Fristående skolor bra för de kommunala

Idag skriver Svenska Dagbladet om hur fristående skolor höjer resultaten, inte bara på den egna skolan utan i hela kommunen, läs artikeln här

Institutet för utbildningspolitisk forskning (IFAU) har genomfört studier för varje kommun mellan 1992-2009 och det finns ett positivt samband mellan förekomsten av fristående skolor och elevernas resultat. Många kanske i en första anblick drar slutsatsen att det är glädjebetygen som ökat i omfång för att på så sätt locka till sig elever in allt tilltagande konkurrens. Så är det dock inte. Det IFAU har mätt är resultaten på nationella prov i matematik och engelska. Det är alltså objektiva värden som rättvist går att mäta och jämföra både mellan skolor, elever och över tid.

Det intressanta i undersökningen är egentligen inte att fristående skolor generellt presterar bättre än kommunala, det visste vi sedan förr och det kan ha många olika orsaker. Det intressanta är att elever i kommuner med fristående aktörer inom utbildningsområdet presterar bättre även om de går på en kommunal skola. Fristående skolor tycks alltså ha en positiv inverkan även för elever på kommunala skolor.

Andra intressanta slutsatser i rapporten är att den inte funnit något samband mellan reusltat och huruvida skolan är vinstdrivande eller inte. Man har inte heller kunnat hitta något samband mellan fristående skolor och sämre resultatutveckling för exempelvis elever med invandrarbakgrund eller lågpresterade elever.

Studien ger stöd åt att fristående skolor spelar en positiv roll på svenskt skolväsende. Konkurrens föder kreativitet och framgång. Det gäller inom så gott som alla områden, det vore märkligt om skolan var ett undantag. Kristdemokraterna har också alltid hävdat egenvärdet av friskolor. De skapar valfrihet, ökar självbestämmandet och bidrar till ett större utbud av skolor. De bör också över tid leda till att dåliga skolor lägger ner till förmån för bättre skolor.

Friskolornas belackare poppar upp i jämna mellanrum. De hårdaste kritikerna är Vänsterpartiet. De för dock en kamp som är hopplöst omodern och som skulle backa Sverige in i framtiden. För Kristdemokraterna är det självklart att de fristående skolorna har kommit för att stanna.

Mer av tvång löser inte skolans problem

Socialdemokraterna föreslår idag att förskoleklassen ska bli obligatorisk (DN 17/10). Men det är ingen lösning för att möta de stora utmaningarna inom skolan, det är bara en inskränkning i den lilla valfrihet som finns för föräldrar under tiden när barnen är små. Självklart ska alla barn ha rätt att gå i förskoleklass, men det behövs inte mer tvång. Snarare mer av flexibilitet.

Idag går 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Några går förskoleklass redan som femåringar och ytterligare några när de är sju år. Det innebär att endast ett par procent av alla barn inte går i förskoleklass.

Varför då inte göra något obligatoriskt som nästan alla ändå deltar i? Vårt svar är enkelt – det finns inga skäl. Om det inte finns väldigt tungt vägande skäl för mer tvång, så bör det undvikas.

Om det vore så att mer förskola och obligatorisk förskoleklass var framgångsreceptet för skolan, hur kan det då komma sig att resultaten sjunker i den svenska skolan under samma period som andelen barn i förskola och förskoleklass ökar kraftigt?

Läsförståelsen sjunker. 18 procent av de svenska eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse. En ökning med 5 procentenheter sedan år 2000.

Även resultaten i matematik har försämrats. Idag presterar svenska 15-åringar på en genomsnittlig nivå, tidigare har svenska elever presterat över OECD-genomsnittet. I avancerad matematik presterade eleverna på en genomsnittlig nivå år 1995. Idag presterar eleverna långt under det internationella genomsnittet.

Alla barn ska ha rätt att gå i förskoleklass och verksamheten ska hålla högsta kvalitet, men vill föräldrarna ta hand om och lära barnen hemma så ska de få göra det. Är de exempelvis föräldralediga med småsyskon eller har en arbetssituation som medger att barnen kan vara hemma, så vill inte vi lägga krokben och strypa den möjligheten.

Satsa istället på skolans kvalitet. Vad skolan främst behöver är duktiga och motiverade lärare. Att höja läraryrkets status och skärpa betygskraven för de som antas på lärarutbildningen är därför viktiga åtgärder. Att öka möjligheterna för personer med annan akademisk utbildning att gå in i läraryrket är också en viktigt åtgärd för att få fler bra lärare.

Det finns forskning som visar att det är bättre med lite större klasser och riktigt bra lärare än små klasser och dåliga lärare. Därför är det av största vikt att locka de bästa studenterna till lärarutbildningen. Det är där vi behöver lägga fokus, inte på förslag om mer politiskt tvång som försvårar för den grupp familjer som vill välja på annat sätt.

Som vanligt kan vi konstatera att det bara är Kristdemokraterna som står upp för föräldrarnas rätt att välja i avgörande frågor som rör deras barn.