Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Är 4 procent av skolorna perfekta?

DN och TV4 basunerar idag ut att grundskolorna i Sverige inte håller måttet. 96 procent fick underkänt av Skolinspektionen förra året. http://www.dn.se/nyheter/sverige/betyget-de-klarar-inte-kraven.

Det är allvarligt att så många skolor får underkänt men var finns information om det som fungerar bra? Det är olyckligt att Skolinspektionen bara har uppdraget att peka på brister då detta är orsaken till att vi varje morgon möts av nyheten om att skolan, rektorer och lärare brister i sitt uppdrag. Nyhetsmedierna bygger sina inslag på Skolinspektionens rapporter som bara innehåller de brister myndigheten upptäcker enligt en given checklista. Med det perspektivet i bakhuvudet är det fantastiskt att fyra procent inte får några anmärkningar alls eftersom en anmärkning kan bestå av att en blankett ser felaktig ut. Tidigare fanns Myndigheten för Skolutveckling som hade uppdraget att hjälpa skolorna att uppfylla sitt uppdrag och att utveckla verksamheten. Vi kristdemokrater vill att Skolinspektionen (eller annan myndighet) får ett utökat uppdrag dels att säkerställa de metoder som används i skolan dels sprida goda exempel på det som faktiskt fungerar och som skulle kunna utveckla skolan. Att få en sådan nyhet varje dag i tidningar och TV skulle ge oss en mer sann bild av verkligheten samt göra det roligare för alla vår fantastiska lärare att gå till jobbet.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.

Elever med de största behoven har rätt till undervisning av lärare med specialkompetens

Barn med störst behov ska få den mest kvalificerade hjälpen, av lärare med den absolut främsta kompetensen. Tyvärr finns det många exempel på det motsatta. Många elever med stora behov av speciallärarkompetens undervisas idag av assistenter utan pedagogisk utbildning. Detta är inte acceptabelt!
Under lång tid har det varit brist på specialpedagoger och speciallärare, det innebär att barn som behöver särskilt stöd inte får det. Det krävs därför en nationell satsning inom det specialpedagogiska området för att kunna täcka framtida behov.
Skolans nya läroplan från och med 2011 lägger tydligare fokus på att eleverna ska uppnå kunskapsmålen vilket kan öka behovet av stöd till de elever som har svårt att klara målen. Kommunerna uppger att 10 till 20 procent av eleverna behöver hjälp av speciallärare och lärare med specialpedagogisk kompetens.
När hjälp ges till de som behöver förbättras undervisningen för alla. Viktigaste av allt – alla barn med extra behov av stöd måste få det.
Enligt internationella studier når 18 procent av de svenska eleverna inte upp till basnivån i läsförståelse. Fler speciallärare är ett viktigt steg för att ge stöd tidigt i utvecklingen av baskunskaper som att läsa och räkna.
Samtidigt som behovet av utbildade speciallärare är stort tar det alltför många år innan de första speciallärarna med specialpedagogisk kompetens utexamineras. Därför föreslår Kristdemokraternas skolgrupp ett Speciallärarlyft där studerande på de specialpedagogiska utbildningarna ges en studielön på 10.000 kr/mån (ej pensionsgrundande), ca 160 000 kr/student beräknat på en studietid om 16 månader, för att öka tillgången på speciallärare. Totalt satsas cirka 280 miljoner kronor per år under en tioårsperiod på Speciallärarlyftet.

Klämda rektorer

UR sänder på SVT2 en serie som kallas Rektorerna och som följer två rektorer i deras dagliga arbete. Avsnitten fokuserar på några av de utmaningar som de ställs inför. Programmet är dokumentärt och efterföljs av en studiodebatt där några aspekter ur varje veckas program tas upp. I nästa program (det vill säga nu på onsdag 27/2) kommer man belysa rektorernas så kallade ”klämda uppdrag”. Det klämda uppdraget kan närmare beskrivas som att rektorer ofta upplever att de har motstridiga krav, dels finns det krav från kommunen i form av administrativa uppgifter dels finns det statliga uppdraget att styra den pedagogiska verksamheten. I undersökningen Rektorsbarometern som består av svar från 1600 slumpmässigt utvalda rektorer runt om i landet så uppger mer än hälften av rektorerna att de känner sig överkörda av sin kommun i sin roll som rektor. Därtill svarar en majoritet av rektorerna i undersökningen att deras uppdrag skulle förenklas om de var anställda av staten istället och nästan hälften anser att skolan bör återförstatligas. Idag fick vi kristdemokrater möjlighet att kommentera det kommande avsnittet.

Min kommentar kommer här:

Vi har stor förståelse för det som rektorerna ger uttryck för. Jag leder den skolpolitiska arbetsgruppen i mitt parti och vi har intervjuat många rektorer. Till oss ger de framförallt uttryck för att de inte hinner med det pedagogiska ledarskapet utan att de i första hand ägnar sig åt att lösa problem och diverse ”brandkårsutryckningar”.

Om man med ett förstatligande menar att det med automatik kommer mer pengar så vill jag mena att pengar inte är det stora problemet utan att man får olika motsägelsefulla uppdrag från kommun respektive stat.

Kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal, var olycklig och borde inte ha genomförts. Men att genomföra ett återförstatligande nu i ett skede då många och omfattande reformer för skolan ska förverkligas, skulle inte ge skolan den arbetsro som behövs. Om den oroande utvecklingen i skolan skulle fortsätta under en längre tid – trots genomförda reformer – kan frågan om återförstatligande av skolan behöva omprövas.

Moderaternas skolrapport: samma medicin men i högre dos!

Förslag på hur vi ska vända trenden med de sjunkande skolresultaten duggar tätt dessa dagar. Det är bra att många sätter fokus på en så viktig fråga som skolan men att tro att vi dagligen från politiskt håll kan spotta ur oss nya förslag som skall implementeras i en redan reformtrött skola är inte lösningen. Vi måste nu ge skolan lite arbetsro och samtidigt utvärdera de reformer som just sett dagens ljus såsom betyg i åk 6. Vi kristdemokrater är inte emot betyg i tidigare åldrar men varför spä på med samma medicin men i högre dos innan vi vet hur utfallet blir av betyg i åk 6.
Det är glädjande att moderaterna stödjer Kristdemokarternas förslag om utökad lärarledd undervisningstid. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261 I en jämförelse med andra OECD-länder står det klart att våra svenska elever har klart färre undervisningstimmar. Detta tillsammans med att vi tenderar att lägga fler och fler uppgifter på skolan och lärarna gör att våra elever inte har samma förutsättningar att nå goda resultat.
Moderaternas skolrapport har ett klart arbetsmarknadsperspektiv. Skolan och utbildning skall enligt dem styras mot arbetsmarknadens behov. Naturligtvis skall utbildning styras mot arbetsmarknadens krav men skolan skall också upplevas meningsfull i sig – man skall bilda för livet – inte bara för arbetslivet. Skolan har förrutom kunskapsuppdraget också ett bildningsuppdrag. Diskussionen om våra barn får inte bara handla om ekonomi och att de skall komma att bli närande i framtiden. Skolan har en större uppgift än så!

Partiledardebatt om arbetslöshet och skola

Dagens partiledardebatt kom som förväntat att handla om arbetslösheten men också naturligtvis om skolan. Det är nog ingen vild gissning att dessa frågor också kommer att dominera valrörelsen framöver. Gemensamt för alla partier är att vi ser med oro på de sjunkande elevresultaten men få partier kommer med konkreta idéer på hur vi skall vända trenden. Vi i den kristdemokratiska skolgruppen har fått mycket positiv feedback på de förslag vi hittills har framfört. Att öka den lärarledda undervisningstiden med fokus på ämnet svenska och läsning är något som i längden ger bättre resultat i alla ämnen. Vi måste också göra läraryrket mer attraktivt. Det är numera en sanning att det mest avgörande för om eleverna skall nå sin full potential är att det finns kompetenta lärare. Lärare måste därför få vara lärare och inte som nu ägna huvuddelen av sin tid till administration. Därför vill vi tillsätta en utredning som tittar på alla de uppdrag vi på senare år gett lärarna utan att man skickat med tid och resurser. Vi måste tro på, stötta och satsa på lärarnas vardagsarbete i klassrummet. Då behåller vi de duktiga lärarna och engagemanget.
Att höja lärarjobbbets status och attraktionskraft handlar förvisso mycket om höjda löner men också mycket om att se över lärarjobbets innehåll. Först därefter kan vi hoppas på att fler vill bli lärare.
Att satsa på lärarna är att satsa på eleverna. Det ger resultat, och den mycket betydelsfulla känslan av meningsfullhet kommer tillbaka, något som är av stor betydelse för lärarnas och elevernas motivation och därmed skolans resultat.

Bildning

PJ Linder skriver i SVD:s ledare (2/12) så klokt om att skolans uppdrag är större än att göra elever anställbara och att detta måste stöttas av det övriga samhället. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/lagg-inte-allt-i-knat-pa-skolan_7718692.svd
I Sverige talas om kunskapssamhället morgon, middag och kväll men Linder efterfrågan ett bildningsperspektiv som stöttas av hela det kringliggande samhället. Det talas alldeles för mycket om utanpåverk och system men väldigt lite om förtogenhet med kulturarv och naturvetenskaplig förståelse, menar han. Han refererar också till Per Sonnerby från Expertgruppen i offentlig ekonomi som sammanfattar läget (DN 8/10). ” Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år” Samhället vill ha många terminer hellre än intellektuell insikt. Linder efterfrågar att borgerligheten tar täten när det gäller bildning.

Skickliga lärare skall ha bra lön

Idag ställer Lärarnas Riksförbund kravet på 10 000 mer i lön för hela lärarkåren. Vi kristdemokrater håller med om att skickliga lärare skall ha bra betalt men vi tror mer på lönespridning än generella höjningar.

Kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Det är därför oroande att läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare. Vad som är viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär inom sin yrkesgrupp och på så sätt öka lönespridningen. En duktig lärare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och premieras lönemässigt. Alliansregeringen har i budgeten för 2013 beslutat att anslå 880 miljoner per år i statsbidrag för att inrätta högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor. Regeringens åtgärd är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.