Fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabelt

Alliansens ledamöter i Utbildningsutskottet skriver idag på Newsmill om  satsningen på matematik:

Alliansregeringen har genomfört stora förändringar av den svenska skolan för att återupprätta kunskapslinjen. Tillsammans har Alliansen bland annat infört en ny läroplan för grundskolan, en ny gymnasieskola, gymnasial lärlingsutbildning, en ny skollag, tydligare kunskapskontroller, tidigare betyg, lärarlyftet och en helt ny lärarutbildning. Förändringarna har inneburit en stor kursomläggning i svensk utbildningspolitik, som för första gången på länge ger oss en möjlighet att vända den trend av neråtgående kunskapsresultat som pågått under snart 20 år.

Hösten 2011 kunde vi presentera en storsatsning på matematik. Mattelyftet innebär att regeringen totalt satsar 2,6 miljarder på att höja skolresultaten i matematik. Detta menar vi är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation.

Alliansregeringen identifierar flera utmaningar med den svenska matematikundervisningen. Ett av de främsta problemen är den låga undervisningstiden. Idag är Sverige det OECD-land som har minst antal undervisningstimmar för våra högstadieelever. I Sverige har man i snitt 741 timmar per år i grundskolan samtidigt som OECD-genomsnitt för 15-åringar är 948 timmar. Sett till den totala undervisningstiden i grundskolan så ligger OECD-genomsnittet för 7-14 åringar högre än vad svenska elever läser 7-15 år.

Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit. Svenska elever ligger idag under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea.

Trenden bekräftas i flera nationella och internationella utvärderingar. I PISA (Programme for International Student Assessment) 2009 hade resultatet för svenska 15-åringar tydligt försämrats jämfört med mätningen som genomfördes 2003. TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar på en klar försämring för svenska åttonde-klassare jämfört med tidigare mätningar gjorda 1995 respektive 2003.

I TIMSS 2007 deltog Sverige för första gången även med elever i årskurs fyra. Resultatet visade att svenska fjärdeklassare låg under genomsnittet för deltagande EU- och OECD-länder.

I TIMSS-undersökningarna jämförs inte bara elevernas resultat utan även de deltagande länderna med avseende på andra faktorer, t.ex. undervisningstid. Jämförelserna visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.

Tidiga erfarenheter av matematik kan vara avgörande för framtida attityder till och intresse för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar också behovet av omfattande extra stödinsatser längre fram i utbildningen, såväl i matematik som i andra ämnen. Att ytterligare förstärka matematikundervisningen kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

Forskningslitteraturen om sambandet mellan tid och utbildningsresultat visar samtidigt på ett ganska robust samband mellan elevresultat och den tid som eleverna lägger på att ta in information och jobba med övningar som ligger på en nivå som gör att deras lärande stimuleras.

Den nuvarande utvecklingen med fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabel. Med stöd i forskningen om vad som höjer elevresultat väljer därför regeringen att satsa 250 miljoner kronor under 2013 och därefter 500 miljoner kronor per år från och med 2014 för att utöka undervisningstiden för matematik i grundskolan med 120 timmar från och med höstterminen 2013. Alliansen tar ansvar för svensk skola.

Tina Acketoft , Tomas Tobé, Ulrika Carlsson och Yvonne Andersson

FPs nya skolrapport: Smått och gott men utan djupare analys

Idag presenterade Folkpartiet sitt nya program för skolan. Rapporten går under namnet ”Sikta mot stjärnorna”. Det är glädjande att skolpolitiken återigen bereds utrymme i media. Det är dock förvånande att de förslag som lyfts fram presenteras som nyheter. Nedan följer några korta kommentarer till rapporten.

Hela rapporten hittar du här. Annika Eklund, riksdagsledamot KD kommenterar bland andra förslaget här.

Nedan punktas Folkpartiets gamla ståndpunkter som presenteras som nya:

  • För det första går det att konstatera att Folkpartiet varit för att betyg ska sättas tidigare än årskurs 6 i många år. Att de vill sätta betyg från åk 4 lyfts fram som deras huvudnyhet. Reella sakargumenten för att sätta betyg i åk 4 har ännu ej presenterats.
  • Folkpartiet önskar också se ett återförstatligande av skolan. Vilket varit känt länge.
  • Folkpartiet trycker återigen på behovet av mer katederundervisning. Lärarens roll som undervisande och kunskapsförmedlande är viktig men exakt hur det ska gå till pedagogisk sett anser vi inte är statens uppgift.

Några förslag som KD tycker är särskilt bra:

 

  • FP ger också uttryck för att den administrativa bördan för lärare måste minska. Denna viljeriktning, om än utan konkreta förslag, är något som vi välkomnar.
  • Det går också att konstatera att FP i den här rapporten trycker på frågor som skolans sociala ansvar, bättre undervisning för elever med utländsk bakgrund. Dessutom framhåller de återigen att trots olika ägare av skolan så ska samma krav gälla. Detta är alla förslag och ståndpunkter som KD varit pådrivande för att säkra.
  • FP lyfter också fram behovet av stärkt studie- och yrkesvägledningen. En fråga som KD lyft fram och anser vara mycket viktig.

Frågor som KD har att avhandla inom ramen för vårt skolarbete är bland annat frågan om hur en skola ska kunna lägga upp utbildningen tidsmässigt för att ändå säkra att alla elever lär sig det som finns i skolplanen. Ska man kunna korta grundskoletiden? Ha tre terminer på ett år?

  • FP har tidigare tryckt på möjligheten att korta gymnasietiden. I den här rapporten väljer de att vinkla det mer som att de vill se en ”flexiblare skolgång”.
  •  En annan ”flexibilitetsfråga” som lyfts är frågan om timplanen. Här är dock FPs förslag att den ska stadieindelas.

Två spännande förslag som tåls att fundera på är:

  • ”Kommunen ska vara skyldig att göra en studieplan för barn som är placerade i ungdomshem eller hem för vård eller boende. Syftet ska vara att säkra skolgången för dessa barn och unga.”
  • För barn som har svårigheter ska skolan kunna be att förälder ska vara i skolan som stöd.” Detta förslag är intressant då Folkpartiet äntligen lägger ett konkret förslag som lyfter fram familjens ansvar för barnen i skolan – ett perspektiv som vi har som utgångspunkt.

En annan fråga som vi diskuterat i KDs skolgrupp handlar om vilken forskning vi bedriver på den svenska skolan och vilken betydelse det har för skolans utveckling.

  • Socialdemokraternas stora nyhet när de släppte sitt studentpaket var att de vill satsa på ett skolforskningsinstitut som sammanställer skolforskning. FP lägger till meningen att ett sådant institut ska sammanställa forskning för praktisk nytta i klassrummet. Gott så.

Till sist:

FPs vilja att detaljstyra vad som sker i klassrummet t ex i form av timupplägg och understrykandet av katederundervisning fortsätter att vara stark. Det finns flera lovvärda förslag om än få nya. FP har bidragit till att räta upp den svenska skolan från en kurs som var på väg att helt beröva framtida generationer på relevant kompetens. Det ska de kredit för. Det står dock klart att den svenska skolpolitiken behöver en djupare problemanalys och en tydligare vision ur vilken konkreta förslag ska ta sin utgångspunkt. Det är det som KD ämnar bidra till med vår kommande rapport.