Äntligen – sajt för att välja skola och driva kvalité!

 

Det fria skolvalet har givit tillbaka makt från politikerna som de aldrig borde ha haft och istället stärkt elevens möjlighet att kunna påverka sitt eget liv. Det har varit en viktig reform som ökat egenmakten, mångfalden av skolor och gjort det möjligt att jämföra kvalitet mellan skolor när det inte enbart finns ett kommunalt monopol att välja på. Men för att kunna driva en kvalitetsutveckling framåt som fokuserar på kunskap genom att de skolor som är bra får fler elever och de skolor som har sjunkande elevtal får press på sig att leverera så behövs god information.

Därför är det glädjande att Sveriges kommuner och landsting, Friskolornas riksförbund och Svenskt näringsliv nu går ihop för att ta fram ett system som gör det möjligt att på ett enkelt sätt jämföra skolors kunskapsresultat. På så vis får elevmakten genomslag och kunskap och resultat kan sättas i fokus framför om det är en privat eller kommunal skola.

Val

 

Bildkälla här.

Yrkesprogrammen: Flera orsaker till avhopp och minskat söktryck

Ekot rapporterar idag att antalet elever som söker till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att minska. Dessutom hoppar många av sin utbildning. Detta trots att det råder arbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare inom vården och byggsektorn behöver kvalificerad arbetskraft. En elev säger att han lyssnat på sin mamma som sagt att han skall hålla alla dörrar öppna inför framtiden och välja ett högskoleförberedande program. Här har inte SYV:arna gjort sitt jobb ute i landet. Alla som går ett yrkesprogram har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet vilket sällan framgår i debatten. Sedan saknas en djupare analys av siffrorna i Ekots reportage. Elevkullarna minskar dramatiskt just nu vilket naturligtvis gör att man måste minska antalet platser och säga upp lärare. Skolan är ju till för eleverna och inte för att lärarna skall ha jobb. Det finns yttrerligare en orsak till det minskade söktrycket nämligen att det som tidigare var Handelsprogrammet nu ingår i Samhällsprogrammet och blivit ett högskoleförberedande program. Med detta sagt är det naturligtvis önskvärt att unga människor lockas till de utbildningar som ger dem jobb och som samhället har behov av. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5424531

Nio skarpa förslag från KD:s skolgrupp

Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp har nu varit igång i drygt ett år. Det är därför på sin plats att göra en sammanställning av de skarpa förslag som hittills presenterats. Här följer en kortfattad redogörelse.

  1. Utveckla det fria skolvalet genom att förbättra förutsättningarna för elever och föräldrar att göra informerade val. Det är ofta svårt att bedöma vad som är en bra respektive en mindre bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat, men dessa är tyvärr underutvecklade och okända. Skolverket bör få i uppdrag att utveckla denna tjänst och samtliga kommuner bör i god tid inför skolstart informera alla föräldrar om att denna tjänst finns tillgänglig.
  2. Inför ett ersättningssystem som styr mot kvalitet. Mer pengar ger inte per automatik en bättre skola. Det är snarare så att det är dyrt att ha en dålig skola. Det viktiga är att pengarna används till rätt saker. Vi vill utreda vilka möjligheter det finns att komplettera skolpengs-modellen med ett system där skolor också får ersättning utifrån hur bra de lyckas förbättra elevernas resultat på kunskapsprov.
  3. Stäng ner dåliga skolor. Det är de dåliga skolorna som är problemet, inte de bra. Det viktiga är att lyfta de svaga skolorna, inte att hålla tillbaka de bra. Men de riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra, är det bättre att Skolinspektionen fattar beslut om att stänga. Låt i stället de bra skolorna expandera.
  4. Stävja betygsinflationen. Om betyg får användas som konkurrensmedel riskerar det skapas en press uppåt på betygen. Ökad användning av externa examinatorer och nationella prov i fler ämnen kan bidra till att stävja tendenser till betygsinflation.
  5. Höj antagningskraven till lärarutbildningen. Frånvaron av konkurrens om platserna på lärarutbildningen har lett till att många som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Därför bör antagningskraven på lärarutbildningen skärps kraftigt. För att ytterligare förbättra urvalet av lämpliga lärare bör även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas på lärarutbildningen.
  6. Skapa fler vägar in till läraryrket. För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare bör den som har tillräckliga ämneskunskaper eller yrkeserfarenhet i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning motsvarande två terminer. Staten bör anslå riktade medel för detta ändamål samt ställer krav på universiteten och högskolorna att anordna denna utbildning.
  7. Höj lönerna för de skickligaste lärarna. Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige.
  8. Förläng läsåret med en vecka. Under de senaste decennierna har kunskapsnivån i svenska och läsförståelse sjunkit. Vi behöver vända denna utveckling. Läsåret bör därför utökas med lärarledd undervisning motsvarande en vecka – med ­prioritering på svenska och läsning.
  9. Stärk föräldraansvaret. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och vi menar att arbetet måste vara konkret. Det handlar om tydliga normer för vårdat språk, att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier. I detta arbete behöver också föräldrarna involveras. Uppfostran är främst föräldrarnas ansvar och om inte de lär barnen dessa normer och värdet kommer det bli mycket svårt för skolan att göra det.

Skolgruppens tankar kring dessa förslag har utvecklats i flertalet debattartiklar och intervjuer, inte minst av vår skolpolitiska talesperson Annika Eclund. Detta är ett urval av dessa:

Aron Modig

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Tre principer som bör ligga till grund för värdegrundsarbetet i skolan

Resultaten i den svenska skolan är ett ämne som aldrig upphör att engagera. Med rätta förstås. Ständigt överöses vi med statistik av olika slag som beskriver sakernas tillstånd. Hur stor andel av eleverna som går ut med ofullständiga betyg, vilka grupper som klarar sig bra respektive halkar efter och hur många som söker sig till friskolor är några av de saker som mäts.

Det finns dock en viktig kvalitetsaspekt i skolan som är svårare att fånga genom kvantitativa mätningar, nämligen den som rör den sociala miljön i klassrummet i allmänhet och förekomsten av mobbning i synnerhet. Det antal anmälningar om missförhållanden i skolan som inkom till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet under första halvåret i år uppgick till 1 526 stycken (upp 8 procent jämfört med samma period 2011) men mörkertalet kan antas vara stort.

Både beslutsfattare och skolan som organisation kan göra mycket för att förebygga mobbning och kränkningar. Skollagen (2010:800) ställer höga krav på nolltolerans mot kränkande behandling och alla skolor ska ha en handlingsplan mot den här typen av problem. Det är såklart bra. Men ytterst grundar sig denna problematik i något som är svårt att definiera i lagstiftning och handlingsplaner.

Istället handlar det om djupare frågor kring hur vi behandlar varandra och vilka värderingar som barn och unga ges eller inte ges. Det handlar inte minst om värdegrundsarbetet i skolan. Detta värdegrundsarbete bör utgå ifrån tre viktiga principer:

1. Värdegrunden är något universellt, som syftar till att skapa gemenskap mellan människor och utrusta unga med en etisk kompass.
Skolan ska bidra till att skapa gemenskap och förståelse i samhället. Värdegrunden bör på så sätt fylla en funktion av meningsskapande för unga människor och ge dem en etisk kompass att förhålla sig till omgivningen utifrån. Detta innebär att eleverna ska ges en förståelse för vad som är rätt och fel och inte uppmuntras att endast ifrågasätta tingens ordning.

Värdegrunden måste naturligtvis utgöra en grund för ifrågasättande av fel och orättvisor i en ofullkomlig värld, men att normkritik i en vidare bemärkelse (där allt bestående ska ifrågasättas och motverkas) skulle vara värdegrundens huvudskaliga syfte är inte förenligt med den kristdemokratiska grundsynen om förvaltarskap och samhällgemenskap.

2. Ett lyckat värdegrundsarbete bör vara en integrerad del av den ordinarie undervisningen och aktivt stödjas av ledningen på en skola.
En gemensam värdegrund utgår ifrån en viss etik. Etik är i grunden en fråga om hur vi förhåller oss till varandra och vad som är rätt och fel. Etiken fungerar alltså som ett raster som kan appliceras på olika områden och frågeställningar i samhället. Att försöka isolera den från omgivningen och betrakta den som något som är till för sig självt blir därför problematiskt, för att inte säga omöjligt. Det är på samma sätt med värdegrundsarbetet i skolan. Den gemensamma värdegrunden varken skall eller kan isoleras från den ordinarie undervisningen eller verksamheten. Den ska istället vara en naturlig del av undervisningen i alla ämnen. Den ska inte brytas ut till ett eget ämne.

Exakt hur detta ska ske i praktiken är ytterst något som ligger i lärarnas pedagogiska uppdrag att avgöra. Skolledningen har dock en viktig roll i att leda värdegrundsarbetet på skolan. Ord är handling och genom att bara prata om värdegrunden, så som den står uttryckt i läroplanen, och ta utgångspunkt i denna vid personalkonferenser och möten med föräldrar, är skolledningen ett stöd för den enskilde läraren. Detta resonemang stöds också av den rapport som Skolverket tagit fram: ”Arbetet med värdegrundsfrågorna står således inte för sig och lever sitt eget liv utan genomsyras i skolan som en del av den pedagogiska idén”. Konstruktionen med ämnen som ”Livskunskap” blir mot bakgrund av detta mindre lyckad. Kristdemokraterna bör därför inte förespråka ett sådant enskilt ämne.

3. En kristdemokratisk skolpolitik bör betona föräldraansvaret för barns och ungas fostran, samtidigt som värdegrundsarbetet bör bedrivas i samarbete med hem och familj.
Barn och ungdomars uppväxtvillkor betingas av en rad olika faktorer. Skolan är en av de mest centrala, men ytterst är familjen den gemenskap där barn formas och uppfostras. Kristdemokraterna är det enda parti i dagens Sverige som talar om familjens betydelse för barn och ungas välmående. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete bör inkludera hemmet och familjen, samtidigt som en tydlig ansvarsfördelning mellan hem och skola bör finnas.

Föräldrar kan aldrig avsäga sig ansvaret för barns och ungas uppfostran. Nej, ansvaret för ett barns grundläggande uppfostran bör ligga hos föräldrarna. I yngre åldrar kan skolan naturligtvis förstärka uppfostrandet, exempelvis genom att eleverna lär sig hur man behandlar kamrater på ett bra sätt. Skolans värdegrundsarbete får dock inte reduceras till att handla om denna form av basal uppfostran. Den bör istället utgå ifrån att skapa en gemensam etik och ett rättsmedvetande hos unga människor. Detta bör naturligtvis ske i samverkan med hem och familj för att en balans mellan det civila samhället och staten ska råda.

Tips på ytterligare läsning:

I oktober skrev den skolpolitiska arbetsgruppens ordförande Annika Eclund i Dagen om just Kristdemokraternas syn på värdegrundsarbetet i skolan. Läs gärna den artikeln här.

Jag själv har också tidigare skrivit om ansvarsfördelningen mellan föräldrar och skola, bland annat här och här.

Aron Modig

 

Inför fler lärarledda undervisningstimmar i svenska

annika_eclund-80401

Det är alarmerande att elevers resultat i läsning och läsförståelse fortsätter att sjunka. Detta visar flera internationella studier och häromdagen skrev flera historielärare på Uppsala Nya Tidnings debattsida om att studenterna har problem med det svenska språket.

Det kan bero på många saker men framför allt beror det på att lärare ägnar mindre och mindre tid till undervisning och mer tid till administration. Dessutom läggs fler och fler uppdrag på skolan utan att det varken skickas med tid eller pengar. Detta leder till att den tid som skall gå till undervisning ägnas åt annat. Dessutom tror vi att det arbetssätt som varit rådande under längre tid med självstudier istället för lärarledda lektioner leder till att många inte lär sig grunderna i skolan.

Vi kristdemokarter vill därför öka antalet lärarledda undervisningstimmar i svenska med fokus på läsning. Vi ökar tiden med en vecka per läsår vilket skulle kunna innebära att man till exempel kortar sommarlovet en vecka. Vi vill också att lärare skall ha möjlighet att fokusera på undervisning. Nu finns det redan en utredning tillsatt som skall tiitta på om det går att rensa i den administrativa bördan men vi vill också att man tittar på alla de uppdrag vi på senare tid gett skolan. Vi menar att vi kan inte ge skolan ett enda ytterligare uppdrag utan att först rensa och sedan skicka med tid och pengar för alla nya uppdrag.

Läs intervjun med mig om detta i Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261