Riksinternatet Lundsberg tvingas stänga

Mobbning i skolan är ett samhällsproblem. Riksinternatet Lundsberg skola i Storfors är försatt med tillfälligt verksamhetsförbud på grund av att upprepade kränkningar mot elever som går på skolan och bosatta på internatet. Det är bra att Skolinspektionen reagerar kraftfullt på dessa ständigt upprepade kränkningar. Förläggandet gäller omedelbart och som längst i sex månader.

Ingenstans, under några omständigheter kan samhället acceptera pennalism och mobbning. Samhället måste alltid reagera och agera när missförhållanden upptäcks, och särskilt allvarligt är det naturligtvis när barn är inblandade. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler meddelar på inspektionens hemsida: ” Med hänsyn till elevernas hälsa och säkerhet samt den omständigheten att majoriteten av eleverna tillbringar hela dygnet på skolan och dess elevhem är det nödvändigt att tills vidare förbjuda Stiftelsen Lundsbergs skola att bedriva verksamheten vid Lundsbergs skola. Utsatta elever på en internatskola är i en extra svår situation, eftersom de inte kan gå hem och den direkta kontakten med föräldrar och andra utanför skolan är begränsad.”

Ann-Marie Begler menar att missförhållandena är ett uttryck för en miljö och en värdegrund som finns på Lundsberg. Mobbning är en yttre konsekvens av ett större symtom, för att komma tillrätta med detta samhällsproblem måste vi gå till botten med orsakerna till mobbning. Tillsammans måste hem, skola och omgivande samhälle ge barnen en moralisk kompass.

Inte bara Lundsbergsskolan behöver jobba med värdegrundsarbetet, alla skolor behöver ständigt och åter hela tiden aktivt jobba med värdegrundsfrågorna inom sina verksamheter. Åtgärderna riktade mot Lundsberg bör ses som en markering till hela samhället. Mobbning och pennalism är oacceptabelt. Nolltolerans råder.

Rätt utformade läxor kräver inga utbildningsföretag

Svenska Dagbladet har i veckan publicerat flera artiklar om privata utbildningsföretag som erbjuder skolbarn hjälp med skolarbetet. Det finns anledning att vara kritisk. Reformen med rutavdrag för läxhjälp har i praktiken inneburit att nya dilemman uppkommit som måste hanteras. Skolan ska vara likvärdig. Privat läxhjälp utmanar denna självklarhet. Barn med störst behov ska få den bästa hjälpen – det är självfallen kristdemokratisk utgångspunkt. Läxhjälp via företag får denna utgångspunkt att svaja.

Så var ligger problemet? Som jag ser det är det själva läxan i sig som måste problematiseras. Att som lärare ge uppgifter till elever att lösa hemma är en komplex och komplicerad del av läraryrket. Läxor är inget hafsverk som slängs med eleven sista minuten av lektionen. Läxor kräver mycket av förberedelser och en noga uttänkt tanke på uppföljning.

Jag läser följande i SvD: ”- Vi har helt enkelt svårt att hinna med att sätta oss med läxorna när vi kommer hem på kvällen. Dessutom är det faktiskt inte allt som vi själva förstår” säger en mamma till SvD. Citatet ovan bekräftar mina farhågor. Mamman säger att köpt läxhjälp är bra för att läxorna innehåller uppgifter hon och hennes partner inte förstår.

Med rätt utformade hemuppgifter finns ingen marknad för läxhjälp. Läxor ska inte innefatta ny kunskap, utan ska vara baserade på det eleven arbetar med i skolan. Eleverna ska därmed klara av att göra läxan på egen hand. Detta förutsätter att läxan är tydlig, begriplig och avgränsad. Vilket i sin tur kräver att lärarna är väl utbildade i att konstruera uppgifter som utgår från varje elevs förutsättning att ta till sig kunskap. Elever med störst behov ska inte slås ut av komplicerade hemuppgifter, utan få den bästa hjälpen av lärare med rätt kompetens.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/boom-for-laxhjalp-oroar-skolverket-rut-avdrag-for-laxhjalp-har-blivit-en-guldgruva-for-ny-bransch_8457984.svd

 

Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Skärpta betygskrav för blivande lärare

Idag rapporterar Dagens Nyheter om att regeringen har planer på att införa en allmän godkändgräns på högskoleprovet för att antas till lärarutbildningen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/grans-for-godkant-infors-for-hogskoleprovet

I en tidigare granskning visade det sig att det var så lätt att komma in på lärarutbildnuingen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna. Detta duger inte! Alla förstår att detta drabbar kvalitén i våra skolor. Men vi kristdemokrater vill gå längre än så. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kd-foreslar-hogre-betyg-for-larare_7576484.svd

För att kunna antas till lärarutbildningen ska det krävas minst betyget B i vissa ämnen. Exempelvis ska en grundskollärare ha ett högre betyg i svenska och engelska och en ämneslärare i svenska samt undervisningsämnena.

Samtidigt är behovet stort av bra lärare redan nu. Vi måste därför ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare.

I proposition 2009/10:89 tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne (men inte är verksam som lärare) bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. I dag finns en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng i utbildningsvetenskap. För att öka attraktionskraften och göra det möjligt för fler att gå denna utbildning anser vi att den bör kortas till 60 högskolepoäng. För att skapa snabba vägar in i läraryrket för fler grupper vill vi att det finns riktade medel för denna reform och ett krav på lärosätena att erbjuda utbildningen.
Vårt förslag om höjda betygskrav för lärarutbildningen samtidigt som vi tillskapar möjligheten för människor med akademisk bakgrund att snabbt komma in i läraryrket ät viktiga steg för att höja kvalitén i undervisningen.

Hälften av ettåringarna inskrivna i förskolan

Ungarna lämnar boet innan de är redo att flyga. Nära hälften av alla ettåringar är inskrivna i förskolan. Visst är förskolan bra och berikande för våra barn men det är ännu viktigare för en ettåring att få tid med sina föräldrar. Barn skiljs idag från sina föräldrar innan de skapat tillräcklig anknytning. Många föräldrar känner sig inte bekväma med att vara hemma med sina barn. De känner sig otrygga i sin roll som uppfostrare och att de inte har möjligheten att ge sina barn den stimulans som krävs. Pressen att lämna sina barn så tidigt som möjligt till förskolan kommer av att föräldrarna är oroliga att deras barn inte skall utvecklas i samma takt som sina jämnåriga. Denna känsla blev inte mindre av att förra förskoleministern Nyamko Sabuni talade om för föräldrarna att de aldrig kan jämföras med en utbildad pedagog. Hon har rätt fast tvärtom menar jag. Ingen är viktigare för barnen än föräldrarna och barn har rätt till tid med sina föräldrar. Barnpsykiatrikern Magnus Kihlbom har i sin forskning kommit fram till att stora barngrupper och långa dagar för de minsta barnen är rent skadligt. Slutsatsen bör därför vara att vi ska sluta stressa föräldrarna till att lämna sina barn så tidigt som möjligt till förskolan.

För att återvända till metaforen om fåglar och att ungarna måste kunna flyga vill jag, som den skaraborgare jag är, gärna jämföra tranornas och människornas sätt att ta hand om sin familj.
Tranorna är väldigt noga när de väljer sin partner innan den bygger bo. Hannen tar hand om sin ruvande ”fru” genom att skydda henne med rödaktig lera så att hon får vara i fred. När ungarna kläcks hjälps båda föräldrarna åt att sköta ungarna och skaffa föda. De stannar med ungarna i boet tills de vet att ungarna garanterat kan flyga. Vi människor har mycket att lära!!!

Fokus på undervisning – rensa och avlasta

Igår presenterades rapporten om hur lärare använder sin arbetstid. Det visar sig att endast en tredjedel av tiden ägnas åt undervisning. http://www.dn.se/sthlm/eleverna-far-en-tredjedel-av-lararnas-arbetstid

Det bör påpekas att undervisning inte bara är den tid som ägnas med eleverna i klassrummet utan också den tid som ägnas åt förberedelser och utvärdering av själva undervisnings-situationen. Med detta sagt är det fortfarande inte acceptabelt att så mycket tid går åt till annat än det som har med undevisning att göra. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs också undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Skolans utökade roll som fostrare, lärare som experter inom ett otal frågor och en ökad administrativ börda gör att allt mer ska rymmas inom den garanterade undervisningstiden. Problemet är att inget har tagits bort. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har, ses över och vid behov rensas bort.

Det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna. Det civila samhället ska kunna bidra i ökad utsträckning till en tryggare skola. Det väsentliga är att skolan hittar en fungerande modell som avlastar lärarna så att de kan fokusera på att vara lärare samtidigt som man upprätthåller en trygg miljö i skolan för samtliga elever.

Två yrkeskategorier som finns i skolan och som bör lyftas fram mer är dels speciallärare och dels fritidspedagoger. De har sina respektive roller och fyller med sitt arbete en mycket viktig funktion. Dessutom så kan deras kunskap och arbete ge avlastning och stöd till andra lärare.

Så höjs läraryrkets status

Dagens Nyheter har inlett en artikelserie om svensk skola. Idag handlade artikeln om de personer som söker sig till läraryrket. Det visade sig att 123 studenter som antogs i höstas endast fått 0,1 på högskoleprovet men kom ändå in på lärarutbildningen. Så klart mycket skrämmande siffror. Vidare visade det sig att lärarstudenter tillhörde den kategori studenter som mest sällan läser morgontidningar. Vidare visar studien att lärarnas löner halkat efter rejält jämfört med andra akademiska yrken och jämfört med omvärlden. Under 2000-talet ökade lärarlönerna i OECD nästan tre gånger så mycket som i Sverige. Det visar sig också att svenska lärare tillhör de mest missnöjda efter att de påbörjat sin yrkesbana. Allt detta är självklart mycket alarmerande och hotar hela lärarkårens status och på sikt elevernas skolresultat.

Kristdemokraterna kommer i vår skolpolitiska rapport att föreslå en rad åtgärder för att höja statusen och öka intresset för läraryrket. Dels föreslår vi att antagningskraven till lärarutbildningen höjs. Det är rimligt att blivande lärare har ett högt betyg i Svenska för att kunna hjälpa elever med skrivning och läsförståelse. Det är också rimligt att det krävs höga betyg i de ämnen som en blivande lärare ska undervisa.

Vi föreslår också att det ska finans fler vägar in till läraryrket, att akademiker och yrkeskunniga ska kunna bli lärare utan att ta omvägen via lärarutbildningen. 60 poäng pedagogisk utbildning ska räcka. Det är ett sätt att öka rekryteringsbasen och få fler kompetenta att söka sig till läraryrket.

Vidare förelår vi att det ska finnas lämplighetsbedömning hos blivande lärarstudenter och att det ska bli lättare att stänga av uppenbart olämpliga elever från utbildningen. Lärare ska jobba med barn och ungdomar, det är därför inte vilket yrke som helst. Att därför redan vid antagningsskedet till utbildningen komplettera betygsintaget med en lämplighetsbedömning vore önskvärt.

Till sist vill vi öka lönespridningen. Duktiga lärare ska premieras och välutbildade akademiker kunna vara lockade att söka sig till läraryrket. Det är förmodligen en avgörande faktor för att locka fler till läraryrket. Antalet karriärvägar måste också utökas inom skolans värld för att på så sätt kunna erbjuda löner och utmaningar som lockar och som gör att lärare stannar kvar i sitt yrke. Tyvärr lämnar många duktiga lärare sin profession till förmån för andra yrken där lönen är högre. En sådan utveckling är mycket olycklig och oroväckande.

Detta är några av de förslag Kristdemokraterna har för att höja läraryrkets attraktivitet och därmed på sikt säkra ett skolväsende med kvalitet.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Statsministerns jultal

Att Fredriks Reinfeldts jultal till uteslutande del handlade om skolan var välkommet. Det är bra att allt fler partier engagerar sig i den skolpolitiska debatten. Resultaten och utvecklingen i svensk skola de senaste decennierna ger anledning till oro och alla konstruktiva lösningar är välkomna för att vända utvecklingen. Jag är övertygad om att Alliansens rekordartade reformtakt inom skolans område kommer att ge resultat. Men att genom politiska reformer förbättra skolresultaten tar tid och därför måste vi vara tålmodiga.

Det är bra att Reinfeldt betonar vikten av att stärka inlärningsstödet för barn och unga med särskilda behov. Kan stöd ges i tidig ålder minskar risken för utslagning. Då ökar möjligheten att ta sig igenom både grundskola och gymnasium och därmed förutsättningarna att skapa sig ett självständigt liv med en egen försörjning. Tidiga insatser är A och O och där måste svensk skola bli bättre. Elever med särskilda behov måste upptäckas tidigt. Därför är det bra med betyg, skriftliga omdömen och nationella prov i tidigare åldrar. Dessa mätinstrument finns inte för att döma och sortera utan för att följa upp och hjälpa.

Det är också bra att statsministern betonar rektorns betydelse och vill ge dem ökad frihet. Ett fungerande ledarskap är en förutsättning för en fungerande skola. Utan ledarskap fallerar alla organisationer och företag. Rektorns roll och betydelse har inte uppmärksammats tillräckligt mycket. Det finns massor av exempel på vad gott ledarskap kan åstadkomma men också förskräckande exempel på vad det motsatta kan innebära. Bra rektorer kan också få stor frihet. Det vore önskvärt om rektorer kan få en friare roll att uppfylla de mål som finns för skolan.

Däremot tror jag det är olyckligt att redan innan 12-åringarna får sina första betyg före jul börja flagga för att redan nästa mandatperiod sänka betygsåldern ännu mer. Alla reformer som har genomförts är bra men de måste också få tid att hinna sätta sig. Att flagga för ytterligare stora reformer riskerar att göra mer skada än nytta. Att sänka betygsåldern ytterligare kan bli en reform för mycket. Åtminstone bör vi avvakta och se vilka effekter betyg från årskurs sex ger innan vi sänker åldern ytterligare.

Svenska elevers kunskap alltjämt för låg – bildning måste värderas högre i familjerna

Idag släpptes resultaten för de två stora internationella mätningarna PIRLS och TIMSS i läsförmåga respektive kunskaper i matematik och naturvetenskap. I korthet visar resultaten att svenska elevers läsförmåga har försämrats medan deras kunskaper i naturvetenskap förbättrats för årskurs 4.

I följande inlägg är några slutsatser och intressanta jämförelser med andra länder gjorda. Frågan är dock vad den politiska kommentaren för svenska skolans utmaningar blir. Politiken kan och bör diskutera, lärarlyft, lärarlöner, schemaläggningar och pedagogiska teorier. Men den faktor som svensk politik diskuterar alldeles för lite eller drar fel slutsatser kring är hemmiljöns och elevens attityd till kunskap. Det är nämligen den fråga som oavsett om man är utlandsfödd eller ej, hög- eller låginkomsttagare, låg- eller högutbildad slår igenom för alla grupper. Det är en värderingsfråga. Kristdemokraterna är det enda partiet som pratar om behovet av värderingsskifte och resultatet av både PIRLS och TRIMSS visar tydligt att vi måste börja värdera bildning högre i det svenska samhället.

Skolverket sammanfattar resultaten enligt nedan:

Läsning årskurs 4: Resultatet har försämrats ytterligare sedan 2006 men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet.
Matematik årskurs 4: Resultatet ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.
Naturvetenskap årskurs 4: Resultatet har förbättrats sedan 2007 och ligger över EU/OECD-genomsnittet.
Matematik årskurs 8. Resultatet har försämrats ytterligare sedan förra mätningen 2007 och ligger under EU/OECD-genomsnittet.
Naturvetenskap årskurs 8. Resultaten ligger på samma nivå som 2007 men under EU/OECD-genomsnittet.

Totalt deltog nästan 4700 svenska elever i PIRLS 2011 som mäter fjärdeklassares läsförmåga. Sverige har deltagit i de två tidigare undersökningarna 2001 och 2006. I TIMSS 2011 deltog över 10 000 svenska elever i årskurs 4 och 8. Undersökningen mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sverige deltog i TIMSS 1995, 2003 och 2007.

PIRLS. Nedan följer några fakta från presskonferensen och dokumenten:

  • Denna mätning har genomförts 2001, 2006 och nu 2011. i år deltog 49 länder och 300 000 elever totalt i världen. Det är både elever, rektorer och föräldrar som varit med i studien.
  • Några exempel på länder som presterar bättre än Sverige är Hongkong, Ryssland, Finland och Danmark.
  • Vi ligger dock över genomsnittet för EU och OECD.
  • Vi är ett av de få länder som försämrat våra resultat.
  • De är framförallt de faktabaserade texterna som drar ned resultatet ytterligare för denna mätning. Förståelsen för skönlitterära har försämrats sedan 2001 men inte mycket sedan 2006.
  • Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat har minskats. Dessvärre är detta på grund av att alla presterar sämre men flickornas resultat har sjunkit betydligt mer än pojkars resultat. Flickor presterar dock alltjämt bättre än pojkar
  • Flera frågor har ställts kring elevers och föräldrars attityder. Till exempel tycker flickor tycker bättre om att läsa jämfört med pojkar. Alla tycker mindre om att läsa sedan 2001. De har dock gott självförtroende när de bedömer sin egen läsförmåga.
  • Socioekonomisk faktorer och om man själv eller någon/båda föräldrar är födda utomlands har påverkan negativt på resultaten. Dessa faktorer påverkar resultaten mindre i Sverige jämfört med övriga EU men det har större påverkan på resultaten jämfört med övriga nordiska länder. Hur ”läsglad” familjen är och familjens inställning till utbildning påverkar resultaten tydligt.

TIMSS. Nedan följer några fakta från presskonferensen och dokumenten:

  • 2007 deltog vi för första gången och 2011 andra gången för årskurs 4.
  • Årskurs 8 i Sverige har mätts tre gånger första gången 2003.
  • 600 000 elever totalt sett i 63 länder har deltagit i studien.
  • Två prov har gjorts av eleverna och enkäter har som besvarats av elever, rektor och föräldrar har använts.
  • Sverige ligger i nivå resultatmässigt med Österrike, Italien, Slovakien och Kazakstan.
  • Länder som presterar bättre än oss ät till exempel Japan Sydkorea, Ryssland, USA, Singapore, Finland och Danmark
  • Genomsnittet för OECD och EU är alltjämt lägre än de svenska resultaten.
  • Resultaten i naturvetenskap för årskurs 4 har förbättrats. Det är första gången vi har en resultatförbättring i en internationell kunskapsmätning sedan 2000. Det är de två ämnena som svenska elever presterar sämst i, fysik och kemi, som vi höjt resultaten i. Fler högpresterande elever i naturvetenskap.
  • De mätningar som gäller för årskurs 8, för dessa mätningar så är vi det land som har den största resultatförsämringen av alla elever i hela världen.
  • Vi lär oss generellt sätt mindre mellan årskurs 4 och 8 än andra länder.
  • Samma slutsatser som drogs för PIRLS gällande utlandsfödda och påverkan av socioekonomiska faktorer kan dras för TRIMSS. Sambanden är dock starkare på detta område och får större effekt.
  • Återigen är hemmiljön och dess attityder gentemot kunskap en viktig faktor för elevernas resultat.
  • I åk 4 tycker eleverna att det är roligt att lära sig och de har högt självförtroende. I årskurs 8 så har det vänts.
  • Mindre vanligt att svenska lärare kopplar undervisningen i NO och matematik till elevers vardag.
  • I EU och OECD så är svenska lärare minst nöjda med sitt yrkesval.
  • För både TRIMSS och PIRLS så är det svårt för oss att jämföra oss med Norge trots likartat skolsystem då eleverna är ett år yngre.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström gör dock rätt i att kommentera den samlade utvecklingen på följande sätt:

”Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar.” ”En mörk bild med ljusglimtar.”

 

DN skriver om det här.