Många besked saknas i dagens skolutspel från den rödgröna regeringen

Idag har regeringen presenterat sina skolförslag. Mycket av innehållet återfinns också i Kristdemokraternas och alliansregeringens skolpolitik såsom mindre barngrupper i förskolan, satsning på elevhälsan, minskad administration för lärare, fler speciallärare och statliga medel till utsatta skolor. Det som helt saknas är information om hur satsningarna ska genomföras och hur de ska finansieras. Dessutom undviker Fridolin och Löfven att svara på viktiga frågor om det fria skolvalet och friskolornas framtid. Många av de elever som går på friskolor och de som driver friskolor undrar säkert idag om de vågar välja eller starta en friskola. Fridolin och Löfven berättar heller inte hur de tänker kring ett obligatoriskt gymnasium. Tillsammans med obligatorisk förskoleklass kommer vi att införa en trettonårig skolplikt varav det sista året på gymnasiet ändå kommer gå att hoppa av eftersom att eleven då är myndig. Jag hade gärna sett att den röd-gröna regeringen hade förklarat hur de tänker kring detta.

Regeringen vill också minska den administrativa bördan för lärarna, vilket är bra, men de berättar inte hur det ska gå till. Alliansregeringen har redan tagit bort individuella utvecklingsplaner i de årskurser där eleverna får betyg och åtgärdsprogrammen ska endast skrivas om eleven behöver stora insatser. Vart tog förslaget om extern rättning av de nationella proven vägen som har varit en av Kristdemokraternas avgörande krav för att minska den administrativa bördan?

Men den största frågan som måste lösas oavsett regering saknar helt svar på dagens presskonferens; hur vi ska få de mest motiverade och bäst lämpade personerna att välja läraryrket? Lärarnas skicklighet är det som är helt avgörande för om att höja elevernas resultat. Det räcker inte endast med att få fler lärare i skolan – vi måste få de personer som passar för läraryrket. Vi kristdemokrater vill införa lämplighetstester, höja betygskraven till lärarutbildningen och skapa snabbare vägar in i läraryrket för akademiker.

Fridolin har lovat att på hundra dagar vända den nedåtgående trenden när det kommer till elevers skolresultat. Idag är det åttioåtta dagar kvar…

 

Malalas kamp för utbildning

Det är fantastiskt att Fredspriset 2014 tilldelas den 17-åriga Malala Yousufzai!

Fortfarande går inte flickor och pojkar i skolan i världens alla länder.Jag beundrar Malalas enastående mod och kamp för alla barns rätt till utbildning. Till och med efter att hon blivit skjuten i huvudet på grund av att hon tagit ställning för flickors rätt att gå i skolan, fortsätter hon att kämpa för barn och ungas rätt till skolgång i Pakistan.

Vi tar ofta den svenska skolan för givet och tycker att den i allt för många områden brister. Men vi behöver inte kämpa för rätten att gå i skolan, att bekosta skolan och bli undervisade av lärare som också är viktiga förebilder för barn och unga.

Skola och utbildning är en rättighet värd att kämpa för. Malala är en värdig vinnare av Fredspriset!

Inget om höjda lärarlöner i regeringsförklaringen

 

Löfven talar i regeringsförklaringen om att höja läraryrkets attraktivitet, men inte en rad om att han vill höja lärarlönerna. Förvann Fridolins vallöfte om 2 miljarder i löneökning till den svenska lärarkåren?

Dessutom står Löfven fast vid förslaget om obligatoriskt gymnasium. Hur har han tänkt genomföra detta? Löfven säger att alla ungdomar under 18 år ska genomgå en gymnasieutbildning. Detta innebär två år av obligatorium. Vad händer sedan? Fri att hoppa av? Nej, skoltrötta elever som kanske har haft svårigheter att klara grundskolan motiveras inte av mer tvång utan skall istället erbjudas rätt stöd och individuellt anpassad undervisning som leds av kompetenta lärare.

Enligt Löfven ligger överenskommelsen i friskolekommittén fast, men kommunerna ska ges ett avgörande inflytande över skoletableringar. Det senare är helt emot den uppgörelse vi har mellan sex partier i riksdagen.

Jag vänder mig starkt emot att Löfven lite slarvigt säger att fler skall anställas i skolan utan att problematisera bilden. Det är viktigare att satsa på lärares kompetens och att rätt människor väljer att bli lärare än att det finns fler personer som arbetar i skolan. Sverige har redan en hög lärartäthet om man jämför med andra länder.

Regeringsförklaringen är överhuvudtaget mycket tunn och fluffig när det kommer till skolpolitikens område. Det är små korrigeringar snarare än nya idéer och reformer.