Elevhälsan måste stärkas

Skolan är barns och ungas arbetsplats och därför måste det finnas möjlighet att i ett tidigt skede få hjälp med ohälsoproblem. Elevhälsan har i detta sammanhang en viktig roll. Den ska fungera som första linjens hälsovård för de unga.
Den psykiska ohälsan bland ungdomar har försämrats under de senaste åren. Den tydligaste försämringen ses bland ungdomar mellan 16 och 24 år. Regeringen har genomfört en tillgänglighetssatsning och förstärkt vårdgaranti inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Regeringen har också beslutat om en fortsatt satsning på barn och unga med psykisk ohälsa för 2012 – 2016. Trots dessa satsningar kvarstår problematiken att en del av problemen med BUP spiller över på elevhälsan. Ett gott samarbete mellan elevhälsan och landstingen när det gäller psykisk ohälsa är central. En tredjedel av landstingen uppger att de har länstäckande styrdokument för samverkan med elevhälsa/skolhälsovård i länet. Flera landsting menar att det är svårt att få till stånd samverkansöverenskommelser med ett stort antal kommuner och enskilda skolor.

I den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi välkomnar denna skärpning av lagstiftningen. Kristdemokraterna har även verkat för att alliansregeringen ska satsa 650 miljoner under perioden 2012-2015 på elevhälsan. Ett riktat statsbidrag erbjuds skolhuvudmän som gör insatser för att förstärka elevhälsan. Intresset har varit stort bland skolor och kommuner. Därför har bidrag till skolläkare, skolsköterskor, kurator och skolpsykolog prioriterats i första omgången.

Ett stort problem är att det i alltför många skolor endast erbjuds ett minimum av elevvårdande insatser – det kan till exempel vara så att skolsköterskan endast finns på plats några få timmar per vecka. Det finns en stor brist på tillgång till kuratorer och psykologer i många kommuner. Mot bakgrund av den ökande ohälsan hos barn och ungdomar är denna utveckling inte acceptabel. Vi vill därför införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med personal som har utbildning att möta behovet. På så sätt skulle ungdomars psykiska ohälsa tas på allvar.

Yrkeshögskolan har blivit en succé

Sedan Yrkeshögskolan startade 2009 har intreeset för YH-utbildningar varit stort. Yrkeshögskoleutbildningarna svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Här följer några fakta:
– 86 procent får jobb eller har eget företag efter examen.
– Nästan 4 sökande till varje plats.
– Nästan hälften av de studerande är 24 år eller yngre.
– 1 av 4 utbildningar som söks får möjlighet att starta. Dubbelt så många utbildningar har kvalité nog att starta.
– En plats på YH kostar i genomsnitt 65 000 kr per år och kan jämföras med en gymnasieplats som kostar 93 000 kr per år.

Alliansregeringen har satsat stort på YH de senaste åren men i kommande budget finns inga nya pengar. Istället valde vi att möta upp behovet av fler platser för läkare, sjuksköterskor och ingenjörer. Men med det facit som YH visar upp måste denna satstning utvidgas och regeringen avser också att se över om vissa utbildningar behöver drivas i mer långsiktiga former. Antalet kompleterande utbildningar behöver öka och tillsynen och kvalitetsgranskningen behöver utvecklas. Flexibiliteten behöver också öka så att möljigheter öppnas för utbildning på distans, på deltid och att gå enstaka kurser.
Yrkeshögskolan är här för att stanna.

Elever får inte sorteras bort

Uppdrag granskning (UG) har med dold kamera och under falska identiteter avslöjat hur friskolor sorterar elever. Studiemotiverade elever ges förtur, när studiesvaga och stökiga elever väljs bort. Det är oacceptabelt! Skollagen är tydlig. Alla ska behandlas lika.

Kristdemokraternas och min utgångspunkt är att föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola. Jag anser att det allmänna ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst. Jag anser att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald kan – under rätt förutsättningar – vara kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger.

UG:s viktiga avslöjande visar på nödvändigheten av att friskolorna kontrolleras. De prövas redan idag. Efter knappt två år av förhandlingar och kompromissande har de sex partierna i friskolekommittén kommit överens om flera förändringar i regelverket för fristående skolor. Granskningen måste bli ännu tuffare, framför allt måste friskolebranschen idka självkritik. Vilket också görs. Friskolevärlden välkomnar UG:s test av friskolorna.

Oseriösa aktörer har ingen plats i svensk skola. Det är dessa som solkar ned svensk skolas rykte och förtroendet naggas allt mer i kanten. Det är inte svårt att begripa att det är en frestelse för en rektor att välja hårt jobbande elever före studietrötta busar. Desto viktigare att samhället tydligt markerar vad som är acceptabelt. Svensk skola ska vara likvärdig, alla ska behandlas lika. Svensk skola är till för alla.

Granskningen av friskolorna är viktig – den bör intensifieras. Friskolor bedriver en god verksamhet i stort och det fria skolvalet är en viktig reform som gynnar såväl kvalitet som valfrihet. Men avarterna måste bort.