Kristdemokraternas satsning på läsning får stöd av S och Mp

Idag skriver Socialdemokraterna och Miljöpartiet att de enats om en strategi som ska höja elevernas läsförmåga. Läsförståelse är verkligen viktigt. Att kunna läsa är grundförutsättningen för all annan inlärning i alla skolans ämnen. http://www.dn.se/nyheter/politik/s-och-mp-gar-samman-om-laslyft-for-eleverna/

Kristdemokraterna vill ha fler lärarledda undervisningstimmar i skolan, motsvarande en normal skolvecka, med fokus på läsning. Och för de lärare som saknar utbildning i läsinlärning vill vi inrätta en vidareutbildning i just läsinlärning. Att erövra språket är både en fråga om att kunna delta i samhället och en fråga om demokrati.

Jag välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet också vill satsa på att stärka elevernas läsförståelse. Men S och Mp vet varken vad satsningen skulle kosta eller hur den skulle finansieras, på samma sätt som flera av oppositionens andra förslag.

Pisa visar att läsförståelsen sjunker hos både pojkar och flickor. Vi måste vända trenden. Läs våra förslag om mer lärarledd undervisningstid med fokus på läsning i vår skolrapport:

https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/En%20skola%20d%c3%a4r%20ingen%20h%c3%a5lls%20tillbaka%20och%20ingen%20l%c3%a4mnas%20efter.pdf

Ökad fysisk aktivitet för bättre skolresultat

Dagens Brännpunkt (SvD 24 febr 2014) tar upp frågan om att idrott och hälsa är ett av skolans i särklass viktigaste ämnen för att förhindra ohälsa, sjukdom och för tidig död. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forodande-med-en-stillsam-livsstil_3301598.svd. Vi kristdemokrater går längre och menar att ökad fysisk aktivitet också är viktigt för att öka elevers skolresultat

I Bunkeflostrand har forskare under nio år studerat effekterna på 200 barn som fått mer motion och idrott i skolan. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter jämfört med kontrollgruppen som fick ha idrott två gånger per vecka. Slutrapporten visar att 96 procent av eleverna i den grupp som haft daglig fysisk aktivitet klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Bland de som hade idrott två gånger i veckan var motsvarande siffra 89 procent. Det är framförallt pojkarnas resultat som påverkas. Siffrorna för pojkarna är 96 respektive 83 procent. Pojkarna med daglig fysisk aktivitet hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än de övriga pojkarna
Den här kunskapen bör tas till vara. Bättre skolresultat ger bättre hälsa. De barn som har föräldrar med en god ekonomi klarar sig bra. De som framför allt halkar efter kunskapsmässigt – och hälsomässigt – lever inte sällan i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Inte minst för dem måste denna forskning leda till slutsatser när det gäller utformningen av skolan.
Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanen ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar, i snitt 1,5 timmar i veckan. Men skolorna har stora möjligheter att bestämma detta själva. De kan både minska antalet med 20 procent eller lägga in fler idrottspass. Detta innebär stora skillnader över landet och mellan och inom kommuner. Därför borde det inte vara upp till varje skola att göra ett val om att ha mer idrott utan istället läggas in i timplanen. Vi föreslår att antalet utökas från 500 idrottstimmar till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna.
Tyvärr har ”idrott och hälsa” blivit teoretiserat. Det behövs därför ett förtydligande i skollagen med avseende på att idrott ska innebära ”fysisk aktivitet” och mindre teori. Mer idrott i skolan bidrar inte bara till att göra våra barn friskare och starkare. Mer idrott bidrar också till att barnen presterar bättre i övriga skolämnen. Att röra på sig ger bättre koncentrationsförmåga vilket stimulerar inlärningen.

 

 

PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

PISA-resultatet allvarligt men förväntat

I dag presenterade Skolverket den senaste PISA-undersökningen. PISA mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap och dagens presentation visar att kunskaperna fortsätter att sjunka. De svenska eleverna presterar nu under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområdena.

Läget är allvarligt men inte helt oväntat. Vi måste komma ihåg att proven är genomförda i mars 2012. Det vill säga innan de reformer som Alliansregeringen genomförde 2011 hade fått genomslag. En del förslag har genomförts ännu senare.
Men resultaten går inte att vifta bort. Vi kristdemokrater ser med oro på utvecklingen och vi kommer inte att ge oss förrän kurvorna vänder uppåt.
Nu gäller det att hålla i de reformer vi tror starkt på så att de får tid att verka. Alliansregeringen har bland annat sjösatt en ny lärarutbildning, infört lärarlegitimation och mer lärarledd undervisningstid. Vi kristdemokrater har också föreslagit ännu mer lärarledd undervisningstid, med fokus på svenska. Mycket tyder på att de sjunkande resultaten delvis kan förklaras av att den lärarledda undervisningen minskade på 90-talet när skolan gick mot mer individualisering genom ökat eget arbete och det måste vi råda bot på. All forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för elevernas skolresultat är en duktig lärare och då måste vi givetvis se till att de får tid att undervisa. Vi har också föreslagit ett speciallärarlyft, vi behöver fler speciallärare och fler tidiga insatser så att elever inte halkar efter.

PISA har också tittat på elevers attityder till skolan och här ser vi en sorglig jämförelse med de länder som ligger i topp. I de asiatiska länderna, som också har de bästa resultaten, är skolan största prioritet hos både elever och föräldrar. Här måste vi alla hjälpas åt, politiker, lärare och föräldrar att skärpa vikten av skolan och kunskap.

Pisa-resultatet behöver dock problematiseras. PISA är tillförlitligt gällande vad den mäter. Men den mäter inte alla kunskaper. Svenska elever visar goda kunskaper i engelska och har ett väl utvecklat kritiskt tänkande och kreativitet. Det är också glädjande att eleverna trivs bra i skolan och mår relativt sett bra om man jämför med Sydkorea som har högst andel självmord bland OECD-länderna. PISA mäter alltså inte hela skolans uppdrag men är en viktig del i det som är grundläggande för inlärning.

Skolverket antydde att resultatet inte kan isoleras till att enbart handla om kunskaper i enskilda ämnen utan att det även handlar om ett systemfel. Här vill vi kristdemokrater lyfta bildningsuppdraget. Det går inte att se skolans uppdrag enbart utifrån anställningsbarhet utan vi måste uppvärdera kunskapen och visa på dess egenvärde och betydelse för människans personliga växande.
Kanske behöver vi en diskussion om ett återförstatligande av skolan, det flaggade vi för i vår skolrapport i våras. Men oavsett vem som är huvudman för skolan måste svenska elever nå upp till grundläggande nivåer i läsning och matematik.

Skoldebatt om det som spelar roll

Igår debatterade Utbildningsutskottets ledamöter en av de viktigaste frågorna för framtiden nämligen våra barn och ungdomars utbildning och därmed hela nationens framtid. Jag använde mina få minuter i talarstolen och talade om det som forskningen visar har verklig betydelse för elevers skolresultat. Vi är många som tagit del av John Hatties forskning. Under veckan kunde vi ta del av en artikel i SvD där han talar om vad som verkligen har betydelse för elevernas prestationer. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varenda-unge-vet-att-alla-larare-inte-ar-bra_8254354.svd

Visst kan gruppstorlek, ökade resurser och hemmiljön spela roll men det som verkligen spelar roll är lärarens kompetens och om läraren brinner för sitt uppdrag. Stor betydelse har också feedback till eleverna och levande klassrumsdiskussioner.

Utbildningsutskottet besökte för ett par veckor sedan Finland. Ett land som vi ofta jämför oss med då Finland uppvisar klart bättre elevresultat än Sverige i de så kallade PISA-mätningarna. Vi ställde åtskilliga gånger under besöket frågan om varför Finland står sig bättre i mätningarna och varför läraryrket fortfarande är attraktivt i Finland där de har tio sökande per plats till lärarutbildningen. De svarade alla i unison kör: ”- Ni litar inte på era lärare i Sverige. Vi placerar tillit och ansvar före utvärdering och kontroll på alla nivåer, ni litar till skolinspektion, nationella prov och dokumentation”. Det är nu dags att uppvärdera lärarrollen i Sverige, att ge läraren den tilltro och autonomitet som borde var självklar efter 4-6 års akademiska studier.

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/Arendedebatter/?did=H001UbU7&doctype=bet#pos=7672.