Alliansen överens om nya skolsatsningar

Vi kristdemokrater kan idag glädjas åt att flera av våra skolpolitiska förslag vunnit gehör.
Alliansens partiledare presenterar på DN-debatt förslag för att hjälpa fler elever att utvecklas så långt som möjligt.

Kristdemokraterna har arbetat för att de nationella proven ska rättas av nationella examinatorer. Jag är glad att detta nu blir verklighet, målet är att under nästa mandatperiod gå över till ett system där de nationella proven digitaliseras och rättas externt i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. För oss är detta viktigt eftersom att det ökar likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven samtidigt som det minskar lärarnas administration.

Vi har också framhållit behovet av att satsa på läsning. Läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Med ett nytt kunskapsmål om att alla elever i årskurs ett ska kunna läsa och förstå enklare texter kan de elever som inte når målet kan insatser sättas in tidigt under skolgången.

För att kunna upptäcka och ge stöd till de elever som halkar efter behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper. Fler utbildade speciallärare, som är en av Kristdemokraternas hjärtefrågor, är en förutsättningar för att eleverna skall få rätt stöd. Detta presenterades av regeringen förra veckan. http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/

Det fria skolvalet får inte inskränkas

Dagens Nyheter skriver idag om att ”friskolor konkurrerar med överbetyg” och hänvisar till en granskning de gjort som visar att många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. På de kommunala gymnasierna är det färre som får ”överbetyg”.

Det finns ett par problem med DN:s artikel som gör att det är svårt att direkt dra de slutsatser som artikelförfattaren (eller åtminstone rubriksättaren) verkar vilja dra, nämligen att konkurrensen mellan skolor leder till betygsinflation och orättvis betygsättning. Dels mäter de nationella proven inte alla betygskriterier och dels är de avsedda att fånga upp brister hos eleverna som då kan rättas till innan kursen är slut.

Det är som en följd av hur systemet med nationella prov är utformat och avsett att fungera därför rimligt att många elever får högre kursbetyg än provbetyg.

Dessutom tillämpar olika skolor olika upplägg på undervisningen, medan provet ges vid samma tillfälle för samtliga skolor. Det gör att det förstås kan vara så – som en rektor påpekar i artikeln – att eleverna på en skola som ännu inte gått igenom vissa av momenten på provet av naturliga skäl får sämre resultat på just de delarna, även om de mycket väl kan ha den kunskapen då de gått färdigt kursen. De nationella proven är helt enkelt inga examensprov.

Visst kan det vara så att de resultat som redovisas i artikeln beror på fusk eller slapp betygsättning. Men det kan också vara så att fristående skolor generellt är bättre på att fånga upp elevernas brister eller att de har ett annorlunda upplägg på undervisningen än vad kommunala skolor generellt sett har. Det kan också bero på att olika skolor rättar de nationella proven olika hårt. (Skolforskaren Jonas Vlachos hänvisar i artikeln till en undersökning som visar att friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov, men det kan lika gärna tala för att skillnaden i betygsättning mellan fristående och kommunala skolor borde vara mindre.)

Men viktigast av allt: Även om det skulle visa sig att konkurrensen mellan skolor driver fram betygsinflation så är inte det skäl nog att inskränka det fria skolvalet (som snarare behöver stärkas). Elever och föräldrar måste ha rätt att både söka sig till den skola som passar dem och att välja bort de skolor som inte passar. Istället får man leta efter fler och nya metoder att förbättra rättssäkerheten i betygsättningen och stävja betygsinflationen. Bättre uppföljning och kontroller är ett sätt, ökad användning av externt rättade nationella prov ett annat.

Även Timbro Medieinstitut kommenterar den aktuella DN-artikeln.