Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabelt

Alliansens ledamöter i Utbildningsutskottet skriver idag på Newsmill om  satsningen på matematik:

Alliansregeringen har genomfört stora förändringar av den svenska skolan för att återupprätta kunskapslinjen. Tillsammans har Alliansen bland annat infört en ny läroplan för grundskolan, en ny gymnasieskola, gymnasial lärlingsutbildning, en ny skollag, tydligare kunskapskontroller, tidigare betyg, lärarlyftet och en helt ny lärarutbildning. Förändringarna har inneburit en stor kursomläggning i svensk utbildningspolitik, som för första gången på länge ger oss en möjlighet att vända den trend av neråtgående kunskapsresultat som pågått under snart 20 år.

Hösten 2011 kunde vi presentera en storsatsning på matematik. Mattelyftet innebär att regeringen totalt satsar 2,6 miljarder på att höja skolresultaten i matematik. Detta menar vi är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation.

Alliansregeringen identifierar flera utmaningar med den svenska matematikundervisningen. Ett av de främsta problemen är den låga undervisningstiden. Idag är Sverige det OECD-land som har minst antal undervisningstimmar för våra högstadieelever. I Sverige har man i snitt 741 timmar per år i grundskolan samtidigt som OECD-genomsnitt för 15-åringar är 948 timmar. Sett till den totala undervisningstiden i grundskolan så ligger OECD-genomsnittet för 7-14 åringar högre än vad svenska elever läser 7-15 år.

Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit. Svenska elever ligger idag under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea.

Trenden bekräftas i flera nationella och internationella utvärderingar. I PISA (Programme for International Student Assessment) 2009 hade resultatet för svenska 15-åringar tydligt försämrats jämfört med mätningen som genomfördes 2003. TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar på en klar försämring för svenska åttonde-klassare jämfört med tidigare mätningar gjorda 1995 respektive 2003.

I TIMSS 2007 deltog Sverige för första gången även med elever i årskurs fyra. Resultatet visade att svenska fjärdeklassare låg under genomsnittet för deltagande EU- och OECD-länder.

I TIMSS-undersökningarna jämförs inte bara elevernas resultat utan även de deltagande länderna med avseende på andra faktorer, t.ex. undervisningstid. Jämförelserna visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.

Tidiga erfarenheter av matematik kan vara avgörande för framtida attityder till och intresse för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar också behovet av omfattande extra stödinsatser längre fram i utbildningen, såväl i matematik som i andra ämnen. Att ytterligare förstärka matematikundervisningen kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

Forskningslitteraturen om sambandet mellan tid och utbildningsresultat visar samtidigt på ett ganska robust samband mellan elevresultat och den tid som eleverna lägger på att ta in information och jobba med övningar som ligger på en nivå som gör att deras lärande stimuleras.

Den nuvarande utvecklingen med fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabel. Med stöd i forskningen om vad som höjer elevresultat väljer därför regeringen att satsa 250 miljoner kronor under 2013 och därefter 500 miljoner kronor per år från och med 2014 för att utöka undervisningstiden för matematik i grundskolan med 120 timmar från och med höstterminen 2013. Alliansen tar ansvar för svensk skola.

Tina Acketoft , Tomas Tobé, Ulrika Carlsson och Yvonne Andersson

Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Skolförslag i repris

Moderaterna gjorde igår klart att de gillar flera av Kristdemokraternas förslag på skolområdet. Vi är nu överens om att vi vill ha mer lärarledd undervisning, den administrativa bördan för lärare skall minska och vi kan konstatera att med utökad tid för fysisk aktivitet ökar skolresultaten. Detta är utmärkt! Att Moderaterna också gjorde klart att de vill se en stadieindelad timplan var förvånande då de helt bytte fot i frågan. Vi kristdemokrater välkomnar förslaget då vi ser att det också gynnar det fria skolvalet och friskolesektorn. Om eleven byter skola eller flyttar skall eleven i slutändan veta att hon/han har fått del av grundskolans totala undervisningstimmar. Som lärare kan jag också se fördelar med att vid ett stadiebyte veta att mina elever fått samma antal undervisningstimmar i de ämnen jag skall undervisa dem i. När kursplanerna nu blivit mycket tydligare är det viktigt att alla elever får möjlighet att uppnå målen och då är mängden tid inte oväsentlig. Många ropar efter en statlig skola igen. Det är lite oklart vad man menar skall vara statligt. Men med tydligare kursplaner, garanterad tid för ämnena och mer lärarledd undervisningstid kommer likvärdigheten att öka i våra skolor. Med detta sagt är det viktigt att valfrihet och profilering även i fortsättningen skall vara möjlig. Det är viktigt för hela skolsystemet att det finns frihet för den enskilda skolan att utifrån lokala behov göra sina egna prioriteringar.

”Mer lärarledd undervisning”

Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261

 

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Att kunna läsa – nyckeln till framgång

Gårdagens rapport om försämrade resultat i läsförmåga hos våra fjärdeklassare har väckt debatt. Att kunna läsa och att erövra språket är nyckeln till all annan inlärning. Att mattekunskaperna går ner kan ses som en följd av att resultaten i läsning dippar. I en morgonintervju idag i SVT pekar författaren Johan Unenge på några viktiga orsaker varför det ser ut som det gör. Idag har barnen en helt annan inrutad tillvaro med många fritidsaktiviteter som gör att de splittrar upp sin tid. En bok är inte det första en 10-årig grabb greppar tag i. Datorer och dataspel tar också mycket av den tid som förr ägnades åt läsning. Men vad skall man då göra åt det? Unenge menar att rektors roll är otroligt viktig. Att han eller hon ser sambandet, att läsning skall prioriteras och att det i sin tur spiller över på resultatet i andra ämnen. Biblioteken och bibliotekarierna har också en nyckelfunktion. Biblioteken behöver hänga med i utvecklingen och prioriteras högre på skolorna. Jag anser att vi från politiskt håll också måste se över hur mycket tid som faktiskt ägnas åt svenskundervisning i våra skolor. I en jämförelse mellan olika europeiska länder ligger vi lågt i antal lärarledda undervisningstimmar. Att erövra språket är en demokratifråga och måste stå högst på agendan.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Olycklig skolgång för barn med diagnoser

Idag skriver generaldirektören för Skolinspektionen, Anne-Marie Begler, på Svd Opinion att elever med olika former av diagnoser många gånger har en olycklig skoltid. Barnen är ensamma, blir inte förstådda och accepterade som den person de är, säger hon. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skolans-uppdrag-galler-alla-elever_7681872.svd

Slutsatsen som Bagler kommer fram till är att de granskade skolorna saknar kunskap för att bemöta de enskildas behov. Detta kan inte få fortgå. De barn med de allra största behoven skall undervisas av dem med den högsta kompetensen! Idag är det ofta tvärtom. Istället för att eleverna får tillgång till speciallärare och att klassläraren handleds av en specialpedagog går ofta dessa elever runt med en assistent hela dagen. Assistenter kan ha en viktig funktion men har inte den formella kompetens som krävs för att undervisa de barn med de största behoven. Regeringen har startat upp speciallärarutbildningen igen men kommunerna har varit dåliga på att fylla platserna. Detta trots att behoven bara ökar av speciallärarkompetens på våra skolor. Kristdemokraterna kommer att kräva speciallärarkompetens för att få undervisa barn med särskilda behov och speciellt dem med diagnoser av olika slag.

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.