Bris: Elever som inte mår bra kan inte prestera

Idag skriver Kattis Ahlström, Bris, om kopplingen mellan elevers mående och förmågan att ta in kunskap. Självklart är det svårt för elever att fokusera på läxor och skolarbete när ens värld är i gungning. Jag vill göra mer för elever som behöver en vuxen att prata med. Skolans elevhälsoteam ska vara en naturlig första kontakt med vuxna som lyssnar och kan stötta. Vi måste ta ungas psykiska ohälsa på allvar.

Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi vill skärpa kraven ytterligare och införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.

De allra flesta barn vill lyckas och prestera väl i skolan, men för att de ska kunna göra det så behöver de trivas i skolan och ha god psykisk hälsa. Elever i behov av att träffa en kurator eller skolsköterska ska kunna få kontakt inom ett dygn. Elevhälsogarantin behövs.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article19503326.ab

Föräldraansvaret saknas i skoldebatten

Det talas ofta om skolans problem som om allt vore nattsvart. Det är olyckligt! Trots att skolresultaten sjunker är inte allt i den svenska skolan dåligt. Ett perspektiv som jag saknar i skoldebatten är föräldraansvaret.

Det är viktigt att föräldrar är involverade i barnens skolgång. Föräldrarnas engagemang påverkar inte minst attityden till skolarbetet. PISA-resultaten visar på attitydutmaningar bland svenska elever, allt för många kommer för sent och skolkar vilket både påverkar skolresultaten och klassrumsmiljön. Skolarbetet behöver prioriteras av så väl föräldrar som elever.

Eleven har ansvar för att komma i tid, att ha med sig rätt bok och penna och att göra sina läxor. Alla elever ska såklart få ett bra stöd i skolan och vi vill att det erbjuds läxhjälp på skolan efter skoldagen. Men återigen har eleven ett ansvar att komma till läxhjälpen och försöka göra sin läxa med hjälp av läraren.

Det är inte alltid enkelt att prata om föräldrarnas ansvar i skoldebatten. Föräldrar har väldigt olika förutsättningar och självklart vill jag inte peka finger åt någon som redan har känslan av att inte räcka till. Men jag vill ändå betona föräldrarnas ansvar för elevernas skolgång, alla föräldrar kan förmedla att skolan är en förmån och möjlighet.

Sverige ska ha en skola i toppklass där alla eleverna får stöd att utveckla sin fulla potential. Jag vill fortsätta att stötta familjen och stärka den svenska skolan. Trygga familjer och hög kvalitet i skolan skapar goda förutsättningar för ett fungerande samhälle.

 

Svartmåla inte svensk skola

Det är mycket tyckande kring skolan dessa dagar. En del mer välgrundade än andra. Det som bekymrar mig mest är den svartmålning som sker av det som händer inom skolans värld. Hur roligt kan det vara att gå tillbaka till en ny termin för elever och lärare när deras arbetsplats beskrivs på ett så nedvärderande sätt? Som lärare och skolpolitiker vet jag att det utförs underverk i svensk skola varje dag och att också det måste komma fram i debatten.

Kristdemokraterna tillsammans med Alliansregeringen har genomfört många reformer som kommer att lyfta resultaten på sikt. Enligt regeringens utredare kommer det att ta ca åtta till tio år innan Alliansregeringens skolpolitik slår igenom fullt ut. Men det finns stora utmaningar kvar. PISA-mätningarna pekar på att den främsta orsaken till de sjunkande skolresultaten är att elever lämnats för mycket åt sitt eget lärande. Jag menar att lärarens roll måste uppvärderas. Lärare ska inte reduceras till handledare utan ska vara den som ska leda lektionen och vara proffs på sina ämnen.

Det är oroväckande att det är läsförståelsen som står för det största tappet i kunskapsmätningarna. Att kunna läsa och att erövra språket är en fråga om att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Läsning ligger dessutom till grund för all annan inlärning. Kristdemokraterna vill utöka antalet lärarledda undervisningstimmar i svenska med fokus på läsning. Här har också föräldrarna en viktig roll att spela genom att högläsning, biblioteksbesök och uppmuntran till läsning startar tidigt i livet.

Jag brinner för de barn som är i behov av särskilt stöd men som inte får den hjälp de behöver och har rätt till. Det behövs olika lösningar när det kommer till vilka undervisningsmetoder som passar elever bäst. Framför allt behövs fler utbildade speciallärare för att garantera att eleverna blir undervisade av lärare med rätt kompetens. För att fylla plasterna på speciallärarprogrammet föreslår Kristdemokraterna ett speciallärarlyft.

Ekonomiskt får de flesta barn det bättre, men rotlöshet, ångest, psykisk ohälsa och bristande framtidstro är vardag för många. I detta sammanhang har elevhälsan en viktig roll. Jag vill satsa mer på elevhälsan och garantera att eleverna kan få kontakt med elevhälsan inom ett dygn. Dessutom vill jag att fler trygga vuxna ska finnas i skolmiljön för att motverka mobbning och trakasserier.

Vi kristdemokrater tycker att det är olyckligt att skolan kommunaliserades av S och V. Men att driva frågan om återförstatligande nu skulle inte ge skolan den arbetsro som behövs. Återförstatligande är inte en enkel åtgärd som snabbt löser de saker jag nämnde ovan. Kristdemokraterna är dock positiva till att ompröva skolans huvudmannaskap om de reformer som nu genomförts inte får förväntad effekt på skolans resultat och lärarnas status.