Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Att klara skolan – en skyddsfaktor

Idag publicerar Socialstyrelsen utvärderingen ”Vård och omsorg om de placerade barnen”. Under ett år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i samhällets vård. De placeras i familjehem eller HVB (hem för vård eller boende) av socialnämnden i kommunen där de bor. Förutom att rapporten tar upp barnens hälsa och sociala förhållanden pekar den på barnens bristande skolresultat. Bara 6 av 10 som placerades före 10 års ålder går ut grundskolan med grundläggande behörighet (godkänt i svenska, engelska och matematik) jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen. För dem som placerades första gången efter 12 års ålder är förutsättningarna ännu sämre. Det talas ofta om att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det är dock svårt för skolan att kompensera barnet för missförhållanden under uppväxten men skolan kan se till att alla uppnår målen och därmed har en framtid trots den dåliga start de fått i livet. Vi vet att en lyckad skolgång är den viktigaste faktorn för att få ett bra vuxenliv. Socialstyrelsen pekar på att skapliga eller bra betyg för de här barnen i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem. Att klara skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för ett bra liv som vuxen.

Gömda barn har rätt till skolgång

Kristdemokraterna har länge jobbat för det som nu blir verklighet nämligen skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd. De gömda barnen skall ha rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.Det är viktigt att påpeka att det inte införs någon skolplikt för dessa barn utan skolgång skall ses som en rättighet. Det är utmärkt att det nu blir tydligt att rektorers och skolors uppgift är att arbeta för barn och elevers utveckling och lärande istället för att agera polis i utlänningsärenden. Nu har regeringen, där Kristdemokraterna varit drivande, och Miljöpartiet enats om att införa skolgång för alla barn som vistas i landet vilket är naturligt utifrån respekten för mänskliga rättigheter.