Mustafa Can och utökad undervisningstid i svenska

För två veckor sedan tillbringade jag en hel dag på en skola med många nyanlända elever. En rik mångfald skapas nu i våra skolor genom att vi får samsas i samma klassrum med människor från världens alla hörn. Detta är barn som inte sällan har traumatiska upplevelser med sig. Situationen ställer oerhörda krav på personalen som verkligen gör ett fantastiskt jobb i en nästan omöjlig situation. Några elever är analfabeter och kommer från Somalia, några talar flytande engelska, några är ensamkommande från Afghanistan och talar dari. Vad som är gemensamt för dessa barn, förutom att de berikar vårt samhälle, är att de inte har en chans i skolan eller i samhället för övrigt om de inte erövrar språket. Ju tidigare de börjar och ju mer tid de får med svenskundervisning ju fortare kan de gå vidare genom skolsystemet. Motivationsproblem brukar sällan vara problemet i dessa fall.

Jag skulle vilja ge en kort berättelse om författare Mustafa Can. Han kom som ung grabb till Skövde från Turkiet. Han beskriver i boken ”Tätt intill dagarna” den kulturkrock han upplevde när han sattes i svensk skola och skulle smälta in i den svenska jargongen bland sina svenska jämnåriga kompisar. Han säger citat: ”eftersom jag inte kunde hävda mig i något skolämne och dessutom skämdes för att vi levde annorlunda i min familj bestämde jag mig för att bli besvärlig, bli bäst på att vara sämst, en slag värsting om ni så vill. Det är en enda sak som räddade mig och som gör att jag är den jag är idag. Det var skolans bibliotek, min lärare och den bibliotikarie som öppnade litteraturens värld för mig.” slut citat. Genom att erövra det svenska språket och genom att bli guidad in i böckernas förtrollande värld räddades en ung invandrargrabb från att välja fel bana i livet och Sverige berikades med en fantastisk författare och filosof.
För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska. Exemplet Mustaf Can bekräftar att goda kompetenta lärare, tillgång till böcker och en god läsförmåga kan öppna helt nya världar för en människa, ja man skulle kunna påstå att det räddar liv.

Nu avsätts ytterligare resurser för utökad undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända till att även omfatta åk 1-5. Tidigare var det bara åk 6-9. En mycket viktig och välkommen satsning.

KD har verktygen för ökad läsförståelse och läslust

TT ger idag besked om svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse. Tidigare har Sverige legat i topp när det gäller både matte och svenska.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Därför är det oroande att de senaste internationella kunskapsmätningarna visar att den nedåtgående trenden vad gäller svenska elevers läsförståelse fortsätter. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningen har minskat. Sedan 1990-talets början har skolans arbetssätt förändrats i riktning mot mer individualisering genom ökat eget arbete. Forskning pekar på det negativa sambandet mellan denna typ av individualisering och elevernas resultat.
Vi behöver vända denna utveckling. Därför vill vi kristdemokrater ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning. Vi vill öka undervisningstiden motsvarande en normal skolvecka. Vi vill också se över vad lärarna faktiskt lägger sin arbetstid på. Utvecklingen under ett flertal år har varit att den faktiska tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärarna.
För ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och utan en lästradition är det särskilt viktigt att skolan stimulerar och uppmuntrar läsning, inte minst om man i hemmet inte talar svenska.
Under ett antal år har inriktningen varit att det viktigaste är att barnen läser, inte vad de läser. I ett avseende är det sant, det är viktigt för barns läsutveckling att stimulera all läsning, att inspirera och sporra lusten att läsa. Men denna inställning riskerar att leda till att eleverna inte kommer i kontakt med litteraturhistoriens stora namn. Därmed förlorar de viktig vägledning in i en litterär värld som kan berika livet och utveckla deras egen utveckling och språkliga förmåga. På ett samhälleligt plan riskerar det leda till språklig utarmning, historielöshet och förlorad kunskap om vårt kulturarv.
I en tid av mångfald och alltmer individualiserad mediakonsumtion ökar behovet av gemensamma referenspunkter. Kristdemokraterna anser därför att det nu är tid att införa en klassikerlista. En lista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever bör komma i kontakt med och tagit del av under sin skolgång.
Det är inte politiker som ska bestämma vilka verk som ska ingå. Urvalet bör göras utifrån verkets litterära och språkliga kvaliteter samt dess kulturhistoriska betydelse. Urvalsprocessen bör vara öppen där Skolverket har huvudansvaret men där de litteraturhistoriska och idéhistoriska institutionerna vid våra universitet spelar en stor roll. Önskvärt är också att Svenska Akademien är involverad.

Inför fler lärarledda undervisningstimmar i svenska

annika_eclund-80401

Det är alarmerande att elevers resultat i läsning och läsförståelse fortsätter att sjunka. Detta visar flera internationella studier och häromdagen skrev flera historielärare på Uppsala Nya Tidnings debattsida om att studenterna har problem med det svenska språket.

Det kan bero på många saker men framför allt beror det på att lärare ägnar mindre och mindre tid till undervisning och mer tid till administration. Dessutom läggs fler och fler uppdrag på skolan utan att det varken skickas med tid eller pengar. Detta leder till att den tid som skall gå till undervisning ägnas åt annat. Dessutom tror vi att det arbetssätt som varit rådande under längre tid med självstudier istället för lärarledda lektioner leder till att många inte lär sig grunderna i skolan.

Vi kristdemokarter vill därför öka antalet lärarledda undervisningstimmar i svenska med fokus på läsning. Vi ökar tiden med en vecka per läsår vilket skulle kunna innebära att man till exempel kortar sommarlovet en vecka. Vi vill också att lärare skall ha möjlighet att fokusera på undervisning. Nu finns det redan en utredning tillsatt som skall tiitta på om det går att rensa i den administrativa bördan men vi vill också att man tittar på alla de uppdrag vi på senare tid gett skolan. Vi menar att vi kan inte ge skolan ett enda ytterligare uppdrag utan att först rensa och sedan skicka med tid och pengar för alla nya uppdrag.

Läs intervjun med mig om detta i Ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5399261