Elever mår bättre med klassmorfar i skolan

I torsdags träffade jag föreningen Klassmorfar. Vi är överens om att fler vuxna behövs i klassrummen runt om i Sverige, en klassmorfar är stöd till både elever och lärare.

Föreningen Klassmorfar utbildar och certifierar vuxna för att finnas som stöd i skolans verksamhet, i klassrum, korridor och skolgård. Idag finns föreningen Klassmorfar på 128 skolor i 30 kommuner. Verksamheten får positiv respons både från lärare och skolledning som intygar att barnen mår bättre.

Lektionerna blir lugnare, incidenter av mobbning och vandalism minskar. Jag menar att trygga, förstående och ansvarsfulla äldre i skolan även kan vara goda förebilder för eleverna.

Kristdemokraterna vill att lärarna ska få tid att vara lärare och att mer tid ägnas åt undervisning. Därför vill vi underlätta för fler klassfäder i skolorna som kan bidra till en bättre arbetsmiljö för elever och lärare.

Kristdemokraternas satsning på läsning får stöd av S och Mp

Idag skriver Socialdemokraterna och Miljöpartiet att de enats om en strategi som ska höja elevernas läsförmåga. Läsförståelse är verkligen viktigt. Att kunna läsa är grundförutsättningen för all annan inlärning i alla skolans ämnen. http://www.dn.se/nyheter/politik/s-och-mp-gar-samman-om-laslyft-for-eleverna/

Kristdemokraterna vill ha fler lärarledda undervisningstimmar i skolan, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning. Och för de lärare som saknar utbildning i läsinlärning vill vi inrätta en vidareutbildning i just läsinlärning. Att erövra språket är både en fråga om att kunna delta i samhället och en fråga om demokrati.

Jag välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet också vill satsa på att stärka elevernas läsförståelse. Men S och Mp vet varken vad satsningen skulle kosta eller hur den skulle finansieras, på samma sätt som flera av oppositionens andra förslag.

Pisa visar att läsförståelsen sjunker hos både pojkar och flickor. Vi måste vända trenden. Läs våra förslag om mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning i vår skolrapport:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Elever har rätt till en lugn och trygg arbetsmiljö

Flera rapporter visar på att det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Detta måste vi ta på allvar, tryggheten och studieron i skolan måste bli bättre. Såväl lärare som elever har rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö.
Ordningsproblem i skolan påverkar tryggheten men även kunskapsresultaten. Det rör sig om bristande respekt mot lärare och klasskamrater, att komma i tid till lektionen osv. I den analys av PISA-resultaten 2012 som OECD presenterade för oss i utbildningsutskottet nyligen pekas mer ordning och reda i klassrummet ut som ett områden där Sverige måste bli bättre för att kunna vända kunskapsresultaten. Därför tillsätter alliansregeringen en utredning om mer ordning och reda i klassrummen. Självklart ska klassrummet vara en trygg arbetsplats, detta måste vi fortsätta arbeta med.

Metta Fjelkner kommer på uppdrag av regeringen att utreda frågor kring ordning och reda två. Uppdraget har två delar:
-Utredaren ska följa upp hur den nya skollagen har påverkat hur skolor arbetar med ordning. Det ska kartläggas hur ordningsregler ser ut på olika skolor och hur man jobbar med att stoppa ogiltig frånvaro.
-Utredarens främsta uppgift är att lämna nya förslag på åtgärder som kan bidra till mer ordning och reda i klassrummen.

http://www.regeringen.se/sb/d/18278/a/234870

Ökad fysisk aktivitet för bättre skolresultat

Dagens Brännpunkt (SvD 24 febr 2014) tar upp frågan om att idrott och hälsa är ett av skolans i särklass viktigaste ämnen för att förhindra ohälsa, sjukdom och för tidig död. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forodande-med-en-stillsam-livsstil_3301598.svd. Vi kristdemokrater går längre och menar att ökad fysisk aktivitet också är viktigt för att öka elevers skolresultat

I Bunkeflostrand har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter jämfört med kontrollgruppen som fick ha idrott två gånger per vecka. Slutrapporten visar att 96 procent av eleverna i den grupp som haft daglig fysisk aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Bland de som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framförallt pojkarnas resultat som påverkas. Siffrorna för pojkarna är 96 respektive 83 procent. Pojkarna med daglig fysisk aktivitet hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än de övriga pojkarna
Den här kunskapen bör tas till vara. Bättre skolresultat ger bättre hälsa. De barn som har föräldrar med en god ekonomi klarar sig bra. De som framför allt halkar efter kunskapsmässigt – och hälsomässigt – lever inte sällan i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Inte minst för dem måste denna forskning leda till slutsatser när det gäller utformningen av skolan.
Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar, i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva. De kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass. Detta innebär stora skillnader över landet och mellan och inom kommuner. Därför borde det inte vara upp till varje skola att göra ett val om att ha mer idrott utan istället läggas in i timplanen. Vi föreslår att antalet utökas från 500 idrottstimmar till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna.
Tyvärr har ”idrott och hälsa” blivit teoretiserat. Det behövs därför ett förtydligande i skollagen med avseende på att idrott ska innebära ”fysisk aktivitet” och mindre teori. Mer idrott i skolan bidrar inte bara till att göra våra barn friskare och starkare. Mer idrott bidrar också till att barnen presterar bättre i övriga skolämnen. Att röra på sig ger bättre koncentrationsförmåga vilket stimulerar inlärningen.

 

 

Nu minskar vi lärarnas administration, mer tid till undervisning!

Lärare ska undervisa. Kristdemokraterna vill att mer tid går till lärarledda lektioner och mindre till administration. Idag presenterar alliansregeringen förändringar för att minska lärarnas administration kring åtgärdsprogrammen i skolan.
Åtgärdsprogram skrivs ofta direkt när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Det innebär att lärare och rektor ägnar tid åt dokumentation istället för faktiskt stöd till eleven. Vi vill att åtgärder ska kunna sättas in direkt av lärare, utan att det i varje fall behöver upprättas ett åtgärdsprogram. På så vis får eleven snabbare hjälp och administrationen minskar. Åtgärdsprogrammen förenklas och samma information ska inte behöva finnas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Allianspartierna föreslår följande förändringar:
1. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska det först skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. handla om att eleven under ett par månader behöver visst stöd av speciallärare eller särskilda läromedel. För detta behöver det inte skrivas något åtgärdsprogram.
2. Dagens regler ska gälla för de elever för vilka extra anpassningar inte är tillräckligt, antingen om det är uppenbart från början eller om extra anpassningar har getts under en tid. Det betyder att rektor ska utreda behovet av särskilt stöd och för den elev som behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Särskilt stöd kan t.ex. vara en elevassistent eller enskild undervisning. Detta kan överklagas, som i dag.
Jag tycker att förändringen är en viktig del i arbetet att minska administrationen för lärarna. Lärarnas tid ska ägnas åt undervisning.

PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

Vad säger Kristdemokraterna om statlig skola?

Idag presenteras utredningen om effekterna av kommunaliseringen av skolan. Meningarna går isär huruvida frågan om huvudmannaskapet är den största orsaken till elevers sjunkande skolresultat och läraryrkets försämrade status. För Kristdemokraterna står det klart att kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal inte borde ha genomförts. Den har bidragit till de kvalitetsproblem som idag präglar skolan. För att skapa en mer likvärdig skola krävs ett ökat statligt ansvar. Hur detta skall se ut saknar jag en debatt om. Ordet återförstatligande tycks räcka som svar på alla skolans problem. Att gå tillbaka till något som har varit tror inte jag är vägen framåt utan vi måste fördjupa diskussionen kring vad vi menar med statligt ansvar. Förhållandena ser så olika ut i våra kommuner att staten måste ta ett ansvar för exempelvis resursfördelningen.

PISA-resultatet allvarligt men förväntat

I dag presenterade Skolverket den senaste PISA-undersökningen. PISA mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap och dagens presentation visar att kunskaperna fortsätter att sjunka. De svenska eleverna presterar nu under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområdena.

Läget är allvarligt men inte helt oväntat. Vi måste komma ihåg att proven är genomförda i mars 2012. Det vill säga innan de reformer som Alliansregeringen genomförde 2011 hade fått genomslag. En del förslag har genomförts ännu senare.
Men resultaten går inte att vifta bort. Vi kristdemokrater ser med oro på utvecklingen och vi kommer inte att ge oss förrän kurvorna vänder uppåt.
Nu gäller det att hålla i de reformer vi tror starkt på så att de får tid att verka. Alliansregeringen har bland annat sjösatt en ny lärarutbildning, infört lärarlegitimation och mer lärarledd undervisningstid. Vi kristdemokrater har också föreslagit ännu mer lärarledd undervisningstid, med fokus på svenska. Mycket tyder på att de sjunkande resultaten delvis kan förklaras av att den lärarledda undervisningen minskade på 90-talet när skolan gick mot mer individualisering genom ökat eget arbete och det måste vi råda bot på. All forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för elevernas skolresultat är en duktig lärare och då måste vi givetvis se till att de får tid att undervisa. Vi har också föreslagit ett speciallärarlyft, vi behöver fler speciallärare och fler tidiga insatser så att elever inte halkar efter.

PISA har också tittat på elevers attityder till skolan och här ser vi en sorglig jämförelse med de länder som ligger i topp. I de asiatiska länderna, som också har de bästa resultaten, är skolan största prioritet hos både elever och föräldrar. Här måste vi alla hjälpas åt, politiker, lärare och föräldrar att skärpa vikten av skolan och kunskap.

Pisa-resultatet behöver dock problematiseras. PISA är tillförlitligt gällande vad den mäter. Men den mäter inte alla kunskaper. Svenska elever visar goda kunskaper i engelska och har ett väl utvecklat kritiskt tänkande och kreativitet. Det är också glädjande att eleverna trivs bra i skolan och mår relativt sett bra om man jämför med Sydkorea som har högst andel självmord bland OECD-länderna. PISA mäter alltså inte hela skolans uppdrag men är en viktig del i det som är grundläggande för inlärning.

Skolverket antydde att resultatet inte kan isoleras till att enbart handla om kunskaper i enskilda ämnen utan att det även handlar om ett systemfel. Här vill vi kristdemokrater lyfta bildningsuppdraget. Det går inte att se skolans uppdrag enbart utifrån anställningsbarhet utan vi måste uppvärdera kunskapen och visa på dess egenvärde och betydelse för människans personliga växande.
Kanske behöver vi en diskussion om ett återförstatligande av skolan, det flaggade vi för i vår skolrapport i våras. Men oavsett vem som är huvudman för skolan måste svenska elever nå upp till grundläggande nivåer i läsning och matematik.

Elever får inte sorteras bort

Uppdrag granskning (UG) har med dold kamera och under falska identiteter avslöjat hur friskolor sorterar elever. Studiemotiverade elever ges förtur, när studiesvaga och stökiga elever väljs bort. Det är oacceptabelt! Skollagen är tydlig. Alla ska behandlas lika.

Kristdemokraternas och min utgångspunkt är att föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola. Jag anser att det allmänna ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst. Jag anser att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald kan – under rätt förutsättningar – vara kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger.

UG:s viktiga avslöjande visar på nödvändigheten av att friskolorna kontrolleras. De prövas redan idag. Efter knappt två år av förhandlingar och kompromissande har de sex partierna i friskolekommittén kommit överens om flera förändringar i regelverket för fristående skolor. Granskningen måste bli ännu tuffare, framför allt måste friskolebranschen idka självkritik. Vilket också görs. Friskolevärlden välkomnar UG:s test av friskolorna.

Oseriösa aktörer har ingen plats i svensk skola. Det är dessa som solkar ned svensk skolas rykte och förtroendet naggas allt mer i kanten. Det är inte svårt att begripa att det är en frestelse för en rektor att välja hårt jobbande elever före studietrötta busar. Desto viktigare att samhället tydligt markerar vad som är acceptabelt. Svensk skola ska vara likvärdig, alla ska behandlas lika. Svensk skola är till för alla.

Granskningen av friskolorna är viktig – den bör intensifieras. Friskolor bedriver en god verksamhet i stort och det fria skolvalet är en viktig reform som gynnar såväl kvalitet som valfrihet. Men avarterna måste bort.

Skolgruppens förslag antagna av rikstinget

Fredagen den 27 sept 2013 är en viktig dag för partiet Kristdemokraterna. Den dagen antogs propositionen Barn och Unga i vilken skolpolitiken har en central del. Följande förslag från Kristdemokraternas skolgrupp antogs av rikstinget och är från och med nu partiets skolpolitik:

1. Fler lärarledda timmar med fokus på läsning
2. Klassikerlista
3. Mindre barngrupper
4. Forskning kring undervisningsmetoder
5. Speciallärarlyft
6. Mer fysisk aktivitet
7. Elevhälsogaranti
8. Satsning på utsatta områden
9. Lämplighetsprov till lärarutbildningen
10. Flera snabba vägar in i läraryrket för andra akademiker
11. God löneutveckling för lärare
12. Sommarskola

För fördjupad information se vår hemsida www.kristdemokraterna.se där både skolrapporten och propositionen Barn och Unga finns. Kontakt gärna också mig Annika Eclund som är skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna: annika.eclund@riksdagen.se