Mer tid eller mer innehåll i klassrummet?

Idag har regeringen presenterat många viktiga förslag på skolans område. Satsningen innebär bland annat fler lärare i lågstadiet, mindre klasser och fler speciallärare. Välkomna förslag för att stärka skolans uppdrag och för att barnen skall få tidigt stöd och möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar. Reformerna går dessutom  hand i hand med Kristdemokraternas skolrapport. Att barn i behov av särskilt stöd har rätt att undervisas av pedagoger med rätt utbildning är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor.
Men jag vill höja ett varningens finger. Vi får inte stirra oss blinda på det som är lätt att mäta, det vill säga antal barn i klassen eller lärartäthet, utan vi skall ha fokus på det som faktiskt händer i klassrummet och vilken kvalitet undervisningen har.
Alla förslag som lagts under de senaste veckorna handlar mycket om mer tid i skolan. Tioårig skolpikt, obligatorisk sommarskola och förlängd skolplikt handlar alla om att förlänga tiden i skolan. Vi vet att det som verkligen spelar roll är lärarnas kompetens. Det gäller alltså fortsättningsvis att locka de mest lämpade studenterna att välja läraryrket och att göra yrket mer attraktivt.

Kristdemokraternas satsning på läsning får stöd av S och Mp

Idag skriver Socialdemokraterna och Miljöpartiet att de enats om en strategi som ska höja elevernas läsförmåga. Läsförståelse är verkligen viktigt. Att kunna läsa är grundförutsättningen för all annan inlärning i alla skolans ämnen. http://www.dn.se/nyheter/politik/s-och-mp-gar-samman-om-laslyft-for-eleverna/

Kristdemokraterna vill ha fler lärarledda undervisningstimmar i skolan, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning. Och för de lärare som saknar utbildning i läsinlärning vill vi inrätta en vidareutbildning i just läsinlärning. Att erövra språket är både en fråga om att kunna delta i samhället och en fråga om demokrati.

Jag välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet också vill satsa på att stärka elevernas läsförståelse. Men S och Mp vet varken vad satsningen skulle kosta eller hur den skulle finansieras, på samma sätt som flera av oppositionens andra förslag.

Pisa visar att läsförståelsen sjunker hos både pojkar och flickor. Vi måste vända trenden. Läs våra förslag om mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning i vår skolrapport:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Elever har rätt till en lugn och trygg arbetsmiljö

Flera rapporter visar på att det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Detta måste vi ta på allvar, tryggheten och studieron i skolan måste bli bättre. Såväl lärare som elever har rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö.
Ordningsproblem i skolan påverkar tryggheten men även kunskapsresultaten. Det rör sig om bristande respekt mot lärare och klasskamrater, att komma i tid till lektionen osv. I den analys av PISA-resultaten 2012 som OECD presenterade för oss i utbildningsutskottet nyligen pekas mer ordning och reda i klassrummet ut som ett områden där Sverige måste bli bättre för att kunna vända kunskapsresultaten. Därför tillsätter alliansregeringen en utredning om mer ordning och reda i klassrummen. Självklart ska klassrummet vara en trygg arbetsplats, detta måste vi fortsätta arbeta med.

Metta Fjelkner kommer på uppdrag av regeringen att utreda frågor kring ordning och reda två. Uppdraget har två delar:
-Utredaren ska följa upp hur den nya skollagen har påverkat hur skolor arbetar med ordning. Det ska kartläggas hur ordningsregler ser ut på olika skolor och hur man jobbar med att stoppa ogiltig frånvaro.
-Utredarens främsta uppgift är att lämna nya förslag på åtgärder som kan bidra till mer ordning och reda i klassrummen.

http://www.regeringen.se/sb/d/18278/a/234870

Nu minskar vi lärarnas administration, mer tid till undervisning!

Lärare ska undervisa. Kristdemokraterna vill att mer tid går till lärarledda lektioner och mindre till administration. Idag presenterar alliansregeringen förändringar för att minska lärarnas administration kring åtgärdsprogrammen i skolan.
Åtgärdsprogram skrivs ofta direkt när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Det innebär att lärare och rektor ägnar tid åt dokumentation istället för faktiskt stöd till eleven. Vi vill att åtgärder ska kunna sättas in direkt av lärare, utan att det i varje fall behöver upprättas ett åtgärdsprogram. På så vis får eleven snabbare hjälp och administrationen minskar. Åtgärdsprogrammen förenklas och samma information ska inte behöva finnas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Allianspartierna föreslår följande förändringar:
1. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska det först skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. handla om att eleven under ett par månader behöver visst stöd av speciallärare eller särskilda läromedel. För detta behöver det inte skrivas något åtgärdsprogram.
2. Dagens regler ska gälla för de elever för vilka extra anpassningar inte är tillräckligt, antingen om det är uppenbart från början eller om extra anpassningar har getts under en tid. Det betyder att rektor ska utreda behovet av särskilt stöd och för den elev som behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Särskilt stöd kan t.ex. vara en elevassistent eller enskild undervisning. Detta kan överklagas, som i dag.
Jag tycker att förändringen är en viktig del i arbetet att minska administrationen för lärarna. Lärarnas tid ska ägnas åt undervisning.

KD har verktygen för ökad läsförståelse och läslust

TT ger idag besked om svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse. Tidigare har Sverige legat i topp när det gäller både matte och svenska.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Därför är det oroande att de senaste internationella kunskapsmätningarna visar att den nedåtgående trenden vad gäller svenska elevers läsförståelse fortsätter. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Sedan 1990-talets början har skolans arbetssätt förändrats i riktning mot mer individualisering genom ökat eget arbete. Forskning pekar på det negativa sambandet mellan denna typ av individualisering och elevernas resultat.
Vi behöver vända denna utveckling. Därför vill vi kristdemokrater ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning. Vi vill öka undervisningstiden motsvarande en normal skolvecka. Vi vill också se över vad lärarna faktiskt lägger sin arbetstid på. Utvecklingen under ett flertal år har varit att den faktiska tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärarna.
För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska.
Under ett antal år har inriktningen varit att det viktigaste är att barnen läser, inte vad de läser. I ett avseende är det sant, det är viktigt för barns läsutveckling att stimulera all läsning, att inspirera och sporra lusten att läsa. Men denna inställning riskerar att leda till att eleverna inte kommer i kontakt med litteraturhistoriens stora namn. Därmed förlorar de viktig vägledning in i en litterär värld som kan berika livet och utveckla deras egen utveckling och språkliga förmåga. På ett samhälleligt plan riskerar det leda till språklig utarmning, historielöshet och förlorad kunskap om vårt kulturarv.
I en tid av mångfald och alltmer individualiserad mediakonsumtion ökar behovet av gemensamma referenspunkter. Kristdemokraterna anser därför att det nu är tid att införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång.
Det är inte politiker som ska bestämma vilka verk som ska ingå. Urvalet bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Urvalsprocessen bör vara öppen där Skolverket har huvudansvaret men där de litteraturhistoriska och idéhistoriska institutionerna vid våra universitet spelar en stor roll. Önskvärt är också att Svenska Akademien är involverad.

Skoldebatt om det som spelar roll

Igår debatterade Utbildningsutskottets ledamöter en av de viktigaste frågorna för framtiden nämligen våra barn och ungdomars utbildning och därmed hela nationens framtid. Jag använde mina få minuter i talarstolen och talade om det som forskningen visar har verklig betydelse för elevers skolresultat. Vi är många som tagit del av John Hatties forskning. Under veckan kunde vi ta del av en artikel i SvD där han talar om vad som verkligen har betydelse för elevernas prestationer. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varenda-unge-vet-att-alla-larare-inte-ar-bra_8254354.svd

Visst kan gruppstorlek, ökade resurser och hemmiljön spela roll men det som verkligen spelar roll är lärarens kompetens och om läraren brinner för sitt uppdrag. Stor betydelse har också feedback till eleverna och levande klassrumsdiskussioner.

Utbildningsutskottet besökte för ett par veckor sedan Finland. Ett land som vi ofta jämför oss med då Finland uppvisar klart bättre elevresultat än Sverige i de så kallade PISA-mätningarna. Vi ställde åtskilliga gånger under besöket frågan om varför Finland står sig bättre i mätningarna och varför läraryrket fortfarande är attraktivt i Finland där de har tio sökande per plats till lärarutbildningen. De svarade alla i unison kör: ”- Ni litar inte på era lärare i Sverige. Vi placerar tillit och ansvar före utvärdering och kontroll på alla nivåer, ni litar till skolinspektion, nationella prov och dokumentation”. Det är nu dags att uppvärdera lärarrollen i Sverige, att ge läraren den tilltro och autonomitet som borde var självklar efter 4-6 års akademiska studier.

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H001UbU7&doctype=bet#pos=7672.

 

KTH och KD vill att andra akademiker lockas till läraryrket

KTH:s rektor Peter Gudmundson skriver idag på Brännpunkt i Svenska Dagbladet att antalet utexaminerade matematiklärare halverats under de senaste tio åren och att bara sju procent av tekniklärarna i grundskolan har tillräcklig utbildning. KTH har en egen nystartad lärarutbildning för högstadielärare i teknik men utbildningen har endast två förstahandssökane till i höst. Gudmundsson menar att detta kommer att ledan till en kunskapsutarmning som är direkt farlig eftersom våra företag behöver framtida kompetens för att kunna konkurrera på världsmarknaden. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/katastrofal-brist-pa-larare_8132846.svd

Vi kristdemokrater delar Gudmundssons oro och vi delar också hans analys när det gäller vad det låga söktrycket beror på. Det låga löneläget, arbetstiderna, arbetsmiljön och den administrativa bördan är några av orsakerna.

Kristdemokraternas skolgrupp har förslag på alla dessa områden. Att rensa bland lärares arbetsuppgifter som stjäl undervisningstid och att underlätta för fler vuxna i skolan är några förslag. Läs gärna mer på www.kristdemokraterna.se

Det är intressant att Kristdemokraterna och rektorn på KTH är överens om att det behövs inrättas fler snabba vägar in i läraryrket så att lämpliga personer men annan akademisk bakgrund lättare kan ta sig in i yrket. Det är mycket positivt om detta sker i samarbete med näringslivet, universitetsvärlden och skolan.

Så höjs läraryrkets status

Dagens Nyheter har inlett en artikelserie om svensk skola. Idag handlade artikeln om de personer som söker sig till läraryrket. Det visade sig att 123 studenter som antogs i höstas endast fått 0,1 på högskoleprovet men kom ändå in på lärarutbildningen. Så klart mycket skrämmande siffror. Vidare visade det sig att lärarstudenter tillhörde den kategori studenter som mest sällan läser morgontidningar. Vidare visar studien att lärarnas löner halkat efter rejält jämfört med andra akademiska yrken och jämfört med omvärlden. Under 2000-talet ökade lärarlönerna i OECD nästan tre gånger så mycket som i Sverige. Det visar sig också att svenska lärare tillhör de mest missnöjda efter att de påbörjat sin yrkesbana. Allt detta är självklart mycket alarmerande och hotar hela lärarkårens status och på sikt elevernas skolresultat.

Kristdemokraterna kommer i vår skolpolitiska rapport att föreslå en rad åtgärder för att höja statusen och öka intresset för läraryrket. Dels föreslår vi att antagningskraven till lärarutbildningen höjs. Det är rimligt att blivande lärare har ett högt betyg i Svenska för att kunna hjälpa elever med skrivning och läsförståelse. Det är också rimligt att det krävs höga betyg i de ämnen som en blivande lärare ska undervisa.

Vi föreslår också att det ska finans fler vägar in till läraryrket, att akademiker och yrkeskunniga ska kunna bli lärare utan att ta omvägen via lärarutbildningen. 60 poäng pedagogisk utbildning ska räcka. Det är ett sätt att öka rekryteringsbasen och få fler kompetenta att söka sig till läraryrket.

Vidare förelår vi att det ska finnas lämplighetsbedömning hos blivande lärarstudenter och att det ska bli lättare att stänga av uppenbart olämpliga elever från utbildningen. Lärare ska jobba med barn och ungdomar, det är därför inte vilket yrke som helst. Att därför redan vid antagningsskedet till utbildningen komplettera betygsintaget med en lämplighetsbedömning vore önskvärt.

Till sist vill vi öka lönespridningen. Duktiga lärare ska premieras och välutbildade akademiker kunna vara lockade att söka sig till läraryrket. Det är förmodligen en avgörande faktor för att locka fler till läraryrket. Antalet karriärvägar måste också utökas inom skolans värld för att på så sätt kunna erbjuda löner och utmaningar som lockar och som gör att lärare stannar kvar i sitt yrke. Tyvärr lämnar många duktiga lärare sin profession till förmån för andra yrken där lönen är högre. En sådan utveckling är mycket olycklig och oroväckande.

Detta är några av de förslag Kristdemokraterna har för att höja läraryrkets attraktivitet och därmed på sikt säkra ett skolväsende med kvalitet.