Är 4 procent av skolorna perfekta?

DN och TV4 basunerar idag ut att grundskolorna i Sverige inte håller måttet. 96 procent fick underkänt av Skolinspektionen förra året. http://www.dn.se/nyheter/sverige/betyget-de-klarar-inte-kraven.

Det är allvarligt att så många skolor får underkänt men var finns information om det som fungerar bra? Det är olyckligt att Skolinspektionen bara har uppdraget att peka på brister då detta är orsaken till att vi varje morgon möts av nyheten om att skolan, rektorer och lärare brister i sitt uppdrag. Nyhetsmedierna bygger sina inslag på Skolinspektionens rapporter som bara innehåller de brister myndigheten upptäcker enligt en given checklista. Med det perspektivet i bakhuvudet är det fantastiskt att fyra procent inte får några anmärkningar alls eftersom en anmärkning kan bestå av att en blankett ser felaktig ut. Tidigare fanns Myndigheten för Skolutveckling som hade uppdraget att hjälpa skolorna att uppfylla sitt uppdrag och att utveckla verksamheten. Vi kristdemokrater vill att Skolinspektionen (eller annan myndighet) får ett utökat uppdrag dels att säkerställa de metoder som används i skolan dels sprida goda exempel på det som faktiskt fungerar och som skulle kunna utveckla skolan. Att få en sådan nyhet varje dag i tidningar och TV skulle ge oss en mer sann bild av verkligheten samt göra det roligare för alla vår fantastiska lärare att gå till jobbet.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

KD förvarar det fria skolvalet och friskolorna

Kristdemokraternas utgångspunkt är att föräldrar och elever har en grundläggande rätt att välja skola. Vi anser att det offentliga ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst, eller välja bort den skola som inte fungerar.

Ett antal ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien vill, enligt en debattartikel i Brännpunkt 27/3, eliminera vinstdrivande skolverksamhet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan_8034428.svd

Debattörerna hävdar att inga positiva effekter alls kan konstateras av det fria skolvalet på svenska elevers studieresultat. D e påstår också det fria skolvalets ökar segregationen och minskar likvärdigheten.

Frihet att välja skola har ett värde i sig, det innebär att de enskilda eleverna och föräldrarna i större utsträckning kan ta sitt öde i egna händer. Skolan finns till för eleverna, inte tvärtom. Dessutom konstaterar vi att det, i motsats till vad som hävdas i artikeln, finns studier som visar på positiva effekter av skolval. En tidigare rapport från Skolverket har visat på att konkurrensen från friskolor förbättrar effektiviteten i de kommunala skolorna (på grund av resultatet drogs rapporten tillbaka av dåvarande skolminister Ibrahim Baylan (S) vilket medförde att denne prickades av KU för ministerstyre). En OECD-studie från 2007 visar att konkurrens från friskolor leder till bättre resultat i PISA-tester i matematik och naturvetenskap. En studie från Svenskt Näringsliv, baserad på siffror från SCB, gör gällande att ökad konkurrens från friskolor höjer de kommunala skolornas resultat på de nationella proven. För varje procentandel elever som går i friskola i en kommun ökar resultaten i de kommunala skolorna med 0,34–1,3 poäng.

Artikelförfattarna hävdar också att skolvalet stärker segregationen. Detta är intressant med tanke på att Sverige – även enligt artikeln – har världens mest radikala system när de gäller att ge alla elever möjlighet att välja skola, samtidigt som Pisa-undersökningen visar att Sverige, tillsammans med Norge, har den lägsta segregationen inom skolsystemet bland 44 undersökta länder. I den mån skolvalet ökat segregationen kan detta alltså knappast vara orsaken till att Sverige tappar resultatmässigt i förhållande till andra länder.

Om vi koncentrerar oss till svenska förhållanden kan vi konstatera att Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärdering (IFAU) betraktar skolvalet och etableringsfriheten ses som en mindre trolig förklaring till sjunkande elevresultat, troligare förklaringar anses vara lärarens minskade aktiva roll gällande undervisningsmetoder. Detta är väletablerade kunskaper – otvivelaktigt även för debattörerna.

Vi menar att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald – kan under rätt förutsättningar vara – kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger. Viktigt att påpeka är också att andelen elever som väljer kommunala skolor är ungefär samma som de som väljer fristående.

Omkring 22 procent av de svenska eleverna går i skolor som är fristående. De fristående alternativen bygger på möjlighet att bedriva verksamheten utifrån marknadsmässiga villkor. Skulle dessa premisser elimineras kommer själva verksamheterna påverkas. Konsekvenserna skulle bli enorma för tusentals elever, föräldrar och anställda. Nyanserad debatt kring såväl studieresultat, segregation och likvärdighet är en välkomnad samhällelig debatt, framför allt bland friskoleaktörerna. De fristående skolorna redovisar gärna hur vinstdrivande verksamhet används för att göra utbildningar än mer attraktiv och kvalitativ.

Vi kristdemokrater ser friskolorna som skolor kort och gott, inte som komplement till den kommunala skolan. De är en viktig del av vårt skolsystem som är här för att stanna. Kristdemokraterna strävar inte efter att friskolorna ska uppnå en viss andel av skolorna eller att en viss andel elever ska gå i en skola med fristående eller offentlig huvudman. Hur många skolor som ska finnas av den ena eller andra sorten ska styras av föräldrar och elevers val. För att uppnå detta krävs att alla skolor möter lika villkor och krav samt att föräldrar och elever kan göra informerade val baserade på korrekt information om skolornas inriktning, resultat och kvalitet.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Att kunna läsa – nyckeln till framgång

Gårdagens rapport om försämrade resultat i läsförmåga hos våra fjärdeklassare har väckt debatt. Att kunna läsa och att erövra språket är nyckeln till all annan inlärning. Att mattekunskaperna går ner kan ses som en följd av att resultaten i läsning dippar. I en morgonintervju idag i SVT pekar författaren Johan Unenge på några viktiga orsaker varför det ser ut som det gör. Idag har barnen en helt annan inrutad tillvaro med många fritidsaktiviteter som gör att de splittrar upp sin tid. En bok är inte det första en 10-årig grabb greppar tag i. Datorer och dataspel tar också mycket av den tid som förr ägnades åt läsning. Men vad skall man då göra åt det? Unenge menar att rektors roll är otroligt viktig. Att han eller hon ser sambandet, att läsning skall prioriteras och att det i sin tur spiller över på resultatet i andra ämnen. Biblioteken och bibliotekarierna har också en nyckelfunktion. Biblioteken behöver hänga med i utvecklingen och prioriteras högre på skolorna. Jag anser att vi från politiskt håll också måste se över hur mycket tid som faktiskt ägnas åt svenskundervisning i våra skolor. I en jämförelse mellan olika europeiska länder ligger vi lågt i antal lärarledda undervisningstimmar. Att erövra språket är en demokratifråga och måste stå högst på agendan.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Olycklig skolgång för barn med diagnoser

Idag skriver generaldirektören för Skolinspektionen, Anne-Marie Begler, på Svd Opinion att elever med olika former av diagnoser många gånger har en olycklig skoltid. Barnen är ensamma, blir inte förstådda och accepterade som den person de är, säger hon. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolans-uppdrag-galler-alla-elever_7681872.svd

Slutsatsen som Bagler kommer fram till är att de granskade skolorna saknar kunskap för att bemöta de enskildas behov. Detta kan inte få fortgå. De barn med de allra största behoven skall undervisas av dem med den högsta kompetensen! Idag är det ofta tvärtom. Istället för att eleverna får tillgång till speciallärare och att klassläraren handleds av en specialpedagog går ofta dessa elever runt med en assistent hela dagen. Assistenter kan ha en viktig funktion men har inte den formella kompetens som krävs för att undervisa de barn med de största behoven. Regeringen har startat upp speciallärarutbildningen igen men kommunerna har varit dåliga på att fylla platserna. Detta trots att behoven bara ökar av speciallärarkompetens på våra skolor. Kristdemokraterna kommer att kräva speciallärarkompetens för att få undervisa barn med särskilda behov och speciellt dem med diagnoser av olika slag.

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Läsundervisning

Ekot har idag haft en återkommande nyhet om skolornas läsundervisning. Rapporteringen har belyst att olika lärare har olika sätt att lära ut på. Eleverna som intervjuats har sagt att de kunnat märka av skillnader mellan lärare. Det kan inte vara en alltför revolutionerande upptäckt i sig.

Å ena sidan är rapporteringen av Skolinspektionens granskning intressant. ”På en del lektioner visste inte ens eleverna när den började eller slutade. Andra brister man såg var att eleverna inte visste vilka krav som ställdes på dem, och de inte visste varför de över huvud taget läste en text.”

Det visar på det vi inom kristdemokraterna trycker på – vikten av kompetenta lärare, som har kunskap om hur läroplaner och kursplaner följs. Och använder sig av undervisning som de vet empiriskt fungerar.

Det får inte vara ett lärarlotteri i något ämne, vare sig i svenskan under läsundervisningen eller i något annat ämne.