Elever får inte sorteras bort

Uppdrag granskning (UG) har med dold kamera och under falska identiteter avslöjat hur friskolor sorterar elever. Studiemotiverade elever ges förtur, när studiesvaga och stökiga elever väljs bort. Det är oacceptabelt! Skollagen är tydlig. Alla ska behandlas lika.

Kristdemokraternas och min utgångspunkt är att föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola. Jag anser att det allmänna ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst. Jag anser att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald kan – under rätt förutsättningar – vara kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger.

UG:s viktiga avslöjande visar på nödvändigheten av att friskolorna kontrolleras. De prövas redan idag. Efter knappt två år av förhandlingar och kompromissande har de sex partierna i friskolekommittén kommit överens om flera förändringar i regelverket för fristående skolor. Granskningen måste bli ännu tuffare, framför allt måste friskolebranschen idka självkritik. Vilket också görs. Friskolevärlden välkomnar UG:s test av friskolorna.

Oseriösa aktörer har ingen plats i svensk skola. Det är dessa som solkar ned svensk skolas rykte och förtroendet naggas allt mer i kanten. Det är inte svårt att begripa att det är en frestelse för en rektor att välja hårt jobbande elever före studietrötta busar. Desto viktigare att samhället tydligt markerar vad som är acceptabelt. Svensk skola ska vara likvärdig, alla ska behandlas lika. Svensk skola är till för alla.

Granskningen av friskolorna är viktig – den bör intensifieras. Friskolor bedriver en god verksamhet i stort och det fria skolvalet är en viktig reform som gynnar såväl kvalitet som valfrihet. Men avarterna måste bort.

Kristdemokraterna tar friskolornas framtid på allvar

Dagens Industri, Expressen m.fl. har de senaste dagarna försökt sätta bilden att friskolorna splittrar Alliansen. Det stämmer inte. Så sent som i juni månad kom sex av riksdagens åtta partier överens om friskolornas framtid. Vi är överens om att friskoleetableringar skall föregås av ett samråd med den aktuella kommunen men att detta inte innebär ett kommunalt veto. Vi är överens om att skicka frågan om långsiktigt ägande till en speciell utredning om ägande av verksamhet inom värfärdssektorn. Vi är också överens om att inte införa något vinstförbud. Efter överenskommelsen har vi nåtts av effekterna av den omfattande konkursen av JB-skolorna. Åter igen höjs röster om att införa tidsgränser för ägande och att införa förbud mot riskkapital på skolområdet. Vi kristdemokrater är öppna för att diskutera regleringar som hindrar den utveckling vi sett de senaste dagarna med konkurser som följd. Men vi är också mycket försiktiga med att sätta ribban så högt att det blir omöjligt för de mindre aktörerna att starta skolor. Föräldrakoperativ, arbetslag, ideella organisationer m.fl. är ägare vi verkligen värnar om. Att införa krav på tidsgränser och stora startkapital skulle kunna hindra de aktörer som visar på värdefull entrepenörskap och mångfald. Stora hinder för dessa ägare skulle i sin tur hota den valfrihet vi numera tar för given.
Nej det finns ingen spricka i Alliansen, det pågår som vanligt förhandlingar för att komma åt avarterna på skolmarknaden samtidigt som vi värnar valfrihet, mångfald och företagande.

Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

KD förvarar det fria skolvalet och friskolorna

Kristdemokraternas utgångspunkt är att föräldrar och elever har en grundläggande rätt att välja skola. Vi anser att det offentliga ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst, eller välja bort den skola som inte fungerar.

Ett antal ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien vill, enligt en debattartikel i Brännpunkt 27/3, eliminera vinstdrivande skolverksamhet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan_8034428.svd

Debattörerna hävdar att inga positiva effekter alls kan konstateras av det fria skolvalet på svenska elevers studieresultat. D e påstår också det fria skolvalets ökar segregationen och minskar likvärdigheten.

Frihet att välja skola har ett värde i sig, det innebär att de enskilda eleverna och föräldrarna i större utsträckning kan ta sitt öde i egna händer. Skolan finns till för eleverna, inte tvärtom. Dessutom konstaterar vi att det, i motsats till vad som hävdas i artikeln, finns studier som visar på positiva effekter av skolval. En tidigare rapport från Skolverket har visat på att konkurrensen från friskolor förbättrar effektiviteten i de kommunala skolorna (på grund av resultatet drogs rapporten tillbaka av dåvarande skolminister Ibrahim Baylan (S) vilket medförde att denne prickades av KU för ministerstyre). En OECD-studie från 2007 visar att konkurrens från friskolor leder till bättre resultat i PISA-tester i matematik och naturvetenskap. En studie från Svenskt Näringsliv, baserad på siffror från SCB, gör gällande att ökad konkurrens från friskolor höjer de kommunala skolornas resultat på de nationella proven. För varje procentandel elever som går i friskola i en kommun ökar resultaten i de kommunala skolorna med 0,34–1,3 poäng.

Artikelförfattarna hävdar också att skolvalet stärker segregationen. Detta är intressant med tanke på att Sverige – även enligt artikeln – har världens mest radikala system när de gäller att ge alla elever möjlighet att välja skola, samtidigt som Pisa-undersökningen visar att Sverige, tillsammans med Norge, har den lägsta segregationen inom skolsystemet bland 44 undersökta länder. I den mån skolvalet ökat segregationen kan detta alltså knappast vara orsaken till att Sverige tappar resultatmässigt i förhållande till andra länder.

Om vi koncentrerar oss till svenska förhållanden kan vi konstatera att Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärdering (IFAU) betraktar skolvalet och etableringsfriheten ses som en mindre trolig förklaring till sjunkande elevresultat, troligare förklaringar anses vara lärarens minskade aktiva roll gällande undervisningsmetoder. Detta är väletablerade kunskaper – otvivelaktigt även för debattörerna.

Vi menar att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald – kan under rätt förutsättningar vara – kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger. Viktigt att påpeka är också att andelen elever som väljer kommunala skolor är ungefär samma som de som väljer fristående.

Omkring 22 procent av de svenska eleverna går i skolor som är fristående. De fristående alternativen bygger på möjlighet att bedriva verksamheten utifrån marknadsmässiga villkor. Skulle dessa premisser elimineras kommer själva verksamheterna påverkas. Konsekvenserna skulle bli enorma för tusentals elever, föräldrar och anställda. Nyanserad debatt kring såväl studieresultat, segregation och likvärdighet är en välkomnad samhällelig debatt, framför allt bland friskoleaktörerna. De fristående skolorna redovisar gärna hur vinstdrivande verksamhet används för att göra utbildningar än mer attraktiv och kvalitativ.

Vi kristdemokrater ser friskolorna som skolor kort och gott, inte som komplement till den kommunala skolan. De är en viktig del av vårt skolsystem som är här för att stanna. Kristdemokraterna strävar inte efter att friskolorna ska uppnå en viss andel av skolorna eller att en viss andel elever ska gå i en skola med fristående eller offentlig huvudman. Hur många skolor som ska finnas av den ena eller andra sorten ska styras av föräldrar och elevers val. För att uppnå detta krävs att alla skolor möter lika villkor och krav samt att föräldrar och elever kan göra informerade val baserade på korrekt information om skolornas inriktning, resultat och kvalitet.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Det fria skolvalet får inte inskränkas

Dagens Nyheter skriver idag om att ”friskolor konkurrerar med överbetyg” och hänvisar till en granskning de gjort som visar att många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. På de kommunala gymnasierna är det färre som får ”överbetyg”.

Det finns ett par problem med DN:s artikel som gör att det är svårt att direkt dra de slutsatser som artikelförfattaren (eller åtminstone rubriksättaren) verkar vilja dra, nämligen att konkurrensen mellan skolor leder till betygsinflation och orättvis betygsättning. Dels mäter de nationella proven inte alla betygskriterier och dels är de avsedda att fånga upp brister hos eleverna som då kan rättas till innan kursen är slut.

Det är som en följd av hur systemet med nationella prov är utformat och avsett att fungera därför rimligt att många elever får högre kursbetyg än provbetyg.

Dessutom tillämpar olika skolor olika upplägg på undervisningen, medan provet ges vid samma tillfälle för samtliga skolor. Det gör att det förstås kan vara så – som en rektor påpekar i artikeln – att eleverna på en skola som ännu inte gått igenom vissa av momenten på provet av naturliga skäl får sämre resultat på just de delarna, även om de mycket väl kan ha den kunskapen då de gått färdigt kursen. De nationella proven är helt enkelt inga examensprov.

Visst kan det vara så att de resultat som redovisas i artikeln beror på fusk eller slapp betygsättning. Men det kan också vara så att fristående skolor generellt är bättre på att fånga upp elevernas brister eller att de har ett annorlunda upplägg på undervisningen än vad kommunala skolor generellt sett har. Det kan också bero på att olika skolor rättar de nationella proven olika hårt. (Skolforskaren Jonas Vlachos hänvisar i artikeln till en undersökning som visar att friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov, men det kan lika gärna tala för att skillnaden i betygsättning mellan fristående och kommunala skolor borde vara mindre.)

Men viktigast av allt: Även om det skulle visa sig att konkurrensen mellan skolor driver fram betygsinflation så är inte det skäl nog att inskränka det fria skolvalet (som snarare behöver stärkas). Elever och föräldrar måste ha rätt att både söka sig till den skola som passar dem och att välja bort de skolor som inte passar. Istället får man leta efter fler och nya metoder att förbättra rättssäkerheten i betygsättningen och stävja betygsinflationen. Bättre uppföljning och kontroller är ett sätt, ökad användning av externt rättade nationella prov ett annat.

Även Timbro Medieinstitut kommenterar den aktuella DN-artikeln.

KD står upp för det fria skolvalet!

Kristdemokraterna är definitivt det parti som tydligast står upp för elevers och föräldrars rätt att själva välja skola. Visst finns det fortfarande problem förknippade med det fria skolvalet, men de utgör inte på långa vägar skäl för att inskränka det. Istället behöver vi ytterligare stärka möjligheterna att välja och uppmuntra fler att göra aktiva och medvetna val.

Om just detta skriver jag i det senaste numret av Vi i Sollentuna tillsammans med Magnus Ramstrand, som är KD:s kommunalråd i Sollentuna.

Vi kristdemokrater menar att en av skolans allra viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för barn och unga att skaffa sig det liv som de själva vill leva. Därför ska skolan vara kompensatorisk och ge alla goda förutsättningar i livet. Valfriheten är ett sätt att garantera detta; makten att välja en skola som fungerar och att välja bort dem som inte fungerar ska därför ytterst ligga hos eleverna själva och deras föräldrar.

Jag har även tidigare skrivit på detta tema, exempelvis här. KD-skolgruppens ordförande Annika Eclund har också skrivit tidigare om att vi måste skapa ”bättre förutsättningar att göra informerade val”.

Så vill ni behålla och utveckla rätten och möjligheten att välja skola? Rösta på KD!

Aron Modig