Sverige – världens bästa land att växa upp i

I genomsnitt får barn och unga det ekonomiskt bättre och bättre i Sverige. Trots det mår många dåligt.  Rotlöshet, ångest och bristande framtidstro är vardag för allt för många. Det är allvarligt, vi vill att Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i.

Seminariet om Kristdemokraternas skol- och familjepolitik samlade ca 200 kristdemokrater. Det är hjärtefrågor för oss men där mycket återstår att göra för att barn och unga ska må bättre.

Skolan är barn och ungas vardag. Några av våra skolförslag på kommunnivå är att vi vill införa en elevhälsogaranti och ett speciallärarlyft. Vi vill att det ska finnas fler vuxna i skolan, till exempel klassmorfar eller unga vuxna som rastvakter. Och vi vill att skickliga lärare ska ha en god löneutveckling. Kristdemokrater runt om i landet arbetar för att påverka detta i deras kommun.
IMG_0060[1]

Vad menar vi med bildning?

IMG_0027[1]Vid Kristdemokraternas kommun- och landstingspolitiska dagar i Göteborg var intresset stort för skolfrågorna. Idag har jag varit jag moderator för ett seminarium om bildningens betydelse där Lovisa Bergdahl, lektor på Södertörns högskola och Hans Albin Larsson, professor på Högskolan i Jönköping medverkade.

Förmågan att kunna dra slutsatser, pröva sig fram till en sakligt underbyggd slutsats och att kunna värdera information är viktigt hela livet.

Kristdemokraterna vill återupprätta det klassiska bildningsidealet i den svenska skolan. Vi vill att skolsystemet ska värna ett klassiskt bildningsideal som tar avstånd från en relativism som urholkar kunskapens egenvärde. Elever behöver utbildas i friheten att kunna tänka själva.

Alliansen överens om nya skolsatsningar

Vi kristdemokrater kan idag glädjas åt att flera av våra skolpolitiska förslag vunnit gehör.
Alliansens partiledare presenterar på DN-debatt förslag för att hjälpa fler elever att utvecklas så långt som möjligt.

Kristdemokraterna har arbetat för att de nationella proven ska rättas av nationella examinatorer. Jag är glad att detta nu blir verklighet, målet är att under nästa mandatperiod gå över till ett system där de nationella proven digitaliseras och rättas externt i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. För oss är detta viktigt eftersom att det ökar likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven samtidigt som det minskar lärarnas administration.

Vi har också framhållit behovet av att satsa på läsning. Läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Med ett nytt kunskapsmål om att alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter kan de elever som inte når målet kan insatser sättas in tidigt under skolgången.

För att kunna upptäcka och ge stöd till de elever som halkar efter behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper. Fler utbildade speciallärare, som är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor, är en förutsättningar för att eleverna skall få rätt stöd. Detta presenterades av regeringen förra veckan. http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/

Mer tid eller mer innehåll i klassrummet?

Idag har regeringen presenterat många viktiga förslag på skolans område. Satsningen innebär bland annat fler lärare i lågstadiet, mindre klasser och fler speciallärare. Välkomna förslag för att stärka skolans uppdrag och för att barnen skall få tidigt stöd och möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar. Reformerna går dessutom  hand i hand med Kristdemokraternas skolrapport. Att barn i behov av särskilt stöd har rätt att undervisas av pedagoger med rätt utbildning är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor.
Men jag vill höja ett varningens finger. Vi får inte stirra oss blinda på det som är lätt att mäta, det vill säga antal barn i klassen eller lärartäthet, utan vi skall ha fokus på det som faktiskt händer i klassrummet och vilken kvalitet undervisningen har.
Alla förslag som lagts under de senaste veckorna handlar mycket om mer tid i skolan. Tioårig skolpikt, obligatorisk sommarskola och förlängd skolplikt handlar alla om att förlänga tiden i skolan. Vi vet att det som verkligen spelar roll är lärarnas kompetens. Det gäller alltså fortsättningsvis att locka de mest lämpade studenterna att välja läraryrket och att göra yrket mer attraktivt.

Utmaning 2: Låt lärare få vara lärare

Den andra utmaningen är att lärare ska få vara lärare och inte reduceras till handledare. En av de viktigaste slutsatserna efter analysen av Pisa-resultaten är att elever har lämnats alldeles för mycket åt sitt eget lärande. Lärarledd undervisning med tydliga kunskapsmål och kontinuerlig uppföljning måste bli en självklarhet, det är vad huvuddelen av lärarens arbetstid ska ägnas åt.

Utmaning 1: Höj läraryrkets status

Den svenska skolan står inför utmaningar. Jag har listat tio utmaningar med åtgärder som vi måste arbeta med för att nå en skola i toppklass.

Den första utmaningen är naturligtvis att läraryrkets status måste höjas. Vi vet att skickliga lärare är den viktigaste faktorn för att elevernas ska lyckas. Fler av våra duktiga studenter måste börja se läraryrket som något attraktivt och inte som något som man blir om man inte kommer in någon annanstans. För att detta ska ske krävs flera åtgärder. Vi vill rensa och avlasta lärarna från arbetsuppgifter som administration, betala skickliga lärare bättre, ge tillbaka lärarna den frihet och tillit som lärarna behöver för att utöva sitt yrke och erbjuda kvalitativ forskningsanknuten fortbildning.

Elever mår bättre med klassmorfar i skolan

I torsdags träffade jag föreningen Klassmorfar. Vi är överens om att fler vuxna behövs i klassrummen runt om i Sverige, en klassmorfar är stöd till både elever och lärare.

Föreningen Klassmorfar utbildar och certifierar vuxna för att finnas som stöd i skolans verksamhet, i klassrum, korridor och skolgård. Idag finns föreningen Klassmorfar på 128 skolor i 30 kommuner. Verksamheten får positiv respons både från lärare och skolledning som intygar att barnen mår bättre.

Lektionerna blir lugnare, incidenter av mobbning och vandalism minskar. Jag menar att trygga, förstående och ansvarsfulla äldre i skolan även kan vara goda förebilder för eleverna.

Kristdemokraterna vill att lärarna ska få tid att vara lärare och att mer tid ägnas åt undervisning. Därför vill vi underlätta för fler klassfäder i skolorna som kan bidra till en bättre arbetsmiljö för elever och lärare.