Riksinternatet Lundsberg tvingas stänga

Mobbning i skolan är ett samhällsproblem. Riksinternatet Lundsberg skola i Storfors är försatt med tillfälligt verksamhetsförbud på grund av att upprepade kränkningar mot elever som går på skolan och bosatta på internatet. Det är bra att Skolinspektionen reagerar kraftfullt på dessa ständigt upprepade kränkningar. Förläggandet gäller omedelbart och som längst i sex månader.

Ingenstans, under några omständigheter kan samhället acceptera pennalism och mobbning. Samhället måste alltid reagera och agera när missförhållanden upptäcks, och särskilt allvarligt är det naturligtvis när barn är inblandade. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler meddelar på inspektionens hemsida: ” Med hänsyn till elevernas hälsa och säkerhet samt den omständigheten att majoriteten av eleverna tillbringar hela dygnet på skolan och dess elevhem är det nödvändigt att tills vidare förbjuda Stiftelsen Lundsbergs skola att bedriva verksamheten vid Lundsbergs skola. Utsatta elever på en internatskola är i en extra svår situation, eftersom de inte kan gå hem och den direkta kontakten med föräldrar och andra utanför skolan är begränsad.”

Ann-Marie Begler menar att missförhållandena är ett uttryck för en miljö och en värdegrund som finns på Lundsberg. Mobbning är en yttre konsekvens av ett större symtom, för att komma tillrätta med detta samhällsproblem måste vi gå till botten med orsakerna till mobbning. Tillsammans måste hem, skola och omgivande samhälle ge barnen en moralisk kompass.

Inte bara Lundsbergsskolan behöver jobba med värdegrundsarbetet, alla skolor behöver ständigt och åter hela tiden aktivt jobba med värdegrundsfrågorna inom sina verksamheter. Åtgärderna riktade mot Lundsberg bör ses som en markering till hela samhället. Mobbning och pennalism är oacceptabelt. Nolltolerans råder.

Rätt utformade läxor kräver inga utbildningsföretag

Svenska Dagbladet har i veckan publicerat flera artiklar om privata utbildningsföretag som erbjuder skolbarn hjälp med skolarbetet. Det finns anledning att vara kritisk. Reformen med rutavdrag för läxhjälp har i praktiken inneburit att nya dilemman uppkommit som måste hanteras. Skolan ska vara likvärdig. Privat läxhjälp utmanar denna självklarhet. Barn med störst behov ska få den bästa hjälpen – det är självfallen kristdemokratisk utgångspunkt. Läxhjälp via företag får denna utgångspunkt att svaja.

Så var ligger problemet? Som jag ser det är det själva läxan i sig som måste problematiseras. Att som lärare ge uppgifter till elever att lösa hemma är en komplex och komplicerad del av läraryrket. Läxor är inget hafsverk som slängs med eleven sista minuten av lektionen. Läxor kräver mycket av förberedelser och en noga uttänkt tanke på uppföljning.

Jag läser följande i SvD: ”- Vi har helt enkelt svårt att hinna med att sätta oss med läxorna när vi kommer hem på kvällen. Dessutom är det faktiskt inte allt som vi själva förstår” säger en mamma till SvD. Citatet ovan bekräftar mina farhågor. Mamman säger att köpt läxhjälp är bra för att läxorna innehåller uppgifter hon och hennes partner inte förstår.

Med rätt utformade hemuppgifter finns ingen marknad för läxhjälp. Läxor ska inte innefatta ny kunskap, utan ska vara baserade på det eleven arbetar med i skolan. Eleverna ska därmed klara av att göra läxan på egen hand. Detta förutsätter att läxan är tydlig, begriplig och avgränsad. Vilket i sin tur kräver att lärarna är väl utbildade i att konstruera uppgifter som utgår från varje elevs förutsättning att ta till sig kunskap. Elever med störst behov ska inte slås ut av komplicerade hemuppgifter, utan få den bästa hjälpen av lärare med rätt kompetens.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/boom-for-laxhjalp-oroar-skolverket-rut-avdrag-for-laxhjalp-har-blivit-en-guldgruva-for-ny-bransch_8457984.svd

 

Kränkningar i skolan fortsatt ett stort problem

Organisationen Friends har gjort en omfattande kartläggning utifrån att 36 698 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. En kartläggning som är grunden för organisationens arbete mot mobbning och kränkningar.

När det gäller semantiken i sammanhanget krävs nästan en egen parlör:

Kränkning – är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd.

Mobbning – är upprepade kränkningar av en person under en tid. Engångshändelser och konflikter är inte mobbning.

Trakasserier – är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

Diskriminering – är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare, behandlar en elev sämre än andra för att hon/han har en viss religion eller kultur, kommer från ett visst land, är flicka/ pojke, har ett funktionshinder, en viss sexuell läggning eller en viss ålder.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering – är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen inne­håller information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehand­lingsplan.

Vart femte barn har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. Sju procent av barnen har blivit kränkta av någon i skolpersonalen. Vanligast är verbal och psykisk mobbning, men även fysiska kränkningar som slag, sparkar och tafsningar drabbar de barn som är utsatta. Det visar Friendsrapporten 2013. 

De slutsatser de själva gör utifrån de fakta kartläggningen visar är att ”det viktigaste är att vuxna som får kännedom om kränkningar agerar och tar tag i problemet. För att kunna göra det krävs kunskap i dessa frågor samt att skolorna får rätt förutsättningar för att jobba långsiktigt mot mobbning.” Det ska stå i relation till att var tredje lärare säger sig inte veta att någon elev på deras skola blivit kränkt det senaste året.

Det krävs alltså uppmärksammade och främst engagerade vuxna i skolan. Alla som verkar inom skolan måste vara beredda att agera när de utför sitt vardagsarbete inom skolans verksamhet, vare sig det är servicepersonal, pedagoger eller skolledning. Det handlar om det vi Kristdemokrater talar om i termer av värdegrundsarbete. Vi menar att värdegrundsarbetat ska vara grunden på vilken hela undervisningen vilar. Den ska genomsyra hela skolans verksamhet och alla mänskliga relationer i skolan. Detta kräver en fördjupad insikt hos såväl lärare som föräldrar. Detta kan minska risken för att värdegrunden blir ett betungande sidouppdrag för lärare, något som tar tid från undervisningen. Det kräver ett totalt engagemang från alla – inte minst från de vuxna i skolans värld.

Det är alltjämt viktigt och kommer också alltid vara viktigt att arbeta med individens rättskänsla, generositet, tolerans och personliga ansvarstagande.

Kristdemokraterna tar friskolornas framtid på allvar

Dagens Industri, Expressen m.fl. har de senaste dagarna försökt sätta bilden att friskolorna splittrar Alliansen. Det stämmer inte. Så sent som i juni månad kom sex av riksdagens åtta partier överens om friskolornas framtid. Vi är överens om att friskoleetableringar skall föregås av ett samråd med den aktuella kommunen men att detta inte innebär ett kommunalt veto. Vi är överens om att skicka frågan om långsiktigt ägande till en speciell utredning om ägande av verksamhet inom värfärdssektorn. Vi är också överens om att inte införa något vinstförbud. Efter överenskommelsen har vi nåtts av effekterna av den omfattande konkursen av JB-skolorna. Åter igen höjs röster om att införa tidsgränser för ägande och att införa förbud mot riskkapital på skolområdet. Vi kristdemokrater är öppna för att diskutera regleringar som hindrar den utveckling vi sett de senaste dagarna med konkurser som följd. Men vi är också mycket försiktiga med att sätta ribban så högt att det blir omöjligt för de mindre aktörerna att starta skolor. Föräldrakoperativ, arbetslag, ideella organisationer m.fl. är ägare vi verkligen värnar om. Att införa krav på tidsgränser och stora startkapital skulle kunna hindra de aktörer som visar på värdefull entrepenörskap och mångfald. Stora hinder för dessa ägare skulle i sin tur hota den valfrihet vi numera tar för given.
Nej det finns ingen spricka i Alliansen, det pågår som vanligt förhandlingar för att komma åt avarterna på skolmarknaden samtidigt som vi värnar valfrihet, mångfald och företagande.