Fel tänkt att förbjuda läxor

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Hallstahammar kommun vill förbjuda läxor och istället förlänga skoldagen. Det är helt fel tänkt.

Läxor är viktiga av flera skäl. Det är i skolan och under ordinarie undervisningstid som alla elever ska få det stöd och den hjälp de behöver för att nå kunskapsmålen. På lektionerna ska läraren bland annat introducera och förklara nya områden och besvara elevernas frågor. Men lektionerna räcker inte alltid för att kunskaperna ska sätta sig. Läxor efter lektionstid ger repetition och fördjupning av kunskapen.

Politiker ska inte lägga sig i hur lärarna lägger upp undervisningen på det sätt som föreslås i Hallstahammar. Det är läraren som känner eleverna och som är utbildad för att lära ut i just sitt ämne. Läraren ska bestämma om och hur läxor behövs för att eleverna ska uppfylla målen och nå så långt som möjligt.

Jag vill också betona föräldraansvaret. Föräldrarna har ansvar för sina barn och deras skolgång. Att förbjuda läxor skulle ge föräldrarna än mindre inblick i elevens skolarbete, det vore olyckligt.

Men alla elever får inte stöd och uppbackning med läxorna från sina föräldrar. Läxhjälp i skolan är ett viktigt sätt att se till så att alla elever, oavsett bakgrund, får en chans att nå kunskapsmålen. Allianspartierna satsar därför på att erbjuda alla elever läxhjälp i skolan efter skoltid. Krav ställs på att huvudmännen, både för kommunala och fristående skolor, ska bli skyldiga att erbjuda elever läxhjälp.

Ingrid Westerlund är docent i pedagogik och definierar bra läxor så här:
-Uppgifter som eleven förstår men behöver färdighetsträna på
-Tidsatta – till exempel att man ska läsa en bok i 30 minuter, tiden är lika för alla
-Väl avgränsade och ”okomplicerade”
-Uppgifter som inte kräver extralärare hemma
-Uppgifter som är väl förberedda och följs upp
-Uppgifter där hemmiljön i sig kan nyttjas, exempelvis att eleven får i uppdrag att anteckna engelska glosor från ett tv-program