Alarmerande om rektorernas arbetssituation

Idag presenterades en rapport från Lärarförbundet som visar att rektorer och förskolechefer lider av stress och hög arbetsbelastning. Sju av tio rektorer uppger att de arbetar mer än 45 timmar i veckan och 55 procent funderar på att lämna yrket. Två av tre skolledare har fått mindre tid för det pedagogiska uppdraget.
Det är allvarliga siffror. Ett gott ledarskap är en central framgångsfaktor för en skola. Därför vill vi kristdemokrater öka möjligheterna för rektor att delegera HR-uppgifter, juridik och administration på fler funktioner i skolan, därmed kan rektors pedagogiska huvudansvar understrykas. Lärare ska få vara lärare och rektorer få tid till det pedagogiska ledarskapet. Rapporten visar att rektorer inte upplever att situationen är hållbar. Genom att delegera arbetsuppgifter kan tid frigöras till att vara pedagogisk ledare.
Våra förslag om ledning och styrning med fokus på det pedagogiska ledarskapet finns i skolrapporten:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Elever har rätt till en lugn och trygg arbetsmiljö

Flera rapporter visar på att det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Detta måste vi ta på allvar, tryggheten och studieron i skolan måste bli bättre. Såväl lärare som elever har rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö.
Ordningsproblem i skolan påverkar tryggheten men även kunskapsresultaten. Det rör sig om bristande respekt mot lärare och klasskamrater, att komma i tid till lektionen osv. I den analys av PISA-resultaten 2012 som OECD presenterade för oss i utbildningsutskottet nyligen pekas mer ordning och reda i klassrummet ut som ett områden där Sverige måste bli bättre för att kunna vända kunskapsresultaten. Därför tillsätter alliansregeringen en utredning om mer ordning och reda i klassrummen. Självklart ska klassrummet vara en trygg arbetsplats, detta måste vi fortsätta arbeta med.

Metta Fjelkner kommer på uppdrag av regeringen att utreda frågor kring ordning och reda två. Uppdraget har två delar:
-Utredaren ska följa upp hur den nya skollagen har påverkat hur skolor arbetar med ordning. Det ska kartläggas hur ordningsregler ser ut på olika skolor och hur man jobbar med att stoppa ogiltig frånvaro.
-Utredarens främsta uppgift är att lämna nya förslag på åtgärder som kan bidra till mer ordning och reda i klassrummen.

http://www.regeringen.se/sb/d/18278/a/234870

Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Klämda rektorer

UR sänder på SVT2 en serie som kallas Rektorerna och som följer två rektorer i deras dagliga arbete. Avsnitten fokuserar på några av de utmaningar som de ställs inför. Programmet är dokumentärt och efterföljs av en studiodebatt där några aspekter ur varje veckas program tas upp. I nästa program (det vill säga nu på onsdag 27/2) kommer man belysa rektorernas så kallade ”klämda uppdrag”. Det klämda uppdraget kan närmare beskrivas som att rektorer ofta upplever att de har motstridiga krav, dels finns det krav från kommunen i form av administrativa uppgifter dels finns det statliga uppdraget att styra den pedagogiska verksamheten. I undersökningen Rektorsbarometern som består av svar från 1600 slumpmässigt utvalda rektorer runt om i landet så uppger mer än hälften av rektorerna att de känner sig överkörda av sin kommun i sin roll som rektor. Därtill svarar en majoritet av rektorerna i undersökningen att deras uppdrag skulle förenklas om de var anställda av staten istället och nästan hälften anser att skolan bör återförstatligas. Idag fick vi kristdemokrater möjlighet att kommentera det kommande avsnittet.

Min kommentar kommer här:

Vi har stor förståelse för det som rektorerna ger uttryck för. Jag leder den skolpolitiska arbetsgruppen i mitt parti och vi har intervjuat många rektorer. Till oss ger de framförallt uttryck för att de inte hinner med det pedagogiska ledarskapet utan att de i första hand ägnar sig åt att lösa problem och diverse ”brandkårsutryckningar”.

Om man med ett förstatligande menar att det med automatik kommer mer pengar så vill jag mena att pengar inte är det stora problemet utan att man får olika motsägelsefulla uppdrag från kommun respektive stat.

Kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal, var olycklig och borde inte ha genomförts. Men att genomföra ett återförstatligande nu i ett skede då många och omfattande reformer för skolan ska förverkligas, skulle inte ge skolan den arbetsro som behövs. Om den oroande utvecklingen i skolan skulle fortsätta under en längre tid – trots genomförda reformer – kan frågan om återförstatligande av skolan behöva omprövas.