hemsidor med möjlighet till nätbaserad behandling av psykisk ohälsa på kommunens hemsida.
    • elevhälsans roll för barn och ungas psykiska ohälsa ska stärkas.