Nio skarpa förslag från KD:s skolgrupp

Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp har nu varit igång i drygt ett år. Det är därför på sin plats att göra en sammanställning av de skarpa förslag som hittills presenterats. Här följer en kortfattad redogörelse.

  1. Utveckla det fria skolvalet genom att förbättra förutsättningarna för elever och föräldrar att göra informerade val. Det är ofta svårt att bedöma vad som är en bra respektive en mindre bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat, men dessa är tyvärr underutvecklade och okända. Skolverket bör få i uppdrag att utveckla denna tjänst och samtliga kommuner bör i god tid inför skolstart informera alla föräldrar om att denna tjänst finns tillgänglig.
  2. Inför ett ersättningssystem som styr mot kvalitet. Mer pengar ger inte per automatik en bättre skola. Det är snarare så att det är dyrt att ha en dålig skola. Det viktiga är att pengarna används till rätt saker. Vi vill utreda vilka möjligheter det finns att komplettera skolpengs-modellen med ett system där skolor också får ersättning utifrån hur bra de lyckas förbättra elevernas resultat på kunskapsprov.
  3. Stäng ner dåliga skolor. Det är de dåliga skolorna som är problemet, inte de bra. Det viktiga är att lyfta de svaga skolorna, inte att hålla tillbaka de bra. Men de riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra, är det bättre att Skolinspektionen fattar beslut om att stänga. Låt i stället de bra skolorna expandera.
  4. Stävja betygsinflationen. Om betyg får användas som konkurrensmedel riskerar det skapas en press uppåt på betygen. Ökad användning av externa examinatorer och nationella prov i fler ämnen kan bidra till att stävja tendenser till betygsinflation.
  5. Höj antagningskraven till lärarutbildningen. Frånvaron av konkurrens om platserna på lärarutbildningen har lett till att många som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Därför bör antagningskraven på lärarutbildningen skärps kraftigt. För att ytterligare förbättra urvalet av lämpliga lärare bör även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas på lärarutbildningen.
  6. Skapa fler vägar in till läraryrket. För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare bör den som har tillräckliga ämneskunskaper eller yrkeserfarenhet i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning motsvarande två terminer. Staten bör anslå riktade medel för detta ändamål samt ställer krav på universiteten och högskolorna att anordna denna utbildning.
  7. Höj lönerna för de skickligaste lärarna. Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige.
  8. Förläng läsåret med en vecka. Under de senaste decennierna har kunskapsnivån i svenska och läsförståelse sjunkit. Vi behöver vända denna utveckling. Läsåret bör därför utökas med lärarledd undervisning motsvarande en vecka – med ­prioritering på svenska och läsning.
  9. Stärk föräldraansvaret. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och vi menar att arbetet måste vara konkret. Det handlar om tydliga normer för vårdat språk, att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier. I detta arbete behöver också föräldrarna involveras. Uppfostran är främst föräldrarnas ansvar och om inte de lär barnen dessa normer och värdet kommer det bli mycket svårt för skolan att göra det.

Skolgruppens tankar kring dessa förslag har utvecklats i flertalet debattartiklar och intervjuer, inte minst av vår skolpolitiska talesperson Annika Eclund. Detta är ett urval av dessa:

Aron Modig

Svenska elevers kunskap alltjämt för låg – bildning måste värderas högre i familjerna

Idag släpptes resultaten för de två stora internationella mätningarna PIRLS och TIMSS i läsförmåga respektive kunskaper i matematik och naturvetenskap. I korthet visar resultaten att svenska elevers läsförmåga har försämrats medan deras kunskaper i naturvetenskap förbättrats för årskurs 4.

I följande inlägg är några slutsatser och intressanta jämförelser med andra länder gjorda. Frågan är dock vad den politiska kommentaren för svenska skolans utmaningar blir. Politiken kan och bör diskutera, lärarlyft, lärarlöner, schemaläggningar och pedagogiska teorier. Men den faktor som svensk politik diskuterar alldeles för lite eller drar fel slutsatser kring är hemmiljöns och elevens attityd till kunskap. Det är nämligen den fråga som oavsett om man är utlandsfödd eller ej, hög- eller låginkomsttagare, låg- eller högutbildad slår igenom för alla grupper. Det är en värderingsfråga. Kristdemokraterna är det enda partiet som pratar om behovet av värderingsskifte och resultatet av både PIRLS och TRIMSS visar tydligt att vi måste börja värdera bildning högre i det svenska samhället.

Skolverket sammanfattar resultaten enligt nedan:

Läsning årskurs 4: Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet.
Matematik årskurs 4: Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
Naturvetenskap årskurs 4: Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet.
Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.

Totalt deltog nästan 4700 svenska elever i PIRLS 2011 som mäter fjärdeklassares läsförmåga. Sverige har deltagit i de två tidigare undersökningarna 2001 och 2006. I TIMSS 2011 deltog över 10 000 svenska elever i årskurs 4 och 8. Undersökningen mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sverige deltog i TIMSS 1995, 2003 och 2007.

PIRLS. Nedan följer några fakta från presskonferensen och dokumenten:

  • Denna mätning har genomförts 2001, 2006 och nu 2011. i år deltog 49 länder och 300 000 elever totalt i världen. Det är både elever, rektorer och föräldrar som varit med i studien.
  • Några exempel på länder som presterar bättre än Sverige är Hongkong, Ryssland, Finland och Danmark.
  • Vi ligger dock över genomsnittet för EU och OECD.
  • Vi är ett av de få länder som försämrat våra resultat.
  • De är framförallt de faktabaserade texterna som drar ned resultatet ytterligare för denna mätning. Förståelsen för skönlitterära har försämrats sedan 2001 men inte mycket sedan 2006.
  • Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har minskats. Dessvärre är detta på grund av att alla presterar sämre men flickornas resultat har sjunkit betydligt mer än pojkars resultat. Flickor presterar dock alltjämt bättre än pojkar
  • Flera frågor har ställts kring elevers och föräldrars attityder. Till exempel tycker flickor tycker bättre om att läsa jämfört med pojkar. Alla tycker mindre om att läsa sedan 2001. De har dock gott självförtroende när de bedömer sin egen läsförmåga.
  • Socioekonomisk faktorer och om man själv eller någon/båda föräldrar är födda utomlands har påverkan negativt på resultaten. Dessa faktorer påverkar resultaten mindre i Sverige jämfört med övriga EU men det har större påverkan på resultaten jämfört med övriga nordiska länder. Hur ”läsglad” familjen är och familjens inställning till utbildning påverkar resultaten tydligt.

TIMSS. Nedan följer några fakta från presskonferensen och dokumenten:

  • 2007 deltog vi för första gången och 2011 andra gången för årskurs 4.
  • Årskurs 8 i Sverige har mätts tre gånger första gången 2003.
  • 600 000 elever totalt sett i 63 länder har deltagit i studien.
  • Två prov har gjorts av eleverna och enkäter har som besvarats av elever, rektor och föräldrar har använts.
  • Sverige ligger i nivå resultatmässigt med Österrike, Italien, Slovakien och Kazakstan.
  • Länder som presterar bättre än oss ät till exempel Japan Sydkorea, Ryssland, USA, Singapore, Finland och Danmark
  • Genomsnittet för OECD och EU är alltjämt lägre än de svenska resultaten.
  • Resultaten i naturvetenskap för årskurs 4 har förbättrats. Det är första gången vi har en resultatförbättring i en internationell kunskapsmätning sedan 2000. Det är de två ämnena som svenska elever presterar sämst i, fysik och kemi, som vi höjt resultaten i. Fler högpresterande elever i naturvetenskap.
  • De mätningar som gäller för årskurs 8, för dessa mätningar så är vi det land som har den största resultatförsämringen av alla elever i hela världen.
  • Vi lär oss generellt sätt mindre mellan årskurs 4 och 8 än andra länder.
  • Samma slutsatser som drogs för PIRLS gällande utlandsfödda och påverkan av socioekonomiska faktorer kan dras för TRIMSS. Sambanden är dock starkare på detta område och får större effekt.
  • Återigen är hemmiljön och dess attityder gentemot kunskap en viktig faktor för elevernas resultat.
  • I åk 4 tycker eleverna att det är roligt att lära sig och de har högt självförtroende. I årskurs 8 så har det vänts.
  • Mindre vanligt att svenska lärare kopplar undervisningen i NO och matematik till elevers vardag.
  • I EU och OECD så är svenska lärare minst nöjda med sitt yrkesval.
  • För både TRIMSS och PIRLS så är det svårt för oss att jämföra oss med Norge trots likartat skolsystem då eleverna är ett år yngre.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström gör dock rätt i att kommentera den samlade utvecklingen på följande sätt:

”Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar.” ”En mörk bild med ljusglimtar.”

 

DN skriver om det här.