Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Får man säga Amen i kyrkan?

Lika säkert som Amen i kyrkan är att debatten om skolavslutningarnas vara eller inte vara i kyrkan sätter fart inför varje sommar och inför varje jul. Debatten har kommit att handla om vad som får sägas av prästen och vilka psalmer som får sjungas.

Detta medan våra barn sitter i kyrkbänkarna förväntansfulla inför sommarlovet till tonerna av ”den blomstertid nu kommer”. Vi är många som minns känslan. Kyrkan har smyckats och finkläderna är på inför en tradition som uppskattas av många oavsett hur ofta kyrkan besöks annars.
Men en högljudd minoritet återkommer varje halvår med kritik mot denna tradition. De försöker utmåla stunden i kyrkan med ett par psalmer som ett stort problem.

I takt med att lagstiftningen ändrats har Skolverket gjort snävare bedömningar om var gränsen för religiös påverkan ska dras vilket inneburit en nervös osäkerhet inför hur en skolavslutning i kyrkan ska få gå till. Präster blir osäkra på om de får önska Guds välsignelse samtidigt som de önskar ett trevligt sommarlov till barnen.

Under debattens förra runda i adventstid föreslog vi kristdemokrater två enkla lagändringar i skollagen. I korthet efterlyste Göran Hägglund en fortsatt icke-konfessionell skola men med ett undantag för firande av traditionella högtider, där medverkan också ska vara frivillig.

Elever har i decennier bytt aulan eller gymnastikgolvet mot en kyrkobyggnad utan att de tagit någon större skada.

När lärare och rektorer tvingas värdera varje enskild psalm och sång för att avgöra om den är tillräckligt traditionsenlig har det gått för långt. En lagändring i enlighet med vårt förslag skulle i ett slag återföra makten dit den hör hemma –till de enskilda skolorna – och samtidigt ge de elever som absolut inte vill delta i avslutningarna rätten att slippa. Den skulle låta oss respektera både våra traditioner och det fåtal som verkligen inte vill exponeras för dem och den skulle ge skolledarna klara och tydliga besked om vad som gäller.

Skoldebatt om det som spelar roll

Igår debatterade Utbildningsutskottets ledamöter en av de viktigaste frågorna för framtiden nämligen våra barn och ungdomars utbildning och därmed hela nationens framtid. Jag använde mina få minuter i talarstolen och talade om det som forskningen visar har verklig betydelse för elevers skolresultat. Vi är många som tagit del av John Hatties forskning. Under veckan kunde vi ta del av en artikel i SvD där han talar om vad som verkligen har betydelse för elevernas prestationer. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varenda-unge-vet-att-alla-larare-inte-ar-bra_8254354.svd

Visst kan gruppstorlek, ökade resurser och hemmiljön spela roll men det som verkligen spelar roll är lärarens kompetens och om läraren brinner för sitt uppdrag. Stor betydelse har också feedback till eleverna och levande klassrumsdiskussioner.

Utbildningsutskottet besökte för ett par veckor sedan Finland. Ett land som vi ofta jämför oss med då Finland uppvisar klart bättre elevresultat än Sverige i de så kallade PISA-mätningarna. Vi ställde åtskilliga gånger under besöket frågan om varför Finland står sig bättre i mätningarna och varför läraryrket fortfarande är attraktivt i Finland där de har tio sökande per plats till lärarutbildningen. De svarade alla i unison kör: ”- Ni litar inte på era lärare i Sverige. Vi placerar tillit och ansvar före utvärdering och kontroll på alla nivåer, ni litar till skolinspektion, nationella prov och dokumentation”. Det är nu dags att uppvärdera lärarrollen i Sverige, att ge läraren den tilltro och autonomitet som borde var självklar efter 4-6 års akademiska studier.

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H001UbU7&doctype=bet#pos=7672.