KD får gehör för skolpolitik i VÅPEN

Förra veckan presenterade jag och mina allianskolleger i Skaraborg regerings vårbudget. Jag är glad att vi inför ett lågstadielyft som innebär mindre undervisningsgrupper och fler speciallärare. Nu kan fler elever som behöver stöd få det av speciallärare och varje lärare får mer tid för eleverna.

Kristdemokrater vill satsa på läsningen i skolan eftersom att kunna läsa är grundläggande för hela den fortsatta skolgången. Nu inför vi ett viktigt kunskapsmål om att alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter, på så vis kan elever som inte når målet fångas upp tidigt under skolgången och få hjälp att lära sig läsa.

Vårpropositionen innehåller även resurser till sommarskola och läxhjälp. För lärarnas del finns förslag om att åtgärder för att minska lärarnas administrationsbörda. Det är några av de viktiga satsningarna som vi gör på skolan för att alla elever ska få med sig kunskaper och rustas för livet.

 

Alliansen överens om nya skolsatsningar

Vi kristdemokrater kan idag glädjas åt att flera av våra skolpolitiska förslag vunnit gehör.
Alliansens partiledare presenterar på DN-debatt förslag för att hjälpa fler elever att utvecklas så långt som möjligt.

Kristdemokraterna har arbetat för att de nationella proven ska rättas av nationella examinatorer. Jag är glad att detta nu blir verklighet, målet är att under nästa mandatperiod gå över till ett system där de nationella proven digitaliseras och rättas externt i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. För oss är detta viktigt eftersom att det ökar likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven samtidigt som det minskar lärarnas administration.

Vi har också framhållit behovet av att satsa på läsning. Läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Med ett nytt kunskapsmål om att alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter kan de elever som inte når målet kan insatser sättas in tidigt under skolgången.

För att kunna upptäcka och ge stöd till de elever som halkar efter behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper. Fler utbildade speciallärare, som är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor, är en förutsättningar för att eleverna skall få rätt stöd. Detta presenterades av regeringen förra veckan. http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/

Mustafa Can och utökad undervisningstid i svenska

För två veckor sedan tillbringade jag en hel dag på en skola med många nyanlända elever. En rik mångfald skapas nu i våra skolor genom att vi får samsas i samma klassrum med människor från världens alla hörn. Detta är barn som inte sällan har traumatiska upplevelser med sig. Situationen ställer oerhörda krav på personalen som verkligen gör ett fantastiskt jobb i en nästan omöjlig situation. Några elever är analfabeter och kommer från Somalia, några talar flytande engelska, några är ensamkommande från Afghanistan och talar dari. Vad som är gemensamt för dessa barn, förutom att de berikar vårt samhälle, är att de inte har en chans i skolan eller i samhället för övrigt om de inte erövrar språket. Ju tidigare de börjar och ju mer tid de får med svenskundervisning ju fortare kan de gå vidare genom skolsystemet. Motivationsproblem brukar sällan vara problemet i dessa fall.

Jag skulle vilja ge en kort berättelse om författare Mustafa Can. Han kom som ung grabb till Skövde från Turkiet. Han beskriver i boken ”Tätt intill dagarna” den kulturkrock han upplevde när han sattes i svensk skola och skulle smälta in i den svenska jargongen bland sina svenska jämnåriga kompisar. Han säger citat: ”eftersom jag inte kunde hävda mig i något skolämne och dessutom skämdes för att vi levde annorlunda i min familj bestämde jag mig för att bli besvärlig, bli bäst på att vara sämst, en slag värsting om ni så vill. Det är en enda sak som räddade mig och som gör att jag är den jag är idag. Det var skolans bibliotek, min lärare och den bibliotikarie som öppnade litteraturens värld för mig.” slut citat. Genom att erövra det svenska språket och genom att bli guidad in i böckernas förtrollande värld räddades en ung invandrargrabb från att välja fel bana i livet och Sverige berikades med en fantastisk författare och filosof.
För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska. Exemplet Mustaf Can bekräftar att goda kompetenta lärare, tillgång till böcker och en god läsförmåga kan öppna helt nya världar för en människa, ja man skulle kunna påstå att det räddar liv.

Nu avsätts ytterligare resurser för utökad undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända till att även omfatta åk 1-5. Tidigare var det bara åk 6-9. En mycket viktig och välkommen satsning.

KD har verktygen för ökad läsförståelse och läslust

TT ger idag besked om svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse. Tidigare har Sverige legat i topp när det gäller både matte och svenska.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Därför är det oroande att de senaste internationella kunskapsmätningarna visar att den nedåtgående trenden vad gäller svenska elevers läsförståelse fortsätter. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Sedan 1990-talets början har skolans arbetssätt förändrats i riktning mot mer individualisering genom ökat eget arbete. Forskning pekar på det negativa sambandet mellan denna typ av individualisering och elevernas resultat.
Vi behöver vända denna utveckling. Därför vill vi kristdemokrater ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning. Vi vill öka undervisningstiden motsvarande en normal skolvecka. Vi vill också se över vad lärarna faktiskt lägger sin arbetstid på. Utvecklingen under ett flertal år har varit att den faktiska tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärarna.
För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska.
Under ett antal år har inriktningen varit att det viktigaste är att barnen läser, inte vad de läser. I ett avseende är det sant, det är viktigt för barns läsutveckling att stimulera all läsning, att inspirera och sporra lusten att läsa. Men denna inställning riskerar att leda till att eleverna inte kommer i kontakt med litteraturhistoriens stora namn. Därmed förlorar de viktig vägledning in i en litterär värld som kan berika livet och utveckla deras egen utveckling och språkliga förmåga. På ett samhälleligt plan riskerar det leda till språklig utarmning, historielöshet och förlorad kunskap om vårt kulturarv.
I en tid av mångfald och alltmer individualiserad mediakonsumtion ökar behovet av gemensamma referenspunkter. Kristdemokraterna anser därför att det nu är tid att införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång.
Det är inte politiker som ska bestämma vilka verk som ska ingå. Urvalet bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Urvalsprocessen bör vara öppen där Skolverket har huvudansvaret men där de litteraturhistoriska och idéhistoriska institutionerna vid våra universitet spelar en stor roll. Önskvärt är också att Svenska Akademien är involverad.