Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabelt

Alliansens ledamöter i Utbildningsutskottet skriver idag på Newsmill om  satsningen på matematik:

Alliansregeringen har genomfört stora förändringar av den svenska skolan för att återupprätta kunskapslinjen. Tillsammans har Alliansen bland annat infört en ny läroplan för grundskolan, en ny gymnasieskola, gymnasial lärlingsutbildning, en ny skollag, tydligare kunskapskontroller, tidigare betyg, lärarlyftet och en helt ny lärarutbildning. Förändringarna har inneburit en stor kursomläggning i svensk utbildningspolitik, som för första gången på länge ger oss en möjlighet att vända den trend av neråtgående kunskapsresultat som pågått under snart 20 år.

Hösten 2011 kunde vi presentera en storsatsning på matematik. Mattelyftet innebär att regeringen totalt satsar 2,6 miljarder på att höja skolresultaten i matematik. Detta menar vi är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation.

Alliansregeringen identifierar flera utmaningar med den svenska matematikundervisningen. Ett av de främsta problemen är den låga undervisningstiden. Idag är Sverige det OECD-land som har minst antal undervisningstimmar för våra högstadieelever. I Sverige har man i snitt 741 timmar per år i grundskolan samtidigt som OECD-genomsnitt för 15-åringar är 948 timmar. Sett till den totala undervisningstiden i grundskolan så ligger OECD-genomsnittet för 7-14 åringar högre än vad svenska elever läser 7-15 år.

Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit. Svenska elever ligger idag under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea.

Trenden bekräftas i flera nationella och internationella utvärderingar. I PISA (Programme for International Student Assessment) 2009 hade resultatet för svenska 15-åringar tydligt försämrats jämfört med mätningen som genomfördes 2003. TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar på en klar försämring för svenska åttonde-klassare jämfört med tidigare mätningar gjorda 1995 respektive 2003.

I TIMSS 2007 deltog Sverige för första gången även med elever i årskurs fyra. Resultatet visade att svenska fjärdeklassare låg under genomsnittet för deltagande EU- och OECD-länder.

I TIMSS-undersökningarna jämförs inte bara elevernas resultat utan även de deltagande länderna med avseende på andra faktorer, t.ex. undervisningstid. Jämförelserna visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.

Tidiga erfarenheter av matematik kan vara avgörande för framtida attityder till och intresse för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar också behovet av omfattande extra stödinsatser längre fram i utbildningen, såväl i matematik som i andra ämnen. Att ytterligare förstärka matematikundervisningen kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

Forskningslitteraturen om sambandet mellan tid och utbildningsresultat visar samtidigt på ett ganska robust samband mellan elevresultat och den tid som eleverna lägger på att ta in information och jobba med övningar som ligger på en nivå som gör att deras lärande stimuleras.

Den nuvarande utvecklingen med fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabel. Med stöd i forskningen om vad som höjer elevresultat väljer därför regeringen att satsa 250 miljoner kronor under 2013 och därefter 500 miljoner kronor per år från och med 2014 för att utöka undervisningstiden för matematik i grundskolan med 120 timmar från och med höstterminen 2013. Alliansen tar ansvar för svensk skola.

Tina Acketoft , Tomas Tobé, Ulrika Carlsson och Yvonne Andersson

Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Fokus på undervisning – rensa och avlasta

Igår presenterades rapporten om hur lärare använder sin arbetstid. Det visar sig att endast en tredjedel av tiden ägnas åt undervisning. http://www.dn.se/sthlm/eleverna-far-en-tredjedel-av-lararnas-arbetstid

Det bör påpekas att undervisning inte bara är den tid som ägnas med eleverna i klassrummet utan också den tid som ägnas åt förberedelser och utvärdering av själva undervisnings-situationen. Med detta sagt är det fortfarande inte acceptabelt att så mycket tid går åt till annat än det som har med undevisning att göra. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs också undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Skolans utökade roll som fostrare, lärare som experter inom ett otal frågor och en ökad administrativ börda gör att allt mer ska rymmas inom den garanterade undervisningstiden. Problemet är att inget har tagits bort. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har, ses över och vid behov rensas bort.

Det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna. Det civila samhället ska kunna bidra i ökad utsträckning till en tryggare skola. Det väsentliga är att skolan hittar en fungerande modell som avlastar lärarna så att de kan fokusera på att vara lärare samtidigt som man upprätthåller en trygg miljö i skolan för samtliga elever.

Två yrkeskategorier som finns i skolan och som bör lyftas fram mer är dels speciallärare och dels fritidspedagoger. De har sina respektive roller och fyller med sitt arbete en mycket viktig funktion. Dessutom så kan deras kunskap och arbete ge avlastning och stöd till andra lärare.

Är 4 procent av skolorna perfekta?

DN och TV4 basunerar idag ut att grundskolorna i Sverige inte håller måttet. 96 procent fick underkänt av Skolinspektionen förra året. http://www.dn.se/nyheter/sverige/betyget-de-klarar-inte-kraven.

Det är allvarligt att så många skolor får underkänt men var finns information om det som fungerar bra? Det är olyckligt att Skolinspektionen bara har uppdraget att peka på brister då detta är orsaken till att vi varje morgon möts av nyheten om att skolan, rektorer och lärare brister i sitt uppdrag. Nyhetsmedierna bygger sina inslag på Skolinspektionens rapporter som bara innehåller de brister myndigheten upptäcker enligt en given checklista. Med det perspektivet i bakhuvudet är det fantastiskt att fyra procent inte får några anmärkningar alls eftersom en anmärkning kan bestå av att en blankett ser felaktig ut. Tidigare fanns Myndigheten för Skolutveckling som hade uppdraget att hjälpa skolorna att uppfylla sitt uppdrag och att utveckla verksamheten. Vi kristdemokrater vill att Skolinspektionen (eller annan myndighet) får ett utökat uppdrag dels att säkerställa de metoder som används i skolan dels sprida goda exempel på det som faktiskt fungerar och som skulle kunna utveckla skolan. Att få en sådan nyhet varje dag i tidningar och TV skulle ge oss en mer sann bild av verkligheten samt göra det roligare för alla vår fantastiska lärare att gå till jobbet.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Äntligen – sajt för att välja skola och driva kvalité!

 

Det fria skolvalet har givit tillbaka makt från politikerna som de aldrig borde ha haft och istället stärkt elevens möjlighet att kunna påverka sitt eget liv. Det har varit en viktig reform som ökat egenmakten, mångfalden av skolor och gjort det möjligt att jämföra kvalitet mellan skolor när det inte enbart finns ett kommunalt monopol att välja på. Men för att kunna driva en kvalitetsutveckling framåt som fokuserar på kunskap genom att de skolor som är bra får fler elever och de skolor som har sjunkande elevtal får press på sig att leverera så behövs god information.

Därför är det glädjande att Sveriges kommuner och landsting, Friskolornas riksförbund och Svenskt näringsliv nu går ihop för att ta fram ett system som gör det möjligt att på ett enkelt sätt jämföra skolors kunskapsresultat. På så vis får elevmakten genomslag och kunskap och resultat kan sättas i fokus framför om det är en privat eller kommunal skola.

Val

 

Bildkälla här.

Alla godkända – utopi eller verklighet?

Två skribenter på skolbloggen Ebba Busch och Annika Eclund.

Av landets 1700 högstadieskolor utmärker sig 29. För andra året i rad har de lyckats ge alla sina niondeklassare behörighet till gymnasiet. Vad är facit? 21 av de 29 skolorna är fristående skolor. Gemensamt för skolorna är att de har relativt få elever och att man ställer höga förväntningar på vad de kan prestera. Tidigt stöd för dem som behöver är också en förklaring. Skolorna har också fått möjlighet att profilera sig och de utvärderar och utvecklar ständigt sitt arbetssätt. Dessa goda exempel borde spridas över skolsverige för att inspirerar andra. Vi är trötta på att bara få nyheter om skolan som handlar om brister!!