Skärpta betygskrav för blivande lärare

Idag rapporterar Dagens Nyheter om att regeringen har planer på att införa en allmän godkändgräns på högskoleprovet för att antas till lärarutbildningen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/grans-for-godkant-infors-for-hogskoleprovet

I en tidigare granskning visade det sig att det var så lätt att komma in på lärarutbildnuingen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna. Detta duger inte! Alla förstår att detta drabbar kvalitén i våra skolor. Men vi kristdemokrater vill gå längre än så. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kd-foreslar-hogre-betyg-for-larare_7576484.svd

För att kunna antas till lärarutbildningen ska det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundskollärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare i svenska samt undervisningsämnena.

Samtidigt är behovet stort av bra lärare redan nu. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare.

I proposition 2009/10:89 tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne (men inte är verksam som lärare) bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. I dag finns en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng i utbildningsvetenskap. För att öka attraktionskraften och göra det möjligt för fler att gå denna utbildning anser vi att den bör kortas till 60 högskolepoäng. För att skapa snabba vägar in i läraryrket för fler grupper vill vi att det finns riktade medel för denna reform och ett krav på lärosätena att erbjuda utbildningen.
Vårt förslag om höjda betygskrav för lärarutbildningen samtidigt som vi tillskapar möjligheten för människor med akademisk bakgrund att snabbt komma in i läraryrket ät viktiga steg för att höja kvalitén i undervisningen.

Nio skarpa förslag från KD:s skolgrupp

Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp har nu varit igång i drygt ett år. Det är därför på sin plats att göra en sammanställning av de skarpa förslag som hittills presenterats. Här följer en kortfattad redogörelse.

  1. Utveckla det fria skolvalet genom att förbättra förutsättningarna för elever och föräldrar att göra informerade val. Det är ofta svårt att bedöma vad som är en bra respektive en mindre bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat, men dessa är tyvärr underutvecklade och okända. Skolverket bör få i uppdrag att utveckla denna tjänst och samtliga kommuner bör i god tid inför skolstart informera alla föräldrar om att denna tjänst finns tillgänglig.
  2. Inför ett ersättningssystem som styr mot kvalitet. Mer pengar ger inte per automatik en bättre skola. Det är snarare så att det är dyrt att ha en dålig skola. Det viktiga är att pengarna används till rätt saker. Vi vill utreda vilka möjligheter det finns att komplettera skolpengs-modellen med ett system där skolor också får ersättning utifrån hur bra de lyckas förbättra elevernas resultat på kunskapsprov.
  3. Stäng ner dåliga skolor. Det är de dåliga skolorna som är problemet, inte de bra. Det viktiga är att lyfta de svaga skolorna, inte att hålla tillbaka de bra. Men de riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra, är det bättre att Skolinspektionen fattar beslut om att stänga. Låt i stället de bra skolorna expandera.
  4. Stävja betygsinflationen. Om betyg får användas som konkurrensmedel riskerar det skapas en press uppåt på betygen. Ökad användning av externa examinatorer och nationella prov i fler ämnen kan bidra till att stävja tendenser till betygsinflation.
  5. Höj antagningskraven till lärarutbildningen. Frånvaron av konkurrens om platserna på lärarutbildningen har lett till att många som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Därför bör antagningskraven på lärarutbildningen skärps kraftigt. För att ytterligare förbättra urvalet av lämpliga lärare bör även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas på lärarutbildningen.
  6. Skapa fler vägar in till läraryrket. För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare bör den som har tillräckliga ämneskunskaper eller yrkeserfarenhet i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning motsvarande två terminer. Staten bör anslå riktade medel för detta ändamål samt ställer krav på universiteten och högskolorna att anordna denna utbildning.
  7. Höj lönerna för de skickligaste lärarna. Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige.
  8. Förläng läsåret med en vecka. Under de senaste decennierna har kunskapsnivån i svenska och läsförståelse sjunkit. Vi behöver vända denna utveckling. Läsåret bör därför utökas med lärarledd undervisning motsvarande en vecka – med ­prioritering på svenska och läsning.
  9. Stärk föräldraansvaret. Värdegrunden är själva fundamentet för skolan. Och vi menar att arbetet måste vara konkret. Det handlar om tydliga normer för vårdat språk, att elever och lärare bemöter varandra på ett respektfullt sätt och att aldrig acceptera nedsättande ordval och trakasserier. I detta arbete behöver också föräldrarna involveras. Uppfostran är främst föräldrarnas ansvar och om inte de lär barnen dessa normer och värdet kommer det bli mycket svårt för skolan att göra det.

Skolgruppens tankar kring dessa förslag har utvecklats i flertalet debattartiklar och intervjuer, inte minst av vår skolpolitiska talesperson Annika Eclund. Detta är ett urval av dessa:

Aron Modig