Nu satsar vi 3,9 miljarder för att höja kunskapen i skolan

Skickliga lärare är den viktigaste faktorn för elevers resultat. Dagens förslag från regeringen med fokus på lärares karriärmöjligheter och fortbildning samt ökad lärarledd undervisningstid tar stora kliv mot en skola med kunskap i fokus och med högre status för läraryrket.

Regeringen vill att det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Det ska inte vara som förr då karriär för en lärare innebar att lämna undervisningen och klassrummet. Nu ska duktiga och driftiga lärare kunna göra karriär inom det de är duktiga i – arbetet med elever och undervisning. Framgångsrika lärare ska kunna höja sin lön upp till 10 000 kronor i månaden. Med statsbidraget skapas 17 000 nya karriärtjänster som ger lärare mellan 5-10 000 kr mer i lön per månad.

Samlad skolforskning visar på samma resultat – elevernas resultat beror till stor del på läraren. Därför är det också viktigt att undervisningstiden ökar.

Vi har redan gjort flera satsningar för att lyfta elevernas matematikkunskaper och höja resultaten i ämnet. Genom det pågående Matematiklyftet ges landets matematiklärare fortbildning i hur man undervisar i matematik. Syftet är att höja kvaliteten i undervisningen och ge Sveriges unga en bättre chans att klara skolan. Undervisningstiden i matematik har också höjts. Från och med i höst får elever i årskurs 1–3 motsvarande en timme mer matematik i veckan jämfört med tidigare. I ett internationellt perspektiv är undervisningstiden i matematik dock fortsatt låg i svenska skolor. För att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och kompetens vill vi ta ytterligare ett steg. Vi föreslår att undervisningstiden utökas med motsvarande en timme per vecka även för årskurs 4–6. Sammanlagt ökar det totala antalet timmar matematik i grundskolans nio årskurser från 900 till 1 125 från läsåret 2012/13 till läsåret 2016/17 – en ökning med 25 procent.

Något som jag som kristdemokrat är extra glad över är vår fortutbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018. Satsningen heter Läslyftet.

Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Detta är vad svensk skola behöver och steg i rätt riktning. Vi inom kristdemokraterna vill satsa på fler lärarledda timmar i svenska, med fokus på läsning.

Kristdemokraterna vill inrätta en klassikerlista för att stimulera läsande och för att ta till sig verk som vi gemensamt kan förhålla oss till. Därför tycker jag det är bra att vi inom regeringen nu gör just satsningar på läs- och skrivutveckling.

Mindre barngrupper

De yngre barnen mår bäst av mindre sammanhang. Det visar såväl erfarenhet som forskning. Därför måste första prioritet just nu vara att minska barngruppernas storlek. Stora barngrupper, med den påfrestning det innebär för både barn och personal, hotar dessutom den goda kvaliteten.

Socialdemokraternas förslag om fler förskollärare står inte i någon motsats till vårt förslag om minskade barngrupper, men det är svårt att via polittiken nå målet. Kristdemokraterna har en finansiering av hur man kan uppnå minskade barngrupper.

Den modell vi föreslår går ut på att stat och kommuner tillsammans skjuter till pengar som öronmärks för minskade barngrupper, men även att maxtaxan justeras upp med hundra kronor för första barnet, 67 kronor för andra barnet och 33 kronor för tredje barnet. Det skulle tillsammans innebära 1,4 miljarder kronor som kan gå direkt till att minska barngruppernas storlek.

Annika Eclund