Alarmerande om rektorernas arbetssituation

Idag presenterades en rapport från Lärarförbundet som visar att rektorer och förskolechefer lider av stress och hög arbetsbelastning. Sju av tio rektorer uppger att de arbetar mer än 45 timmar i veckan och 55 procent funderar på att lämna yrket. Två av tre skolledare har fått mindre tid för det pedagogiska uppdraget.
Det är allvarliga siffror. Ett gott ledarskap är en central framgångsfaktor för en skola. Därför vill vi kristdemokrater öka möjligheterna för rektor att delegera HR-uppgifter, juridik och administration på fler funktioner i skolan, därmed kan rektors pedagogiska huvudansvar understrykas. Lärare ska få vara lärare och rektorer få tid till det pedagogiska ledarskapet. Rapporten visar att rektorer inte upplever att situationen är hållbar. Genom att delegera arbetsuppgifter kan tid frigöras till att vara pedagogisk ledare.
Våra förslag om ledning och styrning med fokus på det pedagogiska ledarskapet finns i skolrapporten:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Kristdemokraternas satsning på läsning får stöd av S och Mp

Idag skriver Socialdemokraterna och Miljöpartiet att de enats om en strategi som ska höja elevernas läsförmåga. Läsförståelse är verkligen viktigt. Att kunna läsa är grundförutsättningen för all annan inlärning i alla skolans ämnen. http://www.dn.se/nyheter/politik/s-och-mp-gar-samman-om-laslyft-for-eleverna/

Kristdemokraterna vill ha fler lärarledda undervisningstimmar i skolan, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning. Och för de lärare som saknar utbildning i läsinlärning vill vi inrätta en vidareutbildning i just läsinlärning. Att erövra språket är både en fråga om att kunna delta i samhället och en fråga om demokrati.

Jag välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet också vill satsa på att stärka elevernas läsförståelse. Men S och Mp vet varken vad satsningen skulle kosta eller hur den skulle finansieras, på samma sätt som flera av oppositionens andra förslag.

Pisa visar att läsförståelsen sjunker hos både pojkar och flickor. Vi måste vända trenden. Läs våra förslag om mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning i vår skolrapport:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Elever har rätt till en lugn och trygg arbetsmiljö

Flera rapporter visar på att det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Detta måste vi ta på allvar, tryggheten och studieron i skolan måste bli bättre. Såväl lärare som elever har rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö.
Ordningsproblem i skolan påverkar tryggheten men även kunskapsresultaten. Det rör sig om bristande respekt mot lärare och klasskamrater, att komma i tid till lektionen osv. I den analys av PISA-resultaten 2012 som OECD presenterade för oss i utbildningsutskottet nyligen pekas mer ordning och reda i klassrummet ut som ett områden där Sverige måste bli bättre för att kunna vända kunskapsresultaten. Därför tillsätter alliansregeringen en utredning om mer ordning och reda i klassrummen. Självklart ska klassrummet vara en trygg arbetsplats, detta måste vi fortsätta arbeta med.

Metta Fjelkner kommer på uppdrag av regeringen att utreda frågor kring ordning och reda två. Uppdraget har två delar:
-Utredaren ska följa upp hur den nya skollagen har påverkat hur skolor arbetar med ordning. Det ska kartläggas hur ordningsregler ser ut på olika skolor och hur man jobbar med att stoppa ogiltig frånvaro.
-Utredarens främsta uppgift är att lämna nya förslag på åtgärder som kan bidra till mer ordning och reda i klassrummen.

http://www.regeringen.se/sb/d/18278/a/234870

Ökad fysisk aktivitet för bättre skolresultat

Dagens Brännpunkt (SvD 24 febr 2014) tar upp frågan om att idrott och hälsa är ett av skolans i särklass viktigaste ämnen för att förhindra ohälsa, sjukdom och för tidig död. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forodande-med-en-stillsam-livsstil_3301598.svd. Vi kristdemokrater går längre och menar att ökad fysisk aktivitet också är viktigt för att öka elevers skolresultat

I Bunkeflostrand har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter jämfört med kontrollgruppen som fick ha idrott två gånger per vecka. Slutrapporten visar att 96 procent av eleverna i den grupp som haft daglig fysisk aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Bland de som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framförallt pojkarnas resultat som påverkas. Siffrorna för pojkarna är 96 respektive 83 procent. Pojkarna med daglig fysisk aktivitet hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än de övriga pojkarna
Den här kunskapen bör tas till vara. Bättre skolresultat ger bättre hälsa. De barn som har föräldrar med en god ekonomi klarar sig bra. De som framför allt halkar efter kunskapsmässigt – och hälsomässigt – lever inte sällan i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Inte minst för dem måste denna forskning leda till slutsatser när det gäller utformningen av skolan.
Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar, i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva. De kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass. Detta innebär stora skillnader över landet och mellan och inom kommuner. Därför borde det inte vara upp till varje skola att göra ett val om att ha mer idrott utan istället läggas in i timplanen. Vi föreslår att antalet utökas från 500 idrottstimmar till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna.
Tyvärr har ”idrott och hälsa” blivit teoretiserat. Det behövs därför ett förtydligande i skollagen med avseende på att idrott ska innebära ”fysisk aktivitet” och mindre teori. Mer idrott i skolan bidrar inte bara till att göra våra barn friskare och starkare. Mer idrott bidrar också till att barnen presterar bättre i övriga skolämnen. Att röra på sig ger bättre koncentrationsförmåga vilket stimulerar inlärningen.

 

 

Nu minskar vi lärarnas administration, mer tid till undervisning!

Lärare ska undervisa. Kristdemokraterna vill att mer tid går till lärarledda lektioner och mindre till administration. Idag presenterar alliansregeringen förändringar för att minska lärarnas administration kring åtgärdsprogrammen i skolan.
Åtgärdsprogram skrivs ofta direkt när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Det innebär att lärare och rektor ägnar tid åt dokumentation istället för faktiskt stöd till eleven. Vi vill att åtgärder ska kunna sättas in direkt av lärare, utan att det i varje fall behöver upprättas ett åtgärdsprogram. På så vis får eleven snabbare hjälp och administrationen minskar. Åtgärdsprogrammen förenklas och samma information ska inte behöva finnas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Allianspartierna föreslår följande förändringar:
1. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska det först skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. handla om att eleven under ett par månader behöver visst stöd av speciallärare eller särskilda läromedel. För detta behöver det inte skrivas något åtgärdsprogram.
2. Dagens regler ska gälla för de elever för vilka extra anpassningar inte är tillräckligt, antingen om det är uppenbart från början eller om extra anpassningar har getts under en tid. Det betyder att rektor ska utreda behovet av särskilt stöd och för den elev som behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Särskilt stöd kan t.ex. vara en elevassistent eller enskild undervisning. Detta kan överklagas, som i dag.
Jag tycker att förändringen är en viktig del i arbetet att minska administrationen för lärarna. Lärarnas tid ska ägnas åt undervisning.

PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

Vad säger Kristdemokraterna om statlig skola?

Idag presenteras utredningen om effekterna av kommunaliseringen av skolan. Meningarna går isär huruvida frågan om huvudmannaskapet är den största orsaken till elevers sjunkande skolresultat och läraryrkets försämrade status. För Kristdemokraterna står det klart att kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal inte borde ha genomförts. Den har bidragit till de kvalitetsproblem som idag präglar skolan. För att skapa en mer likvärdig skola krävs ett ökat statligt ansvar. Hur detta skall se ut saknar jag en debatt om. Ordet återförstatligande tycks räcka som svar på alla skolans problem. Att gå tillbaka till något som har varit tror inte jag är vägen framåt utan vi måste fördjupa diskussionen kring vad vi menar med statligt ansvar. Förhållandena ser så olika ut i våra kommuner att staten måste ta ett ansvar för exempelvis resursfördelningen.