PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

Vad säger Kristdemokraterna om statlig skola?

Idag presenteras utredningen om effekterna av kommunaliseringen av skolan. Meningarna går isär huruvida frågan om huvudmannaskapet är den största orsaken till elevers sjunkande skolresultat och läraryrkets försämrade status. För Kristdemokraterna står det klart att kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal inte borde ha genomförts. Den har bidragit till de kvalitetsproblem som idag präglar skolan. För att skapa en mer likvärdig skola krävs ett ökat statligt ansvar. Hur detta skall se ut saknar jag en debatt om. Ordet återförstatligande tycks räcka som svar på alla skolans problem. Att gå tillbaka till något som har varit tror inte jag är vägen framåt utan vi måste fördjupa diskussionen kring vad vi menar med statligt ansvar. Förhållandena ser så olika ut i våra kommuner att staten måste ta ett ansvar för exempelvis resursfördelningen.

Kristdemokraterna tar friskolornas framtid på allvar

Dagens Industri, Expressen m.fl. har de senaste dagarna försökt sätta bilden att friskolorna splittrar Alliansen. Det stämmer inte. Så sent som i juni månad kom sex av riksdagens åtta partier överens om friskolornas framtid. Vi är överens om att friskoleetableringar skall föregås av ett samråd med den aktuella kommunen men att detta inte innebär ett kommunalt veto. Vi är överens om att skicka frågan om långsiktigt ägande till en speciell utredning om ägande av verksamhet inom värfärdssektorn. Vi är också överens om att inte införa något vinstförbud. Efter överenskommelsen har vi nåtts av effekterna av den omfattande konkursen av JB-skolorna. Åter igen höjs röster om att införa tidsgränser för ägande och att införa förbud mot riskkapital på skolområdet. Vi kristdemokrater är öppna för att diskutera regleringar som hindrar den utveckling vi sett de senaste dagarna med konkurser som följd. Men vi är också mycket försiktiga med att sätta ribban så högt att det blir omöjligt för de mindre aktörerna att starta skolor. Föräldrakoperativ, arbetslag, ideella organisationer m.fl. är ägare vi verkligen värnar om. Att införa krav på tidsgränser och stora startkapital skulle kunna hindra de aktörer som visar på värdefull entrepenörskap och mångfald. Stora hinder för dessa ägare skulle i sin tur hota den valfrihet vi numera tar för given.
Nej det finns ingen spricka i Alliansen, det pågår som vanligt förhandlingar för att komma åt avarterna på skolmarknaden samtidigt som vi värnar valfrihet, mångfald och företagande.

Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Hälften av ettåringarna inskrivna i förskolan

Ungarna lämnar boet innan de är redo att flyga. Nära hälften av alla ettåringar är inskrivna i förskolan. Visst är förskolan bra och berikande för våra barn men det är ännu viktigare för en ettåring att få tid med sina föräldrar. Barn skiljs idag från sina föräldrar innan de skapat tillräcklig anknytning. Många föräldrar känner sig inte bekväma med att vara hemma med sina barn. De känner sig otrygga i sin roll som uppfostrare och att de inte har möjligheten att ge sina barn den stimulans som krävs. Pressen att lämna sina barn så tidigt som möjligt till förskolan kommer av att föräldrarna är oroliga att deras barn inte skall utvecklas i samma takt som sina jämnåriga. Denna känsla blev inte mindre av att förra förskoleministern Nyamko Sabuni talade om för föräldrarna att de aldrig kan jämföras med en utbildad pedagog. Hon har rätt fast tvärtom menar jag. Ingen är viktigare för barnen än föräldrarna och barn har rätt till tid med sina föräldrar. Barnpsykiatrikern Magnus Kihlbom har i sin forskning kommit fram till att stora barngrupper och långa dagar för de minsta barnen är rent skadligt. Slutsatsen bör därför vara att vi ska sluta stressa föräldrarna till att lämna sina barn så tidigt som möjligt till förskolan.

För att återvända till metaforen om fåglar och att ungarna måste kunna flyga vill jag, som den skaraborgare jag är, gärna jämföra tranornas och människornas sätt att ta hand om sin familj.
Tranorna är väldigt noga när de väljer sin partner innan den bygger bo. Hannen tar hand om sin ruvande ”fru” genom att skydda henne med rödaktig lera så att hon får vara i fred. När ungarna kläcks hjälps båda föräldrarna åt att sköta ungarna och skaffa föda. De stannar med ungarna i boet tills de vet att ungarna garanterat kan flyga. Vi människor har mycket att lära!!!

KTH och KD vill att andra akademiker lockas till läraryrket

KTH:s rektor Peter Gudmundson skriver idag på Brännpunkt i Svenska Dagbladet att antalet utexaminerade matematiklärare halverats under de senaste tio åren och att bara sju procent av tekniklärarna i grundskolan har tillräcklig utbildning. KTH har en egen nystartad lärarutbildning för högstadielärare i teknik men utbildningen har endast två förstahandssökane till i höst. Gudmundsson menar att detta kommer att ledan till en kunskapsutarmning som är direkt farlig eftersom våra företag behöver framtida kompetens för att kunna konkurrera på världsmarknaden. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/katastrofal-brist-pa-larare_8132846.svd

Vi kristdemokrater delar Gudmundssons oro och vi delar också hans analys när det gäller vad det låga söktrycket beror på. Det låga löneläget, arbetstiderna, arbetsmiljön och den administrativa bördan är några av orsakerna.

Kristdemokraternas skolgrupp har förslag på alla dessa områden. Att rensa bland lärares arbetsuppgifter som stjäl undervisningstid och att underlätta för fler vuxna i skolan är några förslag. Läs gärna mer på www.kristdemokraterna.se

Det är intressant att Kristdemokraterna och rektorn på KTH är överens om att det behövs inrättas fler snabba vägar in i läraryrket så att lämpliga personer men annan akademisk bakgrund lättare kan ta sig in i yrket. Det är mycket positivt om detta sker i samarbete med näringslivet, universitetsvärlden och skolan.

Är 4 procent av skolorna perfekta?

DN och TV4 basunerar idag ut att grundskolorna i Sverige inte håller måttet. 96 procent fick underkänt av Skolinspektionen förra året. http://www.dn.se/nyheter/sverige/betyget-de-klarar-inte-kraven.

Det är allvarligt att så många skolor får underkänt men var finns information om det som fungerar bra? Det är olyckligt att Skolinspektionen bara har uppdraget att peka på brister då detta är orsaken till att vi varje morgon möts av nyheten om att skolan, rektorer och lärare brister i sitt uppdrag. Nyhetsmedierna bygger sina inslag på Skolinspektionens rapporter som bara innehåller de brister myndigheten upptäcker enligt en given checklista. Med det perspektivet i bakhuvudet är det fantastiskt att fyra procent inte får några anmärkningar alls eftersom en anmärkning kan bestå av att en blankett ser felaktig ut. Tidigare fanns Myndigheten för Skolutveckling som hade uppdraget att hjälpa skolorna att uppfylla sitt uppdrag och att utveckla verksamheten. Vi kristdemokrater vill att Skolinspektionen (eller annan myndighet) får ett utökat uppdrag dels att säkerställa de metoder som används i skolan dels sprida goda exempel på det som faktiskt fungerar och som skulle kunna utveckla skolan. Att få en sådan nyhet varje dag i tidningar och TV skulle ge oss en mer sann bild av verkligheten samt göra det roligare för alla vår fantastiska lärare att gå till jobbet.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

KD förvarar det fria skolvalet och friskolorna

Kristdemokraternas utgångspunkt är att föräldrar och elever har en grundläggande rätt att välja skola. Vi anser att det offentliga ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst, eller välja bort den skola som inte fungerar.

Ett antal ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien vill, enligt en debattartikel i Brännpunkt 27/3, eliminera vinstdrivande skolverksamhet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan_8034428.svd

Debattörerna hävdar att inga positiva effekter alls kan konstateras av det fria skolvalet på svenska elevers studieresultat. D e påstår också det fria skolvalets ökar segregationen och minskar likvärdigheten.

Frihet att välja skola har ett värde i sig, det innebär att de enskilda eleverna och föräldrarna i större utsträckning kan ta sitt öde i egna händer. Skolan finns till för eleverna, inte tvärtom. Dessutom konstaterar vi att det, i motsats till vad som hävdas i artikeln, finns studier som visar på positiva effekter av skolval. En tidigare rapport från Skolverket har visat på att konkurrensen från friskolor förbättrar effektiviteten i de kommunala skolorna (på grund av resultatet drogs rapporten tillbaka av dåvarande skolminister Ibrahim Baylan (S) vilket medförde att denne prickades av KU för ministerstyre). En OECD-studie från 2007 visar att konkurrens från friskolor leder till bättre resultat i PISA-tester i matematik och naturvetenskap. En studie från Svenskt Näringsliv, baserad på siffror från SCB, gör gällande att ökad konkurrens från friskolor höjer de kommunala skolornas resultat på de nationella proven. För varje procentandel elever som går i friskola i en kommun ökar resultaten i de kommunala skolorna med 0,34–1,3 poäng.

Artikelförfattarna hävdar också att skolvalet stärker segregationen. Detta är intressant med tanke på att Sverige – även enligt artikeln – har världens mest radikala system när de gäller att ge alla elever möjlighet att välja skola, samtidigt som Pisa-undersökningen visar att Sverige, tillsammans med Norge, har den lägsta segregationen inom skolsystemet bland 44 undersökta länder. I den mån skolvalet ökat segregationen kan detta alltså knappast vara orsaken till att Sverige tappar resultatmässigt i förhållande till andra länder.

Om vi koncentrerar oss till svenska förhållanden kan vi konstatera att Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utvärdering (IFAU) betraktar skolvalet och etableringsfriheten ses som en mindre trolig förklaring till sjunkande elevresultat, troligare förklaringar anses vara lärarens minskade aktiva roll gällande undervisningsmetoder. Detta är väletablerade kunskaper – otvivelaktigt även för debattörerna.

Vi menar att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald – kan under rätt förutsättningar vara – kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger. Viktigt att påpeka är också att andelen elever som väljer kommunala skolor är ungefär samma som de som väljer fristående.

Omkring 22 procent av de svenska eleverna går i skolor som är fristående. De fristående alternativen bygger på möjlighet att bedriva verksamheten utifrån marknadsmässiga villkor. Skulle dessa premisser elimineras kommer själva verksamheterna påverkas. Konsekvenserna skulle bli enorma för tusentals elever, föräldrar och anställda. Nyanserad debatt kring såväl studieresultat, segregation och likvärdighet är en välkomnad samhällelig debatt, framför allt bland friskoleaktörerna. De fristående skolorna redovisar gärna hur vinstdrivande verksamhet används för att göra utbildningar än mer attraktiv och kvalitativ.

Vi kristdemokrater ser friskolorna som skolor kort och gott, inte som komplement till den kommunala skolan. De är en viktig del av vårt skolsystem som är här för att stanna. Kristdemokraterna strävar inte efter att friskolorna ska uppnå en viss andel av skolorna eller att en viss andel elever ska gå i en skola med fristående eller offentlig huvudman. Hur många skolor som ska finnas av den ena eller andra sorten ska styras av föräldrar och elevers val. För att uppnå detta krävs att alla skolor möter lika villkor och krav samt att föräldrar och elever kan göra informerade val baserade på korrekt information om skolornas inriktning, resultat och kvalitet.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.