Yrkeshögskolan har blivit en succé

Sedan Yrkeshögskolan startade 2009 har intreeset för YH-utbildningar varit stort. Yrkeshögskoleutbildningarna svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Här följer några fakta:
– 86 procent får jobb eller har eget företag efter examen.
– Nästan 4 sökande till varje plats.
– Nästan hälften av de studerande är 24 år eller yngre.
– 1 av 4 utbildningar som söks får möjlighet att starta. Dubbelt så många utbildningar har kvalité nog att starta.
– En plats på YH kostar i genomsnitt 65 000 kr per år och kan jämföras med en gymnasieplats som kostar 93 000 kr per år.

Alliansregeringen har satsat stort på YH de senaste åren men i kommande budget finns inga nya pengar. Istället valde vi att möta upp behovet av fler platser för läkare, sjuksköterskor och ingenjörer. Men med det facit som YH visar upp måste denna satstning utvidgas och regeringen avser också att se över om vissa utbildningar behöver drivas i mer långsiktiga former. Antalet kompleterande utbildningar behöver öka och tillsynen och kvalitetsgranskningen behöver utvecklas. Flexibiliteten behöver också öka så att möljigheter öppnas för utbildning på distans, på deltid och att gå enstaka kurser.
Yrkeshögskolan är här för att stanna.

Yrkesprogrammen: Flera orsaker till avhopp och minskat söktryck

Ekot rapporterar idag att antalet elever som söker till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att minska. Dessutom hoppar många av sin utbildning. Detta trots att det råder arbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare inom vården och byggsektorn behöver kvalificerad arbetskraft. En elev säger att han lyssnat på sin mamma som sagt att han skall hålla alla dörrar öppna inför framtiden och välja ett högskoleförberedande program. Här har inte SYV:arna gjort sitt jobb ute i landet. Alla som går ett yrkesprogram har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet vilket sällan framgår i debatten. Sedan saknas en djupare analys av siffrorna i Ekots reportage. Elevkullarna minskar dramatiskt just nu vilket naturligtvis gör att man måste minska antalet platser och säga upp lärare. Skolan är ju till för eleverna och inte för att lärarna skall ha jobb. Det finns yttrerligare en orsak till det minskade söktrycket nämligen att det som tidigare var Handelsprogrammet nu ingår i Samhällsprogrammet och blivit ett högskoleförberedande program. Med detta sagt är det naturligtvis önskvärt att unga människor lockas till de utbildningar som ger dem jobb och som samhället har behov av. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5424531

Att kunna läsa – nyckeln till framgång

Gårdagens rapport om försämrade resultat i läsförmåga hos våra fjärdeklassare har väckt debatt. Att kunna läsa och att erövra språket är nyckeln till all annan inlärning. Att mattekunskaperna går ner kan ses som en följd av att resultaten i läsning dippar. I en morgonintervju idag i SVT pekar författaren Johan Unenge på några viktiga orsaker varför det ser ut som det gör. Idag har barnen en helt annan inrutad tillvaro med många fritidsaktiviteter som gör att de splittrar upp sin tid. En bok är inte det första en 10-årig grabb greppar tag i. Datorer och dataspel tar också mycket av den tid som förr ägnades åt läsning. Men vad skall man då göra åt det? Unenge menar att rektors roll är otroligt viktig. Att han eller hon ser sambandet, att läsning skall prioriteras och att det i sin tur spiller över på resultatet i andra ämnen. Biblioteken och bibliotekarierna har också en nyckelfunktion. Biblioteken behöver hänga med i utvecklingen och prioriteras högre på skolorna. Jag anser att vi från politiskt håll också måste se över hur mycket tid som faktiskt ägnas åt svenskundervisning i våra skolor. I en jämförelse mellan olika europeiska länder ligger vi lågt i antal lärarledda undervisningstimmar. Att erövra språket är en demokratifråga och måste stå högst på agendan.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Alla godkända – utopi eller verklighet?

Två skribenter på skolbloggen Ebba Busch och Annika Eclund.

Av landets 1700 högstadieskolor utmärker sig 29. För andra året i rad har de lyckats ge alla sina niondeklassare behörighet till gymnasiet. Vad är facit? 21 av de 29 skolorna är fristående skolor. Gemensamt för skolorna är att de har relativt få elever och att man ställer höga förväntningar på vad de kan prestera. Tidigt stöd för dem som behöver är också en förklaring. Skolorna har också fått möjlighet att profilera sig och de utvärderar och utvecklar ständigt sitt arbetssätt. Dessa goda exempel borde spridas över skolsverige för att inspirerar andra. Vi är trötta på att bara få nyheter om skolan som handlar om brister!!

Reformera Arbetsförmedlingen för ungdomarnas skull

Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Andreas Carlson presenterar i dag på Brännpunkt i Svenska Dagbladet flera förslag för att reformera Arbetsförmedlingen. Det ska skapas drivkrafter för arbetsförmedlare att verkligen förmedla jobb, inte administerera arbetslöshet som många gånger är fallet idag. Andreas föreslår att man konkurrensutsätter förmedlingsverksamheten och att arbetsförmedlarna ersätts för varje förmedlat jobb. Ersättningen blir högre om de lyckas förmedla jobb till personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Det innbär att ersättningen blir högre för ungdomar som grupp men också för dem med ofullbordad skolgång eller ofullständiga betyg.