Så höjs läraryrkets status

Dagens Nyheter har inlett en artikelserie om svensk skola. Idag handlade artikeln om de personer som söker sig till läraryrket. Det visade sig att 123 studenter som antogs i höstas endast fått 0,1 på högskoleprovet men kom ändå in på lärarutbildningen. Så klart mycket skrämmande siffror. Vidare visade det sig att lärarstudenter tillhörde den kategori studenter som mest sällan läser morgontidningar. Vidare visar studien att lärarnas löner halkat efter rejält jämfört med andra akademiska yrken och jämfört med omvärlden. Under 2000-talet ökade lärarlönerna i OECD nästan tre gånger så mycket som i Sverige. Det visar sig också att svenska lärare tillhör de mest missnöjda efter att de påbörjat sin yrkesbana. Allt detta är självklart mycket alarmerande och hotar hela lärarkårens status och på sikt elevernas skolresultat.

Kristdemokraterna kommer i vår skolpolitiska rapport att föreslå en rad åtgärder för att höja statusen och öka intresset för läraryrket. Dels föreslår vi att antagningskraven till lärarutbildningen höjs. Det är rimligt att blivande lärare har ett högt betyg i Svenska för att kunna hjälpa elever med skrivning och läsförståelse. Det är också rimligt att det krävs höga betyg i de ämnen som en blivande lärare ska undervisa.

Vi föreslår också att det ska finans fler vägar in till läraryrket, att akademiker och yrkeskunniga ska kunna bli lärare utan att ta omvägen via lärarutbildningen. 60 poäng pedagogisk utbildning ska räcka. Det är ett sätt att öka rekryteringsbasen och få fler kompetenta att söka sig till läraryrket.

Vidare förelår vi att det ska finnas lämplighetsbedömning hos blivande lärarstudenter och att det ska bli lättare att stänga av uppenbart olämpliga elever från utbildningen. Lärare ska jobba med barn och ungdomar, det är därför inte vilket yrke som helst. Att därför redan vid antagningsskedet till utbildningen komplettera betygsintaget med en lämplighetsbedömning vore önskvärt.

Till sist vill vi öka lönespridningen. Duktiga lärare ska premieras och välutbildade akademiker kunna vara lockade att söka sig till läraryrket. Det är förmodligen en avgörande faktor för att locka fler till läraryrket. Antalet karriärvägar måste också utökas inom skolans värld för att på så sätt kunna erbjuda löner och utmaningar som lockar och som gör att lärare stannar kvar i sitt yrke. Tyvärr lämnar många duktiga lärare sin profession till förmån för andra yrken där lönen är högre. En sådan utveckling är mycket olycklig och oroväckande.

Detta är några av de förslag Kristdemokraterna har för att höja läraryrkets attraktivitet och därmed på sikt säkra ett skolväsende med kvalitet.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Att klara skolan – en skyddsfaktor

Idag publicerar Socialstyrelsen utvärderingen ”Vård och omsorg om de placerade barnen”. Under ett år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i samhällets vård. De placeras i familjehem eller HVB (hem för vård eller boende) av socialnämnden i kommunen där de bor. Förutom att rapporten tar upp barnens hälsa och sociala förhållanden pekar den på barnens bristande skolresultat. Bara 6 av 10 som placerades före 10 års ålder går ut grundskolan med grundläggande behörighet (godkänt i svenska, engelska och matematik) jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen. För dem som placerades första gången efter 12 års ålder är förutsättningarna ännu sämre. Det talas ofta om att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det är dock svårt för skolan att kompensera barnet för missförhållanden under uppväxten men skolan kan se till att alla uppnår målen och därmed har en framtid trots den dåliga start de fått i livet. Vi vet att en lyckad skolgång är den viktigaste faktorn för att få ett bra vuxenliv. Socialstyrelsen pekar på att skapliga eller bra betyg för de här barnen i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem. Att klara skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för ett bra liv som vuxen.