Självklart ska skolavslutningar få firas i kyrkan

Nu går vi sakta men säkert mot jul och återigen har debatten om skolornas terminsavslutningar blossat upp. Ska skolavslutningarna få hållas i kyrkan eller inte? Det är frågan.

Skolverket klargjorde i en debattartikel i DN förra veckan att de tolkar skollagen som att skolavslutningar visserligen får hållas i kyrkan, men då under förutsättning att ”det inte finns några religiösa inslag i ceremonin”.

Som tur är går flera kristdemokratiska företrädare i svaromål mot detta. Däribland Göran Hägglund som föreslår att skollagen helt sonika ändras så att det en gång för alla blir slut på denna diskussion. På SVT:s debattsida motiverar han det så här:

För mig är det en självklarhet att den offentliga undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolavslutningar, däremot, är något annat – främst för att de inte är undervisning i daglig mening. Men också för att de ger oss en möjlighet till lite högtidlighet, elever, lärare och föräldrar tillsammans. För att de speglar traditioner som sitter djupt rotade i den svenska kulturhistorien. För att de erbjuder något annat än det som ges till vardags.

Det finns ingen anledning att skydda våra barn från våra traditioner och vårt kulturarv. Dagens elever har sannerligen betydligt värre problem än att sjunga O helga natt en gång om året, som Hägglund själv uttryckte det.

Aron Modig

Olycklig skolgång för barn med diagnoser

Idag skriver generaldirektören för Skolinspektionen, Anne-Marie Begler, på Svd Opinion att elever med olika former av diagnoser många gånger har en olycklig skoltid. Barnen är ensamma, blir inte förstådda och accepterade som den person de är, säger hon. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolans-uppdrag-galler-alla-elever_7681872.svd

Slutsatsen som Bagler kommer fram till är att de granskade skolorna saknar kunskap för att bemöta de enskildas behov. Detta kan inte få fortgå. De barn med de allra största behoven skall undervisas av dem med den högsta kompetensen! Idag är det ofta tvärtom. Istället för att eleverna får tillgång till speciallärare och att klassläraren handleds av en specialpedagog går ofta dessa elever runt med en assistent hela dagen. Assistenter kan ha en viktig funktion men har inte den formella kompetens som krävs för att undervisa de barn med de största behoven. Regeringen har startat upp speciallärarutbildningen igen men kommunerna har varit dåliga på att fylla platserna. Detta trots att behoven bara ökar av speciallärarkompetens på våra skolor. Kristdemokraterna kommer att kräva speciallärarkompetens för att få undervisa barn med särskilda behov och speciellt dem med diagnoser av olika slag.

Skolgruppen på plats då Vellinge utsågs till ”Bästa skolkommun”

Idag presenterade Lärarförbundet sin ranking ”Bästa skolkommun 2012” som är en genomgång av hur skolan fungerar i Sveriges kommuner sett utifrån 14 olika faktorer. Undertecknad var på plats vid prisutdelningen i Konserthuset i Stockholm och fick se Vellinge kommun ta emot förstapriset.

På andra plats återfanns Hammarö kommun (som ju har kristdemokraten Charlie Weimers som ett av kommunalråden) och på tredje plats kvalificerade sig Emmaboda. Pris delades också ut till den kommun som klättrat flest placeringar jämfört med förra årets lista. Denna plats togs hem av Herrljunga. Grattis till er alla! Hela listan finns här.

Eventet inleddes annars med ett skolpolitiskt seminarium med läraryrket som tema. I seminariet deltog utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M), Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, läraren Janna Scheéle och Ante Runnquist som är forsknings- och utvecklingschef på Vittra.

Under seminariet betonades inte minst behovet av större lönespridning inom lärarkåren samt av mer aktivt pedagogiskt ledarskap. Detta är självklart sådant som vi tar med oss till diskussionerna inom Kristdemokraternas skolgrupp!

Aron Modig

Duktiga lärare måste få högre löner

Igår presenterade Lärarnas Riksförbund rapporten ”Lönebotten – kommunerna som inte har satsat på lärarna” i vilken de presenterar listor på de 50 kommuner som har lägst medellöner för lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan.

Nyligen presenterade vi i KD:s skolgrupp våra förslag för hur vi vill höja statusen på läraryrket. Då skrev arbetsgruppens företrädare bland annat så här på Göteborgs-Postens debattsida:

Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige. Länge fortsatte lärarna ändå att undervisa på toppnivå och yrket drog till sig skickliga och motiverade utövare. Sedan mitten av 1990-talet har emellertid läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare.

Den allra största delen av Sveriges lärare är anställda av kommunerna. Vi i kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp, varav de flesta är kommunpolitiker, konstaterar nu att det behövs ett större ansvarstagande från kommunernas politiska ledning. Därför uppmanar vi våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Av Lärarnas Riksförbunds listor framgår att kommuner som Malå, Lekeberg, Nordmaling, Kumla och Vansbro hör till de med allra lägst lärarlöner. Det är bara att hoppas att ledningarna i dessa kommuner nu fått sig ett ordentligt uppvaknande vad gäller vilka prioriteringar de gör i sin verksamhet. Lärarna är en oerhört central grupp i samhället, som har en nyckelroll när det gäller att förbättra barns och ungas uppväxtvillkor. Det är därför viktigt att de får mer uppskattning också i lönekuvertet.

LR:s ordförande sammanfattar också rapporten på DN:s debattsida här.

Aron Modig

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Alla godkända – utopi eller verklighet?

Två skribenter på skolbloggen Ebba Busch och Annika Eclund.

Av landets 1700 högstadieskolor utmärker sig 29. För andra året i rad har de lyckats ge alla sina niondeklassare behörighet till gymnasiet. Vad är facit? 21 av de 29 skolorna är fristående skolor. Gemensamt för skolorna är att de har relativt få elever och att man ställer höga förväntningar på vad de kan prestera. Tidigt stöd för dem som behöver är också en förklaring. Skolorna har också fått möjlighet att profilera sig och de utvärderar och utvecklar ständigt sitt arbetssätt. Dessa goda exempel borde spridas över skolsverige för att inspirerar andra. Vi är trötta på att bara få nyheter om skolan som handlar om brister!!

A small step for mankind but a giant (s)tep for Löfven!

S och MP har nu gjort slag i saken. De har kommit överens i skolfrågan. Eller snarare friskolefrågan. Det är stort. Mycket stort om man får tro socialdemokratins spjutspets i skolfrågorna – Baylan.

– MP och S har inte alltid dragit jämnt i de här frågorna, oftast har det varit tvärtom. Nu har vi tagit ett stort steg. Vi har ansträngt oss, säger Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan. TT.

Vad har de kommit överens om?

SVD sammanfattar det så här. ”S-MP-förslaget innebär att friskoleföretagen i bolagsordningen ska skriva in att utbildning ska vara huvudsyftet, ändrade ägandeförhållanden ska anmälas till Skolinspektionen för ny tillståndsprövning och offentlighetsprincipen ska även gälla för friskolor. De två partierna vill också få till en ökad samverkan mellan friskoleföretag och kommuner vid nyetablering av en friskola.”

Jag repeterar: ”ska skriva in att utbildning ska vara huvudsyftet”. De vill inte förbjuda vinst. De vill inte att kommunerna ska ha veto mot nya friskoleetableringar.

Löfven rör på sig. Överhuvudtaget. I någon politisk fråga. Därmed får detta utspel bedömas som ett (s)tort steg för Löfven.

1969 landade Armstrong på månen. 1992 startades Sveriges första friskola. 2012 bestämmer sig S och MP att de inte är ett hot men att det ska vara specificerat att ”utbildning ska vara huvudsyftet”.

Bra att det rör på sig. En del konstruktivt i utspelet absolut men jag tror ni förstår min poäng.

 

 

Killar halkar efter i skolan

Glappet ökar när det gäller tjejer och killars skolresultat. Det är faktiskt så att tjejer med utländsk bakgrund klarar skolan bättre än svenskfödda killar. Dessutom så upptas två tredjedelar av alla högskolorplatser av tjejer. Naturligtvis skall man gratulera tjejerna till framgångar i skolan men vi kan förvänta oss en uppdelning och ett utanförskap i framtiden om vi inte kommer till rätta med pojkarans skolresultat. Jag efterlyser mer forskning på området. Varför ser det ut som det gör? Hur lär killar? Hur lär tjejer? Är skolan väldigt anpassad för tjejers sätt att lära? Varför slukas pojkar helt upp utav dataspel mer än vad tjejer gör, finns det en nyckel där kring hur olika tjejer och killar attraheras av kunskap? Vi vet att killar utvecklas senare än tjejer och att många killar kommer igen under grundkolans senare år men vi måste ha mer kunskap om vi skall kunna anpassa undervisningen efter de olikheter som finns kring männiksors lärande. Att killar i nedre tonåren har ett större rörelsebehov än flickor borde också tas hänsyn till. Låt de stora forskningsanslag som nu finns från regeringens sida också stanna i klassrummen.

Ett lärarlyft för varje uppdrag i skolan?

Regreingens utredare Bengt Westerberg presenterade igår sitt förslag på hur man skall motverka rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Som vanligt är det skolan som skall lösa problemet. Han föreslår ett lärarlyft för personalen i skolan. Lärare skall alltså utbildas i att motverka främlingsfientlighet. En lärare per skolan skall således skickas på kurs för att resten av skolan sedan skall kunna motverka främlingsfientlighet. Detta skall sedan spilla över på resten av samhället eftersom barnen fostras i skolan.
Skolan har redan ett värdegrundsuppdrag som innefattar att motverka rasism och främlingsfientlighet. Vi borde i stället satsa mer på att utbilda all personal på skolorna i vad uppdraget innebär. Nyligen kom en rapport som kritiserar skolorna för att man inte tar uppdraget på allvar eller ens vet vad det innebär. Det kan inte vara rimligt att vi skall inrätta ett lärarlyft för varje uppdrag skolan har. Skolan måste istället bli bättre på att utföra det uppdrag den redan fått.

En skolgång för varje elev eller en elev anpassad för skolan?

Igår rapporterade Ekot HÄR om att skolor är dåliga på att utbilda elever med funktionsnedsättning. Det här lyfter tre viktiga utmaningar som det svenska skolsystemet står inför 1) att anpassa skolgången till eleven i första hand och inte tvärtom 2) öka kunskapen om olika människors inlärningsförmåga och anpassad pedagogik 3) möjligheten att inom en skola och en kommun anpassa resurserna beroende på var och hur de behövs.

Skolan ska vara en plats av stimulerande lärande men den här studien visar på att elever med asperger och autism många gånger far illa i skolan. Vissa så ill att man helt uteblir från undervisning. En granskning som Skolinspektionen gjort HÄR visar att skolorna har dålig kunskap om elevernas behov och att de heller inte anpassar undervisningen. Rapporten kommer bland annat fram till att de insatser som ändå finns på skolorna ofta är anpassade efter generella kunskaper om asperger och autism och inte därutöver klarar av att se till den enskilde individens behov och förmågor. Alltså inte ens när anpassar undervisningen så klarar man av att släppa den fyrkantiga standardmallen utan går över till en annan standardmall.

”Många gånger så tror man kanske inte att barnen med någon typ av funktionsnedsättning kan nå goda resultat men det är hemskt många gånger möjligt.” säger Ann-Marie Begler generaldirektör Skolinspektionen.

Återigen får vi belägg för att det är viktigt att våga ha höga förväntningar på alla elever oavsett förutsättningar. Sen måste stödsystemen till runt omkring. Men om man börjar med att sänka ribban så är det det målet som skolan arbetar mot och inte målet om en alla barns rätt till en god skolgång och möjlighet att nå sin fulla potential.