Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Läraryrkets status höjs med ökad kompetens

Föräldrarna är de allra viktigaste personerna i ett barns liv men inte sällan kommer barnens lärare på andra plats. En duktig, engagerad och kunnig lärare kan bli helt avgörande för ett barns utveckling och framtid. Våra barn förtjänar att undervisas av skickliga, engagerade lärare. Men som lärare, förälder och politiker är jag oroad för att vi står inför ett kompetensras inom svensk skola. All forskning visar att lärarnas kompetens är den helt avgörande faktorn för om eleverna skall uppnå goda resultat. Jag föreslår därför att vi höjer kraven för att komma in på lärarutbildningen. Målet är att de bästa studenterna ska välja läraryrket. I dag har vi bara en sökande per plats.
Skärpta antagningskrav måste kombineras med åtgärder för att få fler utbildade lärare. Fram till 2020 behöver vi anställa minst 50 000 grundskole- och gymnasielärare. Det innebär att vi behöver fler vägar in i yrket. Många med annan akademisk examen och relevanta ämneskunskaper skulle kunna tänka sig att byta bana – om det vore lite enklare.
Det ska inte behöva ta mer än ett år att komplettera sin utbildning. Jag tror att vi skulle kunna locka en helt ny grupp att bli lärare. Det vore en vinst för alla om skolan fick in människor med andra erfarenheter från samhället.
I dag finns liknande påbyggnadsutbildningar, men de är längre och lärosätena erbjuder inte dessa utbildningar i tillräcklig omfattning. Jag vill se ett krav på universitet och högskolor att erbjuda den nya utbildningen. För att göra det möjligt måste riktade medel finnas för reformen. Med skickliga lärare kan vi vända utvecklingen och ge barnen de verktyg de behöver för att möta framtida utmaningar.

Värdegrund eller värdegrundsarbete

Skolinspektionen har i veckan kommit med en rapport som kritiserar skolornas arbete med värdegrundsuppdraget. De som arbetar i skolan är inte alltid tillräckligt medvetna om vad uppdraget innebär. I Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp diskuterar vi detta ingående. Vi har sedan partiet bildades betonat behovet av en gemensam etiska grund för att skapa en lugn, trygg, stimulerande och positiv miljö i skolan. Värdegrund innebär också att förmedla och ge förståelse för de värden som är omistliga för ett gott samhälle. Allt för ofta förminskas dock värdegrunden till ett antal konkreta åtgärder eller aktiviteter i skolan, till antimobbningsarbete eller klassens ordningsregler. Värdegrunden ses då som ett utanpåverk som läggs vid sidan om skolans övriga verksamheter. Vi menar att värdegrunden skall genomsyra all skolans verksamhet och alla mänskliga realtioner i skolan. Värdegrunden får inte ses som ett betungande sidouppdrag för lärare, något som tar tid från undervisningen.