De skickligaste lärarna till utanförskapsområdena

Skickliga lärare är den viktigaste faktorn för att eleverna lyckas i skolan. Många lärare är vardagshjältar. Vi tycker att duktiga och utvecklingsinriktade lärare ska ha en hög lön. Därför har Alliansen genomfört karriärlärarreformen, ett statsbidrag som ger en löneökning på 5 000 eller 10 000 kronor per månad till särskilt skickliga lärare. Om Kristdemokraterna och allianspartierna vinner valet kommer vi att utöka antalet förstelärare till 22 000 år 2018. Det är mer än var femte utbildad lärare.

De skickligaste lärarna behövs på skolorna med störst utmaningar. Vinner vi valet kommer vi öronmärka ytterligare karriärtjänster till utanförskapsområdena, det innebär en dubblering av antalet förstelärare på 15 platser i landet. Vi vill även fördubbla löneökningen för förstelärartjänster i utanförskapsområdena med 10 000 kronor per månad, det innebär att månadslönen kan bli runt 40 000 kronor. Jag är stolt över de satsningar som vi gör för att stärka läraryrkets status. Elever behöver lärare som ser varje individ och kan lära ut kunskaper både för livet och arbetslivet.

Vi behöver fortsätta att stötta familjen och stärka den svenska skolan. Trygga familjer och hög kvalitet i skolan skapar goda förutsättningar för ett fungerande samhälle.

Elever ska få tidigt stöd

Idag presenterade Martin Ingvar utredningen ”En bättre start för alla”. Förslagen innefattar betyg från årskurs 4, mål i läs- och skrivförmåga i årskurs 1 och ett bedömningsstöd i läs- och skrivförmåga och matematik för årskurs 1.

Det är viktigt att upptäcka elever som är i behov av extra stöd så tidigt som möjligt. Att lära sig grundläggande färdigheter i svenska och matematik är en förutsättning för att klara skolan. Det föreslagna målet, bedömningsstödet och tidigare betyg är verktyg för att stöd ska sättas in tidigt under skolgången.

Det är viktigt att föräldrar är involverade i barnens skolgång. Föräldrarnas engagemang i barnens skolgång påverkar inte minst attityden till skolarbetet. Betyg ger en tydligare kommunikation mellan skola, elev och förälder. Det är bra att föräldrar kan få en bättre uppfattning om hur det går för deras barn i skolan, och på så vis också ge stöttning och uppmuntran hemifrån.

 

P1: KD vill se klassikerlista

Intervju i Kulturnytt med anledning av att klassikerlistan finns med i vårt valmanifest: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5940590

I höstas lade Folkpartiet ner sitt förslag om kulturkanon i skolan, med argumentet att syftet uppfylls i läroplanen. Men Kristdemokraterna står fast vid att skolan bör införa en klassikerlista med böcker, film och musik.

Ett av 2000-talets mest omdebatterade kulturpolitiska förslag är det om kulturkanons vara eller inte vara i skolan. Det är också ett av få kulturförslag i Kristdemokraternas valmanifest, som kom idag.

Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson Annika Eclund menar att det inte räcker med dagens läroplan för att eleverna ska få ta del av det svenska kulturarvet och utveckla sitt språk.

– Vi tycker att det kan förtydligas ytterligare.

– Ibland hör man argumentet att det skulle vara elitistisk att plocka ut litteratur som är bättre än annan, men för mig är det en fråga om jämlikhet. Alla är inte födda i en bildad miljö, säger Annika Eclund.

Nu är det ni och Sverigedemokraterna som driver en liknande fråga. Varför väljer ni att stå fast?

– Vi ser att läsning och ordförståelsen går ner i skolan. Och länge har det varit viktigare att barnen läser än vad de läser och det vänder vi oss emot. Det finns ett kulturarv här och ett språk att erövra.

Annika Eclund vill inte svara på vilken typ av kultur som ska dominera listan, om det inom till exempel filmområdet blir Ingmar Bergman eller publiksuccéer som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

– Jag tänker varken peka ut böcker eller filmer som håller en god kvalitet utan där måste vi förlita oss på de institutioner som finns på det här området, säger hon.

Kristdemokraternas valmanifest för en bättre skola

Uppvärdera läraryrket
Duktiga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Skickliga lärare ska därför ha en god löneutveckling under yrkeskarriären. Vi vill också fortsätta arbetet med att prioritera bland lärares uppgifter och ansvar för att frigöra tid för mer lärarledd ämnesundervisning.

Satsa på läsning – mer lärarledd undervisningstid
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Vi vill satsa på mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning.

Uppvärdera bildning – inför en klassikerlista
Inför en klassikerlista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever ska ha tagit del av under sin skolgång. Det är särskilt viktigt för barn som växer upp i hem utan böcker och utan lästradition.

Fler timmar idrott
Fysisk aktivitet har en positiv effekt, inte bara på hälsan, utan också på skolresultaten i övrigt. Vi vill därför att antalet idrottstimmar i ett första steg utökas från dagens 500 till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna. För att möjliggöra detta vill vi minska på timmarna för elevens val. Vårt mål är att det ska vara idrott med fysisk aktivitet på schemat varje dag.

Inför en elevhälsogaranti
Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat. Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi vill skärpa kraven ytterligare och införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.

Mindre klasser i skolan
Klassernas elevantal behöver minska för att få en lugnare inlärningsmiljö, för att lärare ska få mer tid för varje elev och att varje elev känner att de får det stöd de behöver av sin lärare.

Läs valmanifestet i sin helhet här: https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Kristdemokraternas%20valmanifest%202014.pdf

Regeringen föreslår mer idrott i skolan!

iPhone Image 1155D9

Idag föreslår regeringen att genomföra Kristdemokraternas förslag om mer skolidrott. Forskare har bevisat att barn som rör på sig varje dag lär sig mer i skolan. Det finns samband mellan både motion och hälsa och motion och skolresultat. Alliansregeringen vill nu utöka ämnet idrott och hälsa med ytterligare 100 timmar till totalt 600 timmar i grundskolan. Motion och fysisk aktivitet har många positiva effekter. Vanor som sätts i tidig ålder behålls genom livet och därför är skolidrotten så viktig. Skolan är den enda instans som når alla barn. De elever som framför allt halkar efter kunskaps- och hälsomässigt lever inte sällan i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. – Elever som motionerar mår inte bara bättre, de lär sig mer också. Vi kristdemokrater har som mål att det ska finnas idrott på schemat varje skoldag. Det här är ett viktigt steg på vägen. Nu kommer vi närmare det målet. Det säger Göran Hägglund i dag med anledning av att Kristdemokraternas förslag läggs fram av regeringen.

Förbättrad SFI viktig för integrationen

Att lära sig det svenska språket är en förutsättning för att våra nysvenskar ska kunna integreras och ta del av det svenska samhället. Kunskaper i svenska är även avgörande för att få jobb. Alliansregeringen föreslår idag viktiga förbättringar av SFI. Genom att SFI inordnas i den kommunala vuxenutbildningen blir det enklare att kombinera svenskastudier med jobb eller exempelvis praktik. Regeringen föreslår även att varje huvudman ska försöka erbjuda undervisning på tider när den studerande kan studera, det kan handla om deltidsstudier, studier på kvällar och helger. Svenskaundervisningen kommer bli mer flexibel och bättre anpassas efter individen. Jag är hoppas att förändringarna snart kan bli verklighet.

Läs mer om lagrådsremissen Individualisering och integration – en effektivare vuxenutbildning genom länken http://www.regeringen.se/sb/d/18271/a/244493

Ordning och uppförande viktigt men svårt att betygsätta

Ordning och reda i skolan är grunden för att skapa en inlärningsmiljö där barnen känner trygghet och arbetsro.

Jag har idag blivit intervjuad av Ekot om Kristdemokraternas inställning till betyg i ordning och uppförande. Detta är något som vårt parti historiskt har drivit och det låter bra vid en första anblick. Naturligtvis är ordning och ett gott uppförande oerhört centralt men måste det betygsättas? Hur skulle kriterierna se ut för uppfyllda mål? Hur skall det bedömas? Är inte risken att det blir oerhört subjektivt beroende på vem som skall bedöma?

Ordning och reda skapas inte genom att betygsätta eleverna. Här är istället mina förlag:

  • Rekrytera rätt personer till läraryrket, människor som älskar barn, kan vara en auktoritet, inta klassrummet och skapa god stämning. Detta görs genom lämplighetstester till lärarutbildningen.
  • Skapa utrymme för hela skolans uppdrag d.v.s. fostrandeuppdraget och värdegrundsfrågorna.
  • Barn i behov av särskilt stöd skall undervisas av lärare med rätt kompetens d.v.s. speciallärare.
  • Ordning och uppförande samt hur man fungerar socialt i skolan skall kunna diskuteras på utvecklingssamtal inte som nu vara tabubelagt.
  • Utveckla samarbetet med hemmen och tydliggör ansvarsfördelningen mellan skola och hemmet.