Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

FPs nya skolrapport: Smått och gott men utan djupare analys

Idag presenterade Folkpartiet sitt nya program för skolan. Rapporten går under namnet ”Sikta mot stjärnorna”. Det är glädjande att skolpolitiken återigen bereds utrymme i media. Det är dock förvånande att de förslag som lyfts fram presenteras som nyheter. Nedan följer några korta kommentarer till rapporten.

Hela rapporten hittar du här. Annika Eklund, riksdagsledamot KD kommenterar bland andra förslaget här.

Nedan punktas Folkpartiets gamla ståndpunkter som presenteras som nya:

  • För det första går det att konstatera att Folkpartiet varit för att betyg ska sättas tidigare än årskurs 6 i många år. Att de vill sätta betyg från åk 4 lyfts fram som deras huvudnyhet. Reella sakargumenten för att sätta betyg i åk 4 har ännu ej presenterats.
  • Folkpartiet önskar också se ett återförstatligande av skolan. Vilket varit känt länge.
  • Folkpartiet trycker återigen på behovet av mer katederundervisning. Lärarens roll som undervisande och kunskapsförmedlande är viktig men exakt hur det ska gå till pedagogisk sett anser vi inte är statens uppgift.

Några förslag som KD tycker är särskilt bra:

 

  • FP ger också uttryck för att den administrativa bördan för lärare måste minska. Denna viljeriktning, om än utan konkreta förslag, är något som vi välkomnar.
  • Det går också att konstatera att FP i den här rapporten trycker på frågor som skolans sociala ansvar, bättre undervisning för elever med utländsk bakgrund. Dessutom framhåller de återigen att trots olika ägare av skolan så ska samma krav gälla. Detta är alla förslag och ståndpunkter som KD varit pådrivande för att säkra.
  • FP lyfter också fram behovet av stärkt studie- och yrkesvägledningen. En fråga som KD lyft fram och anser vara mycket viktig.

Frågor som KD har att avhandla inom ramen för vårt skolarbete är bland annat frågan om hur en skola ska kunna lägga upp utbildningen tidsmässigt för att ändå säkra att alla elever lär sig det som finns i skolplanen. Ska man kunna korta grundskoletiden? Ha tre terminer på ett år?

  • FP har tidigare tryckt på möjligheten att korta gymnasietiden. I den här rapporten väljer de att vinkla det mer som att de vill se en ”flexiblare skolgång”.
  •  En annan ”flexibilitetsfråga” som lyfts är frågan om timplanen. Här är dock FPs förslag att den ska stadieindelas.

Två spännande förslag som tåls att fundera på är:

  • ”Kommunen ska vara skyldig att göra en studieplan för barn som är placerade i ungdomshem eller hem för vård eller boende. Syftet ska vara att säkra skolgången för dessa barn och unga.”
  • För barn som har svårigheter ska skolan kunna be att förälder ska vara i skolan som stöd.” Detta förslag är intressant då Folkpartiet äntligen lägger ett konkret förslag som lyfter fram familjens ansvar för barnen i skolan – ett perspektiv som vi har som utgångspunkt.

En annan fråga som vi diskuterat i KDs skolgrupp handlar om vilken forskning vi bedriver på den svenska skolan och vilken betydelse det har för skolans utveckling.

  • Socialdemokraternas stora nyhet när de släppte sitt studentpaket var att de vill satsa på ett skolforskningsinstitut som sammanställer skolforskning. FP lägger till meningen att ett sådant institut ska sammanställa forskning för praktisk nytta i klassrummet. Gott så.

Till sist:

FPs vilja att detaljstyra vad som sker i klassrummet t ex i form av timupplägg och understrykandet av katederundervisning fortsätter att vara stark. Det finns flera lovvärda förslag om än få nya. FP har bidragit till att räta upp den svenska skolan från en kurs som var på väg att helt beröva framtida generationer på relevant kompetens. Det ska de kredit för. Det står dock klart att den svenska skolpolitiken behöver en djupare problemanalys och en tydligare vision ur vilken konkreta förslag ska ta sin utgångspunkt. Det är det som KD ämnar bidra till med vår kommande rapport.