Alliansen överens om nya skolsatsningar

Vi kristdemokrater kan idag glädjas åt att flera av våra skolpolitiska förslag vunnit gehör.
Alliansens partiledare presenterar på DN-debatt förslag för att hjälpa fler elever att utvecklas så långt som möjligt.

Kristdemokraterna har arbetat för att de nationella proven ska rättas av nationella examinatorer. Jag är glad att detta nu blir verklighet, målet är att under nästa mandatperiod gå över till ett system där de nationella proven digitaliseras och rättas externt i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. För oss är detta viktigt eftersom att det ökar likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven samtidigt som det minskar lärarnas administration.

Vi har också framhållit behovet av att satsa på läsning. Läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Med ett nytt kunskapsmål om att alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter kan de elever som inte når målet kan insatser sättas in tidigt under skolgången.

För att kunna upptäcka och ge stöd till de elever som halkar efter behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper. Fler utbildade speciallärare, som är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor, är en förutsättningar för att eleverna skall få rätt stöd. Detta presenterades av regeringen förra veckan. http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/

Skärpta betygskrav för blivande lärare

Idag rapporterar Dagens Nyheter om att regeringen har planer på att införa en allmän godkändgräns på högskoleprovet för att antas till lärarutbildningen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/grans-for-godkant-infors-for-hogskoleprovet

I en tidigare granskning visade det sig att det var så lätt att komma in på lärarutbildnuingen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna. Detta duger inte! Alla förstår att detta drabbar kvalitén i våra skolor. Men vi kristdemokrater vill gå längre än så. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kd-foreslar-hogre-betyg-for-larare_7576484.svd

För att kunna antas till lärarutbildningen ska det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundskollärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare i svenska samt undervisningsämnena.

Samtidigt är behovet stort av bra lärare redan nu. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare.

I proposition 2009/10:89 tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne (men inte är verksam som lärare) bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. I dag finns en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng i utbildningsvetenskap. För att öka attraktionskraften och göra det möjligt för fler att gå denna utbildning anser vi att den bör kortas till 60 högskolepoäng. För att skapa snabba vägar in i läraryrket för fler grupper vill vi att det finns riktade medel för denna reform och ett krav på lärosätena att erbjuda utbildningen.
Vårt förslag om höjda betygskrav för lärarutbildningen samtidigt som vi tillskapar möjligheten för människor med akademisk bakgrund att snabbt komma in i läraryrket ät viktiga steg för att höja kvalitén i undervisningen.

Statsministerns jultal

Att Fredriks Reinfeldts jultal till uteslutande del handlade om skolan var välkommet. Det är bra att allt fler partier engagerar sig i den skolpolitiska debatten. Resultaten och utvecklingen i svensk skola de senaste decennierna ger anledning till oro och alla konstruktiva lösningar är välkomna för att vända utvecklingen. Jag är övertygad om att Alliansens rekordartade reformtakt inom skolans område kommer att ge resultat. Men att genom politiska reformer förbättra skolresultaten tar tid och därför måste vi vara tålmodiga.

Det är bra att Reinfeldt betonar vikten av att stärka inlärningsstödet för barn och unga med särskilda behov. Kan stöd ges i tidig ålder minskar risken för utslagning. Då ökar möjligheten att ta sig igenom både grundskola och gymnasium och därmed förutsättningarna att skapa sig ett självständigt liv med en egen försörjning. Tidiga insatser är A och O och där måste svensk skola bli bättre. Elever med särskilda behov måste upptäckas tidigt. Därför är det bra med betyg, skriftliga omdömen och nationella prov i tidigare åldrar. Dessa mätinstrument finns inte för att döma och sortera utan för att följa upp och hjälpa.

Det är också bra att statsministern betonar rektorns betydelse och vill ge dem ökad frihet. Ett fungerande ledarskap är en förutsättning för en fungerande skola. Utan ledarskap fallerar alla organisationer och företag. Rektorns roll och betydelse har inte uppmärksammats tillräckligt mycket. Det finns massor av exempel på vad gott ledarskap kan åstadkomma men också förskräckande exempel på vad det motsatta kan innebära. Bra rektorer kan också få stor frihet. Det vore önskvärt om rektorer kan få en friare roll att uppfylla de mål som finns för skolan.

Däremot tror jag det är olyckligt att redan innan 12-åringarna får sina första betyg före jul börja flagga för att redan nästa mandatperiod sänka betygsåldern ännu mer. Alla reformer som har genomförts är bra men de måste också få tid att hinna sätta sig. Att flagga för ytterligare stora reformer riskerar att göra mer skada än nytta. Att sänka betygsåldern ytterligare kan bli en reform för mycket. Åtminstone bör vi avvakta och se vilka effekter betyg från årskurs sex ger innan vi sänker åldern ytterligare.