Antogs av \u00e5rsm\u00f6tet januari 2022<\/p>\n
– – –<\/p>\n
Det \u00e4r i m\u00f6tet med andra m\u00e4nniskor vi formas som personer. Trygga familjer och andra n\u00e4ra gemenskaper \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett v\u00e4l fungerande samh\u00e4lle. I familjen kan barnet f\u00e5 en villkorsl\u00f6s \u2013 men inte kravl\u00f6s \u2013 k\u00e4rlek. Ingen familj \u00e4r dock den andra lik. V\u00e5r utg\u00e5ngspunkt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att familjen och andra n\u00e4ra gemenskaper sj\u00e4lva s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt ska ha makten att utforma den egna vardagen. Det offentligas uppgift \u00e4r att ge st\u00f6d i detta. Men det finns ocks\u00e5 tillf\u00e4llen d\u00e5 familjen inte \u00e4r den trygga plats den borde vara. D\u00e5 m\u00e5ste det offentliga finnas d\u00e4r, inte minst f\u00f6r barnens skull.<\/p>\n
Idag ser vi emellertid hur m\u00e5nga politiker vill styra och l\u00e4gga sig i hur familjer v\u00e4ljer att utforma sin vardag. Det vill vi motverka. Vi ser ocks\u00e5 hur vardagen f\u00f6r m\u00e5nga familjer \u00e4r sv\u00e5r att f\u00e5 att g\u00e5 ihop. Stress, tidsbrist och otillr\u00e4cklighet \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5nga k\u00e4nner igen. Politikens uppgift \u00e4r att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att familjerna ska f\u00e5 m\u00f6jlighet att utforma livet s\u00e5 att vardagen fungerar. F\u00f6rskolan ska h\u00e5lla en h\u00f6g kvalitet, men ska vara frivillig, och det \u00e4r familjerna som ska best\u00e4mma n\u00e4r och om barnen ska b\u00f6rja i f\u00f6rskolan<\/p>\n
Kristdemokraterna anser att <\/strong><\/p>\n F\u00f6rskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karakt\u00e4r och m\u00f6ta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna v\u00e4lja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6ruts\u00e4tter m\u00e5ngfald i utbudet.<\/p>\n Barnomsorg och f\u00f6rskola ska vara ett st\u00f6d f\u00f6r familjerna i deras ansvar f\u00f6r barnens fostran, utveckling och l\u00e4rande. En god och stimulerande omsorg m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna att arbeta, studera eller s\u00f6ka jobb, men har ocks\u00e5 ett pedagogiskt uppdrag d\u00e4r barnen f\u00f6rbereds inf\u00f6r ett livsl\u00e5ngt l\u00e4rande. Barns och familjers behov ska vara utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r barnomsorg och f\u00f6rskola. Barnomsorg och f\u00f6rskola har ocks\u00e5 en s\u00e4rskild uppgift att fylla f\u00f6r barn som kommer fr\u00e5n familjer som av olika sk\u00e4l har sv\u00e5rt att tillgodose barnets behov.<\/p>\n Under en l\u00e5ng tid har vi sett en utveckling mot allt st\u00f6rre barngrupper inom f\u00f6rskolan. Detta \u00e4r olyckligt inte minst f\u00f6r de yngsta barnen som har sv\u00e5rare att anknyta till m\u00e5nga olika personer. Vi ser ocks\u00e5 en tendens att f\u00f6rskolan gynnas framf\u00f6r andra omsorgsformer vilket inskr\u00e4nker m\u00e5ngfalden och begr\u00e4nsar familjernas m\u00f6jlighet att v\u00e4lja.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att: <\/strong><\/p>\n Kristdemokraternas vision \u00e4r en skola d\u00e4r ingen h\u00e5lls tillbaka och ingen l\u00e4mnas efter; en skola d\u00e4r varje barn och elev f\u00e5r utvecklas efter sin fulla potential, till vidare studier, ett meningsfullt yrkesliv och delaktighet i samh\u00e4llsgemenskapen. En skola d\u00e4r varje barn finner trygghet, kamratskap och f\u00e5r utlopp f\u00f6r sin kunskapst\u00f6rst, d\u00e4r varje barn f\u00e5r k\u00e4nna lycka n\u00e4r bokst\u00e4vernas betydelse faller p\u00e5 plats, d\u00e4r matematiken blir en sp\u00e4nnande lek och d\u00e4r sinnena vidgas och v\u00e4rlden \u00f6ppnas upp allteftersom barnet blir \u00e4ldre.<\/p>\n I den skolan f\u00e5r l\u00e4raren tid att vara l\u00e4rare, tid att se varje barn, och m\u00f6jlighet att utvecklas i sin roll som l\u00e4rare tillsammans med l\u00e4rarkollegor och skolledning och i samspel med \u00f6vriga professioner i teamet kring eleven. I v\u00e5r vision f\u00f6r skolan st\u00e5r kunskap och bildning i fokus. Kunskaper som sedan bildar grund f\u00f6r djupare analyser och reflektioner. Bildning som ger f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r samh\u00e4llet vi lever i och historien vi kommer ur.<\/p>\n L\u00e4roplanen stipulerar att skolans v\u00e4rdegrund ska f\u00f6rmedlas i \u201d\u00f6verensst\u00e4mmelse med den etik som f\u00f6rvaltats av kristen tradition och v\u00e4sterl\u00e4ndsk humanism\u201d och ska pr\u00e4gla kommunens skolor oavsett om de \u00e4r kommunala eller frist\u00e5ende.<\/p>\n Barnkonventionen \u00e4r numera lag och detta ger en bra grund att driva barnets r\u00e4ttigheter. Ett exempel \u00e4r att Barnkonventionen ger barn r\u00e4tt till en religi\u00f6s identitet och mot den bakgrunden \u00e4r det en sj\u00e4lvklarhet att skolavslutning ska kunna ske i en kyrka.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Skolan har tv\u00e5 huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska t\u00e4nkande och dels att, tillsammans med f\u00f6r\u00e4ldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samh\u00e4llsmedborgare.<\/p>\n Kristdemokraterna vill betona vikten av en skola som har h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 b\u00e5de elever och personal. En skola som m\u00f6ter varje elevs utmaningar med tro p\u00e5 elevens potential att lyckas efter sin b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. En s\u00e5dan skola s\u00e4tter m\u00e5l som b\u00e5de elev och f\u00f6r\u00e4ldrar kan f\u00f6rst\u00e5. Eleven ska p\u00e5 f\u00f6rhand veta vad som kr\u00e4vs av honom eller henne f\u00f6r att n\u00e5 ett visst betyg. Faktakunskap ska komma f\u00f6rst och analys och diskussion d\u00e4refter. Ett s\u00e5dant uppl\u00e4gg bli mer naturligt f\u00f6r eleven.<\/p>\n Mycket tyder p\u00e5 att senare decenniers resultatf\u00f6rs\u00e4mringar i den svenska skolan kan f\u00f6rklaras av att den l\u00e4rarledda undervisningen har minskat. M\u00e5nga studier har konstaterat att undervisning ledd av skickliga l\u00e4rare \u00e4r det b\u00e4sta s\u00e4ttet f\u00f6r elever att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r undervisningen.<\/p>\n Ett st\u00f6rre fokus b\u00f6r l\u00e4ggas p\u00e5 att gymnasiestudierna kopplas till arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 att Sverige idag \u00e4r underf\u00f6rs\u00f6rjt p\u00e5 kompetens som efterfr\u00e5gas p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n Alla medborgare ska kunna \u00e5ldras med v\u00e4rdighet. Det inneb\u00e4r att service, v\u00e5rd och omsorg ska vara tillg\u00e4nglig och ges utifr\u00e5n en helhetssyn p\u00e5 den enskilde med h\u00e4nsyn till sj\u00e4lsliga, andliga och materiella behov. Denna samh\u00e4lleliga skyldighet inneb\u00e4r att \u00e4ldreomsorgen m\u00e5ste vara v\u00e4l utbyggd med hemtj\u00e4nst och hemsjukv\u00e5rd, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.<\/p>\n M\u00e4nniskov\u00e4rdet beror inte p\u00e5 \u00e5lder eller den \u00e4ldres egen f\u00f6rm\u00e5ga. \u00c4ldreomsorgen ska pr\u00e4glas av trygghet, v\u00e4rdighet och delaktighet. V\u00e5r utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att varje person b\u00e4st k\u00e4nner sina egna behov och att m\u00f6jligheten till inflytande och valfrihet d\u00e4rf\u00f6r ska vara stort. Om man flyttar till ett boende f\u00f6r \u00e4ldre, exempelvis s\u00e4rskilt boende eller trygghetsboende, ska man f\u00e5 beh\u00e5lla sina vanor. N\u00e4rhet och gemenskap \u00e4r grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov, n\u00e5got som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsst\u00e4lla. Av denna anledning m\u00e5ste \u00e4ldreomsorgen m\u00e5na om goda relationer med anh\u00f6riga och ett gott samarbete med exempelvis anh\u00f6riga, f\u00f6reningar, kyrkor och andra ideella krafter.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Myten om den perfekta m\u00e4nniskan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga v\u00e4rden som delaktighet och solidaritet. Politiken m\u00e5ste f\u00f6rankras i en m\u00e4nniskosyn som b\u00e5de tillm\u00e4ter m\u00e4nniskan ett absolut och okr\u00e4nkbart v\u00e4rde och erk\u00e4nner att alla m\u00e4nniskor \u00e4r olika med olika beg\u00e5vning, intressen och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n Detta \u00e4r en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5r politik n\u00e4r det g\u00e4ller personer med olika typer av funktionsvariation men \u00e4ven personer som p\u00e5 olika s\u00e4tt hamnat i ett utanf\u00f6rskap eller en social utsatthet. Gemensamt f\u00f6r oss m\u00e4nniskor \u00e4r att vi \u00e4r sociala varelser med behov av sm\u00e5, naturliga gemenskaper. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r i normalfallet familjen och andra anh\u00f6riga ges en central plats i det st\u00f6d som ges. Den egna familjen \u00e4r alltid n\u00f6dv\u00e4ndig, men ofta inte tillr\u00e4cklig, f\u00f6r att klara av alla utmaningar. Insatserna ska st\u00f6dja n\u00e4r det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n Risken f\u00f6r diskriminering och negativ s\u00e4rbehandling \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5ste beaktas. Idag finns det tyv\u00e4rr m\u00e5nga som lever i olika typer av utsatthet. S\u00e4rskilt s\u00e5rbara \u00e4r barn i otrygga hem. M\u00e5nga barn lever i f\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e4r b\u00e5da eller n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4lder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltf\u00f6r m\u00e5nga ungdomar har \u00e4ven sj\u00e4lva destruktiva dryckes- och drogvanor.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Sociala insatser<\/strong><\/p>\n Medm\u00e4nsklighet och k\u00e4rlek \u00e4r grundl\u00e4ggande v\u00e4rden som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utg\u00e5 fr\u00e5n m\u00e4nniskans behov av sm\u00e5, naturliga gemenskaper, fr\u00e4mst familjen. Socialpolitiken ska st\u00f6dja n\u00e4r det brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.<\/p>\n Kristdemokraterna vill att alla m\u00e4nniskor ska kunna v\u00e4xa upp och leva utan risk att skadas p\u00e5 grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak eller spel om pengar (ANDTS). F\u00f6r Kristdemokraterna \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att st\u00e5 upp f\u00f6r en solidarisk och restriktiv drogpolitik. Detta ska kombineras med en god missbruks- och beroendev\u00e5rd.<\/p>\n M\u00e5nga personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom k\u00e4nner stor skuld och skam. F\u00f6r att inte stigmatisera n\u00e5gon \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att konstatera att beroende \u00e4r en sjukdom \u2013 inte resultatet av ett bristande karakt\u00e4rsdrag.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n Det viktigaste s\u00e4ttet att bek\u00e4mpa brottslighet \u00e4r genom f\u00f6rebyggande insatser och det \u00e4r framf\u00f6r allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga \u00e4r av st\u00f6rsta vikt. Samh\u00e4llet m\u00e5ste vidare ge tydliga signaler om vad som \u00e4r r\u00e4tt och vad som \u00e4r fel. En snabb reaktion p\u00e5 beg\u00e5ngna brott och en \u00f6kad uppt\u00e4cktsrisk f\u00f6r f\u00f6r\u00f6varna \u00e4r viktigt.<\/p>\n F\u00f6r att en kommun ska vara attraktiv kr\u00e4vs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00e4nner sig trygga handlar om att ta till sig en m\u00e4ngd olika perspektiv. Alltifr\u00e5n att skapa naturliga m\u00f6tesplatser och hur vi arbetar med ljuss\u00e4ttning till att bek\u00e4mpa organiserad brottslighet och allt d\u00e4remellan. I grunden handlar det om ett samh\u00e4lle d\u00e4r medborgarna k\u00e4nner tillit – tillit till varandra och tillit till samh\u00e4llets institutioner. H\u00e4r fyller det civila samh\u00e4llet en betydelsefull roll. I f\u00f6reningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.<\/p>\n Grovt kriminella g\u00e4ng har blivit ett fenomen i Sverige. Skadeg\u00f6relse, hot och v\u00e5ld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsomr\u00e5den d\u00e4r g\u00e4ngen \u00e4r aktiva. G\u00e4ngkulturen har visat sig utvecklas fr\u00e4mst i utanf\u00f6rskapsomr\u00e5den d\u00e4r familjerna k\u00e4nner svag samh\u00f6righet med samh\u00e4llet.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Det svenska kulturarvet, byggt p\u00e5 kristen etik och humanism och d\u00e4rmed en del av den v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen, har bidragit till skapandet av v\u00e5rt lands lagstiftning och r\u00e4ttstradition. Denna etiska grund utg\u00f6r ett sammanh\u00e5llande kitt f\u00f6r ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle, som inneb\u00e4r att m\u00e5nga kulturer, religioner, livsstilar, spr\u00e5k och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.<\/p>\n En vital samh\u00e4llsgemenskap inneb\u00e4r att medborgarna k\u00e4nner delaktighet och tar ansvar f\u00f6r sig sj\u00e4lv och f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Delaktighet, tillit och ansvarstagande \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en god samh\u00e4llsgemenskap. Men fr\u00e5gan om samh\u00e4llsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakomr\u00e5de, utan f\u00f6ruts\u00e4tter ett helhetsperspektiv. <\/em>Hur en kommun planl\u00e4ggs \u00e4r lika viktigt som de v\u00e4rden som f\u00f6rmedlas genom undervisningen.<\/p>\n Segregation \u00e4r ett hot mot samh\u00e4llsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration \u00e4r ett misslyckande f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Denna insikt g\u00e4ller alla, b\u00e5de f\u00f6r de som har en svensk bakgrund s\u00e5 som f\u00f6r de som invandrat till Sverige. Denna v\u00e4rdegrund skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att nyanl\u00e4nda blir en del av sitt nya land. Samh\u00e4llsgemenskapen minskar risken f\u00f6r att parallellsamh\u00e4llen uppst\u00e5r.<\/p>\n De tv\u00e5 viktigaste faktorerna f\u00f6r en god integration \u00e4r egen f\u00f6rs\u00f6rjning och egen bostad. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanf\u00f6rskapet och integrationen underl\u00e4ttas. Kommunen m\u00e5ste p\u00e5 samma s\u00e4tt fr\u00e5n dag ett arbeta f\u00f6r att nyanl\u00e4nda ska hitta ett l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart boende.<\/p>\n Kommuner brottas med v\u00e4xande utanf\u00f6rskap, integrationssv\u00e5righeter och alltmer utmanande tryck p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rden. Samtidigt finns det externa akt\u00f6rer som vill vara med och bidra med kapital till sociala investeringar och effektiva l\u00f6sningar p\u00e5 samh\u00e4llsproblemen. En modell med s\u00e5 kallade \u201dsociala utfallskontrakt\u201d, som pr\u00f6vats framg\u00e5ngsrikt i fr\u00e4mst Storbritannien och USA, inneb\u00e4r att en extern\u00a0finansi\u00e4r investerar i ett offentligt socialt projekt f\u00f6r att uppn\u00e5 definierade m\u00e5l som motsvarar s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nskliga som ekonomiska vinster f\u00f6r den offentliga parten.<\/p>\n N\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det (tidigare socialbidrag) inf\u00f6rdes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. M\u00e5lgruppen har dock f\u00f6r\u00e4ndrats kraftig och m\u00e5nga som idag f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d \u00e4r utrikesf\u00f6dda som st\u00e5r utanf\u00f6r arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. F\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslagit att i st\u00e4llet f\u00f6r att erh\u00e5lla f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d b\u00f6r gruppen arbetsl\u00f6sa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna f\u00f6r att vara inskriven hos Arbetsf\u00f6rmedlingen.<\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Ett vitalt civilsamh\u00e4lle \u00e4r av stor betydelse eftersom engagemang i f\u00f6reningar, frivilligorganisationer och samfund inneb\u00e4r demokratisk fostran och norm\u00f6verf\u00f6ring. Det fr\u00e4mjar ocks\u00e5 det personliga ansvarstagandet. Dessutom \u00e4r det civila samh\u00e4llet en m\u00f6tesplats d\u00e4r sociala kontakter skapas och utvecklas b\u00e5de inom och mellan generationer.<\/p>\n Inv\u00e5narna i Sollentuna kommun ska inte bara vilja bo h\u00e4r, de ska ocks\u00e5 vilja leva h\u00e4r. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter att m\u00e4nniskans andliga, sj\u00e4lsliga och fysiska behov ges utrymme. Det \u00e4r inte kommunens sak att fastst\u00e4lla hur dessa behovs ska uttryckas och m\u00e4ttas, men det \u00e4r en politisk uppgift att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Oftast kan detta ske genom f\u00f6renings- och f\u00f6rsamlingslivet, det som vi kallar f\u00f6r civilsamh\u00e4llet. H\u00e4r uppst\u00e5r mellanm\u00e4nskliga relationer som ger oss grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r demokrati och medm\u00e4nsklighet.<\/p>\n Kultur \u00e4r ocks\u00e5 en betydelsefull faktor f\u00f6r tillv\u00e4xt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmilj\u00f6 skapar attraktivitet och st\u00e4rker en kommuns destinationskraft.<\/p>\n Ett samh\u00e4lle kan inte f\u00f6rneka de andliga, sj\u00e4lsliga och fysiska behoven eftersom det d\u00e4rmed skulle f\u00f6rneka sina medborgare. Genom ett rikt f\u00f6renings- och f\u00f6rsamlingsliv motverkas ensamheten i alla \u00e5ldrar och samh\u00e4llsgemenskapen fr\u00e4mjas.<\/p>\n Barn som l\u00e4ser och deltar i kulturella verksamheter genom livet \u00e4r mer ben\u00e4gna att engagera sig f\u00f6r samh\u00e4llet och i l\u00e4gre grad hamna i utanf\u00f6rskap. Barns r\u00e4tt till kultur \u00e4r dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser \u00e4r viktiga f\u00f6r individens v\u00e4lf\u00e4rd och v\u00e4lbefinnande genom sin h\u00e4lsofr\u00e4mjande och rehabiliterande kraft. Tillg\u00e5ng till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalit\u00e9.<\/p>\n <\/p>\n Religionen spelar en viktig roll f\u00f6r m\u00e5nga, inte minst m\u00e5nga nya svenskar. H\u00e4r har trossamfunden en viktig roll att spela genom att i sin verksamhet bidra till st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else, kunskap och respekt f\u00f6r olika trosuppfattningar i v\u00e5rt land.\u00a0I m\u00e5nga kristna f\u00f6rsamlingar bedrivs spr\u00e5kkaf\u00e9er d\u00e4r nyanl\u00e4nda f\u00e5r l\u00e4ra sig det svenska spr\u00e5ket.<\/p>\n En viktig nyckel f\u00f6r att skapa en b\u00e4ttre fungerande integration \u00e4r att fr\u00e4mja deltagande i f\u00f6reningslivet. Det viktiga \u00e4r att p\u00e5 olika s\u00e4tt uppmuntra ett f\u00f6reningsdeltagande. Vid sidan av \u201dfika\u201d \u00e4r f\u00f6reningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar m\u00e5ste bjudas in till.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att: <\/strong><\/p>\n <\/p>\n Ett samh\u00e4llsbyggande utifr\u00e5n en kristdemokratisk v\u00e4rdegrund inneb\u00e4r att planera f\u00f6r trygga och vackra milj\u00f6er d\u00e4r inv\u00e5narna sj\u00e4lva tar aktiv del i beslutsprocessen och k\u00e4nner sig delaktiga i skapandet av sina n\u00e4rmilj\u00f6er.<\/p>\n Hur st\u00e4der och samh\u00e4llen planeras spelar stor roll f\u00f6r hur de utvecklas och upplevs. N\u00e4r den goda staden\/samh\u00e4llet planeras b\u00f6r vi str\u00e4va efter l\u00e5ngsiktig kvalitet och h\u00e5llbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. S\u00e4rskild h\u00e4nsyn b\u00f6r tas till arkitektoniska och kulturella v\u00e4rden. Bost\u00e4der ska planeras f\u00f6r olika m\u00e4nniskors behov. Hyresr\u00e4tter, bostadsr\u00e4tter och \u00e4gander\u00e4tter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas f\u00f6r en levande milj\u00f6. Det \u00e4r viktigt att ha en planering f\u00f6r hela kommunen, inte bara t\u00e4torterna.<\/p>\n Idag har vi dessv\u00e4rre en bostadssegregation som motverkar socialt h\u00e5llbara st\u00e4der. Vi har ocks\u00e5 en stor bostadsbrist som g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rt att komma in p\u00e5 bostadsmarknaden. Vi ser \u00e4ven att m\u00e5nga yngre l\u00e4mnar landsbygden och att en stor del av servicen d\u00e4r f\u00f6rsvinner. I vissa kommuner har man v\u00e4xtv\u00e4rk och i andra \u00e4r det en befolkningspyramid som har v\u00e4nts upp och ned. Olika kommuner har olika utmaningar.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n Vi ska agera med en l\u00e5ngsiktig helhetssyn med respekt f\u00f6r v\u00e5r samtida omgivning och kommande generationer. F\u00f6rvaltarskapet g\u00e4ller b\u00e5de de egna personliga tillg\u00e5ngarna och de materiella v\u00e4rdena; milj\u00f6 och naturresurser. Vi ska agera p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att vi med stolthet kan \u00f6verl\u00e4mna frukterna av v\u00e5rt arbete.<\/p>\n F\u00f6rvaltarskapstanken \u00e4r b\u00e4rande del i den kristdemokratiska ideologin. P\u00e5 milj\u00f6omr\u00e5det inneb\u00e4r det att vi inte f\u00e5r f\u00f6rbruka v\u00e5r jord och dess tillg\u00e5ngar. Den kanske viktigaste milj\u00f6fr\u00e5gan att arbeta med idag \u00e4r att motverka uppv\u00e4rmningen av jorden. Kommunen har en s\u00e4rskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samh\u00e4lle d\u00e4r skadlig milj\u00f6p\u00e5verkan minimeras, energin \u00e4r fossilfri, trafiksystemen h\u00e5llbara, bostadsmilj\u00f6er sunda och d\u00e4r naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.<\/p>\n Vid sidan av klimatfr\u00e5gan \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, utsl\u00e4pp av gifter och hormonst\u00f6rande \u00e4mnen, inte minst i barns n\u00e4rmilj\u00f6, utmaningar som m\u00e5ste hanteras. I m\u00e5nga av v\u00e5ra t\u00e4torter \u00e4r bristen p\u00e5 tysta milj\u00f6er ett problem att f\u00f6rh\u00e5lla sig till.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att: <\/strong><\/p>\n Ett konkurrenskraftigt och differentierat n\u00e4ringsliv \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r det goda samh\u00e4llet och en god v\u00e4lf\u00e4rd. Detta inneb\u00e4r i sin tur att ett gott klimat m\u00e5ste skapas och vidmakth\u00e5llas f\u00f6r ett dynamiskt sm\u00e5f\u00f6retagande, d\u00e4r enskilda m\u00e4nniskors id\u00e9er, kreativitet och entrepren\u00f6rskap f\u00e5r m\u00f6jlighet att blomma ut.<\/p>\n M\u00f6jligheterna f\u00f6r politiker att skapa jobb \u00e4r h\u00f6gst begr\u00e4nsade, d\u00e4remot kan vi bidra till att det blir l\u00e4ttare att driva f\u00f6retag. En kommun med v\u00e4lm\u00e5ende och framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag har l\u00e4gre arbetsl\u00f6shet, h\u00f6gre tillv\u00e4xt och b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att finansiera v\u00e4lf\u00e4rden. Den politiska ledningen har ett \u00f6vergripande ansvar att f\u00f6rb\u00e4ttra attityderna till f\u00f6retagande och skapa en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r f\u00f6retagens situation och behov. Vi \u00e4r \u00e4ven beroende av ett v\u00e4lfungerande och flexibelt utbildningssystem d\u00e4r m\u00e4nniskor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.<\/p>\n Alla ska ha r\u00e4tt att jobba hundra procent av sin f\u00f6rm\u00e5ga men alltf\u00f6r m\u00e5nga f\u00e5r inte komma till sin fulla potential. Det r\u00f6r sig framf\u00f6rallt om personer med oh\u00e4lsa eller funktionsneds\u00e4ttningar och personer med otillr\u00e4cklig kompetens. D\u00e4rtill finns idag en stor grupp f\u00f6rh\u00e5llandevis nyanl\u00e4nda som riskerar att hamna i l\u00e5ngvarigt utanf\u00f6rskap om man inte kommer in p\u00e5 arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist p\u00e5 arbetskraft inom m\u00e5nga omr\u00e5den. H\u00e4r beh\u00f6ver Sollentuna kommun i samverkan med arbetsf\u00f6rmedling och f\u00f6retag f\u00f6rb\u00e4ttra sitt matchningsarbete.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att:<\/strong><\/p>\n Ett gott samh\u00e4lle kan inte f\u00f6rverkligas utan en v\u00e4l fungerande samh\u00e4llsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom kr\u00e4vs en l\u00e5ngsiktighet vilket f\u00f6ruts\u00e4tter ett socialt, ekonomiskt och milj\u00f6m\u00e4ssigt perspektiv.<\/p>\n Politik m\u00e5ste vara n\u00e5got mer \u00e4n att r\u00e4kna pengar och ha ett kameralt t\u00e4nkande. F\u00f6r att kunna skapa ett gott samh\u00e4lle m\u00e5ste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det \u00e4r ett v\u00e4lfungerande n\u00e4ringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteint\u00e4kter som g\u00f6r det m\u00f6jligt med en god v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r alla. Kommunen\/regionen har \u00f6ver tid f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre \u00e5tagande med allt h\u00f6gre f\u00f6rv\u00e4ntningar ifr\u00e5n inv\u00e5narna. Det st\u00e4ller st\u00f6rre krav p\u00e5 styrning och uppf\u00f6ljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 st\u00e4ndiga prioriteringar, effektivisering och f\u00f6rnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels g\u00f6ra saker r\u00e4tt, dels om att g\u00f6ra r\u00e4tt saker.<\/p>\n Varje m\u00e4nniska \u00e4r en resurs som har en mun men tv\u00e5 h\u00e4nder. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att fler m\u00e4nniskor i arbetsf\u00f6r \u00e5lder lyckas komma i egen f\u00f6rs\u00f6rjning. Effekterna av en bristande integration \u00e4r inte bara ett misslyckande p\u00e5 individniv\u00e5 utan n\u00e5got som hotar v\u00e5rt samh\u00e4lles sammanh\u00e5llning och det offentligas finansiering.<\/p>\n Kristdemokraterna anser att <\/strong><\/p>\n Har du fr\u00e5gor kring v\u00e5r politik inf\u00f6r valet den 11 september 2022? Kontakta oss g\u00e4rna p\u00e5 sollentuna@kristdemokraterna.se<\/a>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\n
Barnomsorg och f\u00f6rskola <\/strong><\/h1>\n
\n
\n
\n
<\/a>Grundskola<\/strong><\/h1>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
<\/a>Gymnasieskola<\/strong><\/h1>\n
\n
\n
<\/a>\u00c4ldreomsorg<\/strong><\/h1>\n
\n
\n
\n
<\/a>Ett tillg\u00e4ngligt samh\u00e4lle f\u00f6r alla<\/strong><\/h1>\n
\n
\n
\n
\n
<\/a>Trygghet och s\u00e4kerhet<\/strong><\/h1>\n
\n
Integration och samh\u00e4llsgemenskap <\/strong><\/h1>\n
\n
Kultur och fritid<\/strong><\/h1>\n
\n
<\/a>S<\/strong>\u00e5 bygger vi en attraktiv kommun<\/strong><\/h1>\n
\n
<\/a>Milj\u00f6 och klimat<\/strong><\/h1>\n
\n
<\/a>Jobb och n\u00e4ringsliv<\/strong><\/h1>\n
\n
<\/a>Kommunens ekonomi<\/strong><\/h1>\n
\n