Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Mer av tvång löser inte skolans problem

Socialdemokraterna föreslår idag att förskoleklassen ska bli obligatorisk (DN 17/10). Men det är ingen lösning för att möta de stora utmaningarna inom skolan, det är bara en inskränkning i den lilla valfrihet som finns för föräldrar under tiden när barnen är små. Självklart ska alla barn ha rätt att gå i förskoleklass, men det behövs inte mer tvång. Snarare mer av flexibilitet.

Idag går 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Några går förskoleklass redan som femåringar och ytterligare några när de är sju år. Det innebär att endast ett par procent av alla barn inte går i förskoleklass.

Varför då inte göra något obligatoriskt som nästan alla ändå deltar i? Vårt svar är enkelt – det finns inga skäl. Om det inte finns väldigt tungt vägande skäl för mer tvång, så bör det undvikas.

Om det vore så att mer förskola och obligatorisk förskoleklass var framgångsreceptet för skolan, hur kan det då komma sig att resultaten sjunker i den svenska skolan under samma period som andelen barn i förskola och förskoleklass ökar kraftigt?

Läsförståelsen sjunker. 18 procent av de svenska eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse. En ökning med 5 procentenheter sedan år 2000.

Även resultaten i matematik har försämrats. Idag presterar svenska 15-åringar på en genomsnittlig nivå, tidigare har svenska elever presterat över OECD-genomsnittet. I avancerad matematik presterade eleverna på en genomsnittlig nivå år 1995. Idag presterar eleverna långt under det internationella genomsnittet.

Alla barn ska ha rätt att gå i förskoleklass och verksamheten ska hålla högsta kvalitet, men vill föräldrarna ta hand om och lära barnen hemma så ska de få göra det. Är de exempelvis föräldralediga med småsyskon eller har en arbetssituation som medger att barnen kan vara hemma, så vill inte vi lägga krokben och strypa den möjligheten.

Satsa istället på skolans kvalitet. Vad skolan främst behöver är duktiga och motiverade lärare. Att höja läraryrkets status och skärpa betygskraven för de som antas på lärarutbildningen är därför viktiga åtgärder. Att öka möjligheterna för personer med annan akademisk utbildning att gå in i läraryrket är också en viktigt åtgärd för att få fler bra lärare.

Det finns forskning som visar att det är bättre med lite större klasser och riktigt bra lärare än små klasser och dåliga lärare. Därför är det av största vikt att locka de bästa studenterna till lärarutbildningen. Det är där vi behöver lägga fokus, inte på förslag om mer politiskt tvång som försvårar för den grupp familjer som vill välja på annat sätt.

Som vanligt kan vi konstatera att det bara är Kristdemokraterna som står upp för föräldrarnas rätt att välja i avgörande frågor som rör deras barn.

Läraryrkets status höjs med ökad kompetens

Föräldrarna är de allra viktigaste personerna i ett barns liv men inte sällan kommer barnens lärare på andra plats. En duktig, engagerad och kunnig lärare kan bli helt avgörande för ett barns utveckling och framtid. Våra barn förtjänar att undervisas av skickliga, engagerade lärare. Men som lärare, förälder och politiker är jag oroad för att vi står inför ett kompetensras inom svensk skola. All forskning visar att lärarnas kompetens är den helt avgörande faktorn för om eleverna skall uppnå goda resultat. Jag föreslår därför att vi höjer kraven för att komma in på lärarutbildningen. Målet är att de bästa studenterna ska välja läraryrket. I dag har vi bara en sökande per plats.
Skärpta antagningskrav måste kombineras med åtgärder för att få fler utbildade lärare. Fram till 2020 behöver vi anställa minst 50 000 grundskole- och gymnasielärare. Det innebär att vi behöver fler vägar in i yrket. Många med annan akademisk examen och relevanta ämneskunskaper skulle kunna tänka sig att byta bana – om det vore lite enklare.
Det ska inte behöva ta mer än ett år att komplettera sin utbildning. Jag tror att vi skulle kunna locka en helt ny grupp att bli lärare. Det vore en vinst för alla om skolan fick in människor med andra erfarenheter från samhället.
I dag finns liknande påbyggnadsutbildningar, men de är längre och lärosätena erbjuder inte dessa utbildningar i tillräcklig omfattning. Jag vill se ett krav på universitet och högskolor att erbjuda den nya utbildningen. För att göra det möjligt måste riktade medel finnas för reformen. Med skickliga lärare kan vi vända utvecklingen och ge barnen de verktyg de behöver för att möta framtida utmaningar.