Skärpta betygskrav för blivande lärare

Idag rapporterar Dagens Nyheter om att regeringen har planer på att införa en allmän godkändgräns på högskoleprovet för att antas till lärarutbildningen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/grans-for-godkant-infors-for-hogskoleprovet

I en tidigare granskning visade det sig att det var så lätt att komma in på lärarutbildnuingen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna. Detta duger inte! Alla förstår att detta drabbar kvalitén i våra skolor. Men vi kristdemokrater vill gå längre än så. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kd-foreslar-hogre-betyg-for-larare_7576484.svd

För att kunna antas till lärarutbildningen ska det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundskollärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare i svenska samt undervisningsämnena.

Samtidigt är behovet stort av bra lärare redan nu. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare.

I proposition 2009/10:89 tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne (men inte är verksam som lärare) bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. I dag finns en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng i utbildningsvetenskap. För att öka attraktionskraften och göra det möjligt för fler att gå denna utbildning anser vi att den bör kortas till 60 högskolepoäng. För att skapa snabba vägar in i läraryrket för fler grupper vill vi att det finns riktade medel för denna reform och ett krav på lärosätena att erbjuda utbildningen.
Vårt förslag om höjda betygskrav för lärarutbildningen samtidigt som vi tillskapar möjligheten för människor med akademisk bakgrund att snabbt komma in i läraryrket ät viktiga steg för att höja kvalitén i undervisningen.

Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Fokus på undervisning – rensa och avlasta

Igår presenterades rapporten om hur lärare använder sin arbetstid. Det visar sig att endast en tredjedel av tiden ägnas åt undervisning. http://www.dn.se/sthlm/eleverna-far-en-tredjedel-av-lararnas-arbetstid

Det bör påpekas att undervisning inte bara är den tid som ägnas med eleverna i klassrummet utan också den tid som ägnas åt förberedelser och utvärdering av själva undervisnings-situationen. Med detta sagt är det fortfarande inte acceptabelt att så mycket tid går åt till annat än det som har med undevisning att göra. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs också undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Skolans utökade roll som fostrare, lärare som experter inom ett otal frågor och en ökad administrativ börda gör att allt mer ska rymmas inom den garanterade undervisningstiden. Problemet är att inget har tagits bort. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har, ses över och vid behov rensas bort.

Det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna. Det civila samhället ska kunna bidra i ökad utsträckning till en tryggare skola. Det väsentliga är att skolan hittar en fungerande modell som avlastar lärarna så att de kan fokusera på att vara lärare samtidigt som man upprätthåller en trygg miljö i skolan för samtliga elever.

Två yrkeskategorier som finns i skolan och som bör lyftas fram mer är dels speciallärare och dels fritidspedagoger. De har sina respektive roller och fyller med sitt arbete en mycket viktig funktion. Dessutom så kan deras kunskap och arbete ge avlastning och stöd till andra lärare.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Moderaternas skolrapport: samma medicin men i högre dos!

Förslag på hur vi ska vända trenden med de sjunkande skolresultaten duggar tätt dessa dagar. Det är bra att många sätter fokus på en så viktig fråga som skolan men att tro att vi dagligen från politiskt håll kan spotta ur oss nya förslag som skall implementeras i en redan reformtrött skola är inte lösningen. Vi måste nu ge skolan lite arbetsro och samtidigt utvärdera de reformer som just sett dagens ljus såsom betyg i åk 6. Vi kristdemokrater är inte emot betyg i tidigare åldrar men varför spä på med samma medicin men i högre dos innan vi vet hur utfallet blir av betyg i åk 6.
Det är glädjande att moderaterna stödjer Kristdemokarternas förslag om utökad lärarledd undervisningstid. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261 I en jämförelse med andra OECD-länder står det klart att våra svenska elever har klart färre undervisningstimmar. Detta tillsammans med att vi tenderar att lägga fler och fler uppgifter på skolan och lärarna gör att våra elever inte har samma förutsättningar att nå goda resultat.
Moderaternas skolrapport har ett klart arbetsmarknadsperspektiv. Skolan och utbildning skall enligt dem styras mot arbetsmarknadens behov. Naturligtvis skall utbildning styras mot arbetsmarknadens krav men skolan skall också upplevas meningsfull i sig – man skall bilda för livet – inte bara för arbetslivet. Skolan har förrutom kunskapsuppdraget också ett bildningsuppdrag. Diskussionen om våra barn får inte bara handla om ekonomi och att de skall komma att bli närande i framtiden. Skolan har en större uppgift än så!

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Att kunna läsa – nyckeln till framgång

Gårdagens rapport om försämrade resultat i läsförmåga hos våra fjärdeklassare har väckt debatt. Att kunna läsa och att erövra språket är nyckeln till all annan inlärning. Att mattekunskaperna går ner kan ses som en följd av att resultaten i läsning dippar. I en morgonintervju idag i SVT pekar författaren Johan Unenge på några viktiga orsaker varför det ser ut som det gör. Idag har barnen en helt annan inrutad tillvaro med många fritidsaktiviteter som gör att de splittrar upp sin tid. En bok är inte det första en 10-årig grabb greppar tag i. Datorer och dataspel tar också mycket av den tid som förr ägnades åt läsning. Men vad skall man då göra åt det? Unenge menar att rektors roll är otroligt viktig. Att han eller hon ser sambandet, att läsning skall prioriteras och att det i sin tur spiller över på resultatet i andra ämnen. Biblioteken och bibliotekarierna har också en nyckelfunktion. Biblioteken behöver hänga med i utvecklingen och prioriteras högre på skolorna. Jag anser att vi från politiskt håll också måste se över hur mycket tid som faktiskt ägnas åt svenskundervisning i våra skolor. I en jämförelse mellan olika europeiska länder ligger vi lågt i antal lärarledda undervisningstimmar. Att erövra språket är en demokratifråga och måste stå högst på agendan.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Olycklig skolgång för barn med diagnoser

Idag skriver generaldirektören för Skolinspektionen, Anne-Marie Begler, på Svd Opinion att elever med olika former av diagnoser många gånger har en olycklig skoltid. Barnen är ensamma, blir inte förstådda och accepterade som den person de är, säger hon. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolans-uppdrag-galler-alla-elever_7681872.svd

Slutsatsen som Bagler kommer fram till är att de granskade skolorna saknar kunskap för att bemöta de enskildas behov. Detta kan inte få fortgå. De barn med de allra största behoven skall undervisas av dem med den högsta kompetensen! Idag är det ofta tvärtom. Istället för att eleverna får tillgång till speciallärare och att klassläraren handleds av en specialpedagog går ofta dessa elever runt med en assistent hela dagen. Assistenter kan ha en viktig funktion men har inte den formella kompetens som krävs för att undervisa de barn med de största behoven. Regeringen har startat upp speciallärarutbildningen igen men kommunerna har varit dåliga på att fylla platserna. Detta trots att behoven bara ökar av speciallärarkompetens på våra skolor. Kristdemokraterna kommer att kräva speciallärarkompetens för att få undervisa barn med särskilda behov och speciellt dem med diagnoser av olika slag.