PISA: ”-inget utbildningssystem är bättre än sina lärare”

Under dagens hearing i riksdagen om de senaste PISA-resultaten var OECD:s chef för utbildningsfrågor Andreas Schleicher den som var tydligaste med att beskriva orsakerna till de sjunkande resultaten. Han lyfte ständigt upp lärarens betydelse för elevers resultat och menar att Sverige prioriterar mindre klasser framför bättre lärare. Att höja läraryrkets status genom högre lön, karriärmöjligheter, stor frihet och tillit till professionen borde därför diskuteras mer än storleken på klasser och mer resurser. Schleichers slutsats om att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare stämmer väl överens med kristdemokratisk skolpolitik där vi vill ha mer lärarledd undervisningstid med fokus på svenska och läsning och där skickliga lärare skall premieras med högre lön och mindre administration. Att höja kraven för att antas till lärarutbildningen och att locka andra akademiker till yrket är också något som kan höja både kvalitén och attraktionskraften.

Skolgruppens förslag antagna av rikstinget

Fredagen den 27 sept 2013 är en viktig dag för partiet Kristdemokraterna. Den dagen antogs propositionen Barn och Unga i vilken skolpolitiken har en central del. Följande förslag från Kristdemokraternas skolgrupp antogs av rikstinget och är från och med nu partiets skolpolitik:

1. Fler lärarledda timmar med fokus på läsning
2. Klassikerlista
3. Mindre barngrupper
4. Forskning kring undervisningsmetoder
5. Speciallärarlyft
6. Mer fysisk aktivitet
7. Elevhälsogaranti
8. Satsning på utsatta områden
9. Lämplighetsprov till lärarutbildningen
10. Flera snabba vägar in i läraryrket för andra akademiker
11. God löneutveckling för lärare
12. Sommarskola

För fördjupad information se vår hemsida www.kristdemokraterna.se där både skolrapporten och propositionen Barn och Unga finns. Kontakt gärna också mig Annika Eclund som är skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna: annika.eclund@riksdagen.se

Rätt utformade läxor kräver inga utbildningsföretag

Svenska Dagbladet har i veckan publicerat flera artiklar om privata utbildningsföretag som erbjuder skolbarn hjälp med skolarbetet. Det finns anledning att vara kritisk. Reformen med rutavdrag för läxhjälp har i praktiken inneburit att nya dilemman uppkommit som måste hanteras. Skolan ska vara likvärdig. Privat läxhjälp utmanar denna självklarhet. Barn med störst behov ska få den bästa hjälpen – det är självfallen kristdemokratisk utgångspunkt. Läxhjälp via företag får denna utgångspunkt att svaja.

Så var ligger problemet? Som jag ser det är det själva läxan i sig som måste problematiseras. Att som lärare ge uppgifter till elever att lösa hemma är en komplex och komplicerad del av läraryrket. Läxor är inget hafsverk som slängs med eleven sista minuten av lektionen. Läxor kräver mycket av förberedelser och en noga uttänkt tanke på uppföljning.

Jag läser följande i SvD: ”- Vi har helt enkelt svårt att hinna med att sätta oss med läxorna när vi kommer hem på kvällen. Dessutom är det faktiskt inte allt som vi själva förstår” säger en mamma till SvD. Citatet ovan bekräftar mina farhågor. Mamman säger att köpt läxhjälp är bra för att läxorna innehåller uppgifter hon och hennes partner inte förstår.

Med rätt utformade hemuppgifter finns ingen marknad för läxhjälp. Läxor ska inte innefatta ny kunskap, utan ska vara baserade på det eleven arbetar med i skolan. Eleverna ska därmed klara av att göra läxan på egen hand. Detta förutsätter att läxan är tydlig, begriplig och avgränsad. Vilket i sin tur kräver att lärarna är väl utbildade i att konstruera uppgifter som utgår från varje elevs förutsättning att ta till sig kunskap. Elever med störst behov ska inte slås ut av komplicerade hemuppgifter, utan få den bästa hjälpen av lärare med rätt kompetens.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/boom-for-laxhjalp-oroar-skolverket-rut-avdrag-for-laxhjalp-har-blivit-en-guldgruva-for-ny-bransch_8457984.svd

 

Statsministerns jultal

Att Fredriks Reinfeldts jultal till uteslutande del handlade om skolan var välkommet. Det är bra att allt fler partier engagerar sig i den skolpolitiska debatten. Resultaten och utvecklingen i svensk skola de senaste decennierna ger anledning till oro och alla konstruktiva lösningar är välkomna för att vända utvecklingen. Jag är övertygad om att Alliansens rekordartade reformtakt inom skolans område kommer att ge resultat. Men att genom politiska reformer förbättra skolresultaten tar tid och därför måste vi vara tålmodiga.

Det är bra att Reinfeldt betonar vikten av att stärka inlärningsstödet för barn och unga med särskilda behov. Kan stöd ges i tidig ålder minskar risken för utslagning. Då ökar möjligheten att ta sig igenom både grundskola och gymnasium och därmed förutsättningarna att skapa sig ett självständigt liv med en egen försörjning. Tidiga insatser är A och O och där måste svensk skola bli bättre. Elever med särskilda behov måste upptäckas tidigt. Därför är det bra med betyg, skriftliga omdömen och nationella prov i tidigare åldrar. Dessa mätinstrument finns inte för att döma och sortera utan för att följa upp och hjälpa.

Det är också bra att statsministern betonar rektorns betydelse och vill ge dem ökad frihet. Ett fungerande ledarskap är en förutsättning för en fungerande skola. Utan ledarskap fallerar alla organisationer och företag. Rektorns roll och betydelse har inte uppmärksammats tillräckligt mycket. Det finns massor av exempel på vad gott ledarskap kan åstadkomma men också förskräckande exempel på vad det motsatta kan innebära. Bra rektorer kan också få stor frihet. Det vore önskvärt om rektorer kan få en friare roll att uppfylla de mål som finns för skolan.

Däremot tror jag det är olyckligt att redan innan 12-åringarna får sina första betyg före jul börja flagga för att redan nästa mandatperiod sänka betygsåldern ännu mer. Alla reformer som har genomförts är bra men de måste också få tid att hinna sätta sig. Att flagga för ytterligare stora reformer riskerar att göra mer skada än nytta. Att sänka betygsåldern ytterligare kan bli en reform för mycket. Åtminstone bör vi avvakta och se vilka effekter betyg från årskurs sex ger innan vi sänker åldern ytterligare.