Nu minskar vi lärarnas administration, mer tid till undervisning!

Lärare ska undervisa. Kristdemokraterna vill att mer tid går till lärarledda lektioner och mindre till administration. Idag presenterar alliansregeringen förändringar för att minska lärarnas administration kring åtgärdsprogrammen i skolan.
Åtgärdsprogram skrivs ofta direkt när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Det innebär att lärare och rektor ägnar tid åt dokumentation istället för faktiskt stöd till eleven. Vi vill att åtgärder ska kunna sättas in direkt av lärare, utan att det i varje fall behöver upprättas ett åtgärdsprogram. På så vis får eleven snabbare hjälp och administrationen minskar. Åtgärdsprogrammen förenklas och samma information ska inte behöva finnas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
Allianspartierna föreslår följande förändringar:
1. När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska det först skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. handla om att eleven under ett par månader behöver visst stöd av speciallärare eller särskilda läromedel. För detta behöver det inte skrivas något åtgärdsprogram.
2. Dagens regler ska gälla för de elever för vilka extra anpassningar inte är tillräckligt, antingen om det är uppenbart från början eller om extra anpassningar har getts under en tid. Det betyder att rektor ska utreda behovet av särskilt stöd och för den elev som behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. Särskilt stöd kan t.ex. vara en elevassistent eller enskild undervisning. Detta kan överklagas, som i dag.
Jag tycker att förändringen är en viktig del i arbetet att minska administrationen för lärarna. Lärarnas tid ska ägnas åt undervisning.

PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

Vad säger Kristdemokraterna om statlig skola?

Idag presenteras utredningen om effekterna av kommunaliseringen av skolan. Meningarna går isär huruvida frågan om huvudmannaskapet är den största orsaken till elevers sjunkande skolresultat och läraryrkets försämrade status. För Kristdemokraterna står det klart att kommunaliseringen av skolan, som genomfördes under tidigt 1990-tal inte borde ha genomförts. Den har bidragit till de kvalitetsproblem som idag präglar skolan. För att skapa en mer likvärdig skola krävs ett ökat statligt ansvar. Hur detta skall se ut saknar jag en debatt om. Ordet återförstatligande tycks räcka som svar på alla skolans problem. Att gå tillbaka till något som har varit tror inte jag är vägen framåt utan vi måste fördjupa diskussionen kring vad vi menar med statligt ansvar. Förhållandena ser så olika ut i våra kommuner att staten måste ta ett ansvar för exempelvis resursfördelningen.

Elever får inte sorteras bort

Uppdrag granskning (UG) har med dold kamera och under falska identiteter avslöjat hur friskolor sorterar elever. Studiemotiverade elever ges förtur, när studiesvaga och stökiga elever väljs bort. Det är oacceptabelt! Skollagen är tydlig. Alla ska behandlas lika.

Kristdemokraternas och min utgångspunkt är att föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola. Jag anser att det allmänna ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst. Jag anser att ett skolsystem som tillåter valfrihet och mångfald kan – under rätt förutsättningar – vara kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i det område där den bra skolan ligger.

UG:s viktiga avslöjande visar på nödvändigheten av att friskolorna kontrolleras. De prövas redan idag. Efter knappt två år av förhandlingar och kompromissande har de sex partierna i friskolekommittén kommit överens om flera förändringar i regelverket för fristående skolor. Granskningen måste bli ännu tuffare, framför allt måste friskolebranschen idka självkritik. Vilket också görs. Friskolevärlden välkomnar UG:s test av friskolorna.

Oseriösa aktörer har ingen plats i svensk skola. Det är dessa som solkar ned svensk skolas rykte och förtroendet naggas allt mer i kanten. Det är inte svårt att begripa att det är en frestelse för en rektor att välja hårt jobbande elever före studietrötta busar. Desto viktigare att samhället tydligt markerar vad som är acceptabelt. Svensk skola ska vara likvärdig, alla ska behandlas lika. Svensk skola är till för alla.

Granskningen av friskolorna är viktig – den bör intensifieras. Friskolor bedriver en god verksamhet i stort och det fria skolvalet är en viktig reform som gynnar såväl kvalitet som valfrihet. Men avarterna måste bort.

Idag presenteras Kristdemokraternas skolprogram

Kristdemokraterna har beslutat om en ny skolpolitisk rapport. Rapporten är framtagen av Kristdemokraternas skolgrupp och innehåller förslag som kan bidra till en bättre skola. Fokus ligger på förslag som kan möta de största utmaningarna för skolan.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människan naturligt söker kunskap. Skolans mål är att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Skolan har också ett förvaltande uppdrag – att föra vidare tidigare generationers landvinningar och erfarenheter – och ska uppmuntra till kunskapssökande i samtiden.

Många nödvändiga reformer har genomförts av Kristdemokraterna tillsammans med övriga allianspartier. Men åtskilliga utmaningar kvarstår – svenska elevers resultat sjunker inom en rad områden som mäts. Våra fem viktigaste förslag i skolrapporten är:

1. Satsa på bildning och läsning.
2. Satsa på lärarna – nyckelpersonerna för en bra skola.
3. Kvalitetssäkra skolans metoder.
4. Värna och utveckla det fria skolvalet.
5. Mer fysisk aktivitet.

Kristdemokraternas skolgrupp har bestått av Annica Eclund, ordförande i gruppen. Erik Slottner. Per-Egon Johansson, Ebba Busch, Magnus Jacobsson och Aron Modig.

Hela rapporten kan läsas på:
http://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Kristdemokraterna-presenterar-ny-skolpolitik/

Även Göran intervjuas om våra skolpolitiska förslag i tidningen Expressen idag: http://www.expressen.se/nyheter/almedalen/klassikerna-ska-ge-kd-skolsegern/

 

 

Fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabelt

Alliansens ledamöter i Utbildningsutskottet skriver idag på Newsmill om  satsningen på matematik:

Alliansregeringen har genomfört stora förändringar av den svenska skolan för att återupprätta kunskapslinjen. Tillsammans har Alliansen bland annat infört en ny läroplan för grundskolan, en ny gymnasieskola, gymnasial lärlingsutbildning, en ny skollag, tydligare kunskapskontroller, tidigare betyg, lärarlyftet och en helt ny lärarutbildning. Förändringarna har inneburit en stor kursomläggning i svensk utbildningspolitik, som för första gången på länge ger oss en möjlighet att vända den trend av neråtgående kunskapsresultat som pågått under snart 20 år.

Hösten 2011 kunde vi presentera en storsatsning på matematik. Mattelyftet innebär att regeringen totalt satsar 2,6 miljarder på att höja skolresultaten i matematik. Detta menar vi är helt avgörande för Sverige som kunskapsnation.

Alliansregeringen identifierar flera utmaningar med den svenska matematikundervisningen. Ett av de främsta problemen är den låga undervisningstiden. Idag är Sverige det OECD-land som har minst antal undervisningstimmar för våra högstadieelever. I Sverige har man i snitt 741 timmar per år i grundskolan samtidigt som OECD-genomsnitt för 15-åringar är 948 timmar. Sett till den totala undervisningstiden i grundskolan så ligger OECD-genomsnittet för 7-14 åringar högre än vad svenska elever läser 7-15 år.

Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit. Svenska elever ligger idag under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea.

Trenden bekräftas i flera nationella och internationella utvärderingar. I PISA (Programme for International Student Assessment) 2009 hade resultatet för svenska 15-åringar tydligt försämrats jämfört med mätningen som genomfördes 2003. TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar på en klar försämring för svenska åttonde-klassare jämfört med tidigare mätningar gjorda 1995 respektive 2003.

I TIMSS 2007 deltog Sverige för första gången även med elever i årskurs fyra. Resultatet visade att svenska fjärdeklassare låg under genomsnittet för deltagande EU- och OECD-länder.

I TIMSS-undersökningarna jämförs inte bara elevernas resultat utan även de deltagande länderna med avseende på andra faktorer, t.ex. undervisningstid. Jämförelserna visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik och att skillnaden i förhållande till EU- och OECD-genomsnittet är större i årskurs fyra än i årskurs åtta.

Tidiga erfarenheter av matematik kan vara avgörande för framtida attityder till och intresse för ämnet. Brister i elevers matematikkunskaper som upptäcks och åtgärdas tidigt minskar också behovet av omfattande extra stödinsatser längre fram i utbildningen, såväl i matematik som i andra ämnen. Att ytterligare förstärka matematikundervisningen kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet.

Forskningslitteraturen om sambandet mellan tid och utbildningsresultat visar samtidigt på ett ganska robust samband mellan elevresultat och den tid som eleverna lägger på att ta in information och jobba med övningar som ligger på en nivå som gör att deras lärande stimuleras.

Den nuvarande utvecklingen med fortsatt sjunkande resultat i matematik är inte acceptabel. Med stöd i forskningen om vad som höjer elevresultat väljer därför regeringen att satsa 250 miljoner kronor under 2013 och därefter 500 miljoner kronor per år från och med 2014 för att utöka undervisningstiden för matematik i grundskolan med 120 timmar från och med höstterminen 2013. Alliansen tar ansvar för svensk skola.

Tina Acketoft , Tomas Tobé, Ulrika Carlsson och Yvonne Andersson

Socialdemokraterna kritiska till sin egen skolpolitik

På en presskonferens under tisdagen presenterade Socialdemokraterna sin skolpolitik. Alla förslagen var kända sedan tidigare. Magdalena Andersson ägnade huvuddelen av tiden åt att svartmåla den svenska skolan genom att visa siffror och staplar på sjunkande elevresultat. Vad hon glömde att tala om är att elevresultaten försämrats sedan 1990-talet och att de elever som idag går på högstadiet och gymnasiet har gått i en socialdemokratiskt styrd skola. 2011 sjösatte Alliansregeringen alla de reformer som vi nu väntar skall ge effekt. Det handlar om nya kursplaner, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, tidigare betyg m.m. Visst är det frustrerande att inte kurvan i diagrammen har vänt ännu men var och en som förstår hur skolan och utbildningssystemet fungerar vet att det kommer att ta tid att vända den negativa trenden. I maj månad kommer vi kristdemokrater presentera vår skolrapport med många goda förslag som ska stödja skolan i sitt uppdrag. Skolan och den fantastiska personal som jobbar där behöver nu arbetsro genom att låta de stora reformer vi nyligen genomfört få landa. Framför allt måste vi börja tala gott om skolan inte ägna en hel presskonferens åt att tala om hur dåligt allting är.

Fokus på undervisning – rensa och avlasta

Igår presenterades rapporten om hur lärare använder sin arbetstid. Det visar sig att endast en tredjedel av tiden ägnas åt undervisning. http://www.dn.se/sthlm/eleverna-far-en-tredjedel-av-lararnas-arbetstid

Det bör påpekas att undervisning inte bara är den tid som ägnas med eleverna i klassrummet utan också den tid som ägnas åt förberedelser och utvärdering av själva undervisnings-situationen. Med detta sagt är det fortfarande inte acceptabelt att så mycket tid går åt till annat än det som har med undevisning att göra. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska lärarledda undervisningen har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs också undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärare. Skolans utökade roll som fostrare, lärare som experter inom ett otal frågor och en ökad administrativ börda gör att allt mer ska rymmas inom den garanterade undervisningstiden. Problemet är att inget har tagits bort. För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har, ses över och vid behov rensas bort.

Det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna. Det civila samhället ska kunna bidra i ökad utsträckning till en tryggare skola. Det väsentliga är att skolan hittar en fungerande modell som avlastar lärarna så att de kan fokusera på att vara lärare samtidigt som man upprätthåller en trygg miljö i skolan för samtliga elever.

Två yrkeskategorier som finns i skolan och som bör lyftas fram mer är dels speciallärare och dels fritidspedagoger. De har sina respektive roller och fyller med sitt arbete en mycket viktig funktion. Dessutom så kan deras kunskap och arbete ge avlastning och stöd till andra lärare.

Är 4 procent av skolorna perfekta?

DN och TV4 basunerar idag ut att grundskolorna i Sverige inte håller måttet. 96 procent fick underkänt av Skolinspektionen förra året. http://www.dn.se/nyheter/sverige/betyget-de-klarar-inte-kraven.

Det är allvarligt att så många skolor får underkänt men var finns information om det som fungerar bra? Det är olyckligt att Skolinspektionen bara har uppdraget att peka på brister då detta är orsaken till att vi varje morgon möts av nyheten om att skolan, rektorer och lärare brister i sitt uppdrag. Nyhetsmedierna bygger sina inslag på Skolinspektionens rapporter som bara innehåller de brister myndigheten upptäcker enligt en given checklista. Med det perspektivet i bakhuvudet är det fantastiskt att fyra procent inte får några anmärkningar alls eftersom en anmärkning kan bestå av att en blankett ser felaktig ut. Tidigare fanns Myndigheten för Skolutveckling som hade uppdraget att hjälpa skolorna att uppfylla sitt uppdrag och att utveckla verksamheten. Vi kristdemokrater vill att Skolinspektionen (eller annan myndighet) får ett utökat uppdrag dels att säkerställa de metoder som används i skolan dels sprida goda exempel på det som faktiskt fungerar och som skulle kunna utveckla skolan. Att få en sådan nyhet varje dag i tidningar och TV skulle ge oss en mer sann bild av verkligheten samt göra det roligare för alla vår fantastiska lärare att gå till jobbet.

Kommunalt veto mot etablering av friskolor – ett dråpslag mot valfriheten

Socialdemokraterna är om möjligt ännu otydligare efter sitt besked idag när det gäller friskoleetableringar och det fria skolvalet. Kommunerna skall enligt dagens kongressbeslut få ett avgörande inflytande vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor. Detta är en luddig formulering som egentligen innebär ett kommunalt veto. Vidare skall kommunernas upphandling riktas mot non-profitföretag. Man kan fråga sig om detta bara gäller skolor eller menar man kanske all kommunal upphandling i form av byggföretag, städfirmor, livsmedelsföretag m.m.
Socialdemokraternas beslut idag är ett dråpslag mot människors rätt att välja skola och själva forma sina liv.

Det finns redan ett fungerande system för tillståndsprövning av nya skolor som innebär att Skolinspektionen grundligt undersöker elevunderlag och möjlighet till långsiktighet. Att tro att kommunala företrädare med ideologiska skygglappar skulle bedöma möjligheten till etablering på ett bättre sätt är svårt att se.

Nej, en förutsättning för det fria skolvalet är rätten att etablera skolor. Utan rätten att etablera blir det fria skolvalet bara en chimär. Vi kristdemokrater anser att alla skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet. En stor öppenhet ska finnas för olika skolor – om de är privata aktiebolag, idéburna, kooperativ eller offentligt drivna är inte det intressanta. Det väsentliga är kvaliteten i verksamheten och hur de olika skolorna bidrar till att ge eleverna en bra utbildning och en trygg och positiv skolgång. De riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra skall Skolinspektionen i högre grad än idag fatta beslut om att stänga. De bra skolorna skall ha möjlighet att expandera oavsett vem som äger eller driver skolan.