{"id":895,"date":"2013-10-14T15:24:35","date_gmt":"2013-10-14T13:24:35","guid":{"rendered":"http:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/solna2\/?p=895"},"modified":"2018-01-10T15:25:08","modified_gmt":"2018-01-10T14:25:08","slug":"nog-med-krokodiltarar-valj-en-ny-vag-for-aldreomsorgen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/solna\/nog-med-krokodiltarar-valj-en-ny-vag-for-aldreomsorgen\/","title":{"rendered":"Nog med krokodilt\u00e5rar \u2013 v\u00e4lj en ny v\u00e4g f\u00f6r \u00e4ldreomsorgen"},"content":{"rendered":"

H\u00f6j ambitionsniv\u00e5n. \u00c4ldre runt om i landet f\u00e5r inte den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver \u2013 helt enkelt f\u00f6r att socialtj\u00e4nstlagen inte kr\u00e4ver det. Nu kr\u00e4vs \u00e5tg\u00e4rder och politiskt ansvarstagande f\u00f6r att skapa f\u00f6rtroende f\u00f6r \u00e4ldreomsorgen, skriver kommunalr\u00e5det i Solna,\u00a0Malin Appelgren (KD), p\u00e5 DN-debatt och stakar ut tre alternativa v\u00e4gar fram\u00e5t.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Hur<\/strong>\u00a0skr\u00f6plig ska en person beh\u00f6va bli f\u00f6r att ha r\u00e4tt till samh\u00e4llets fullskaliga st\u00f6d? Fr\u00e5gan \u00e4r inte bara filosofisk. Uppr\u00f6rdheten var stor efter att Aktuellt rapporterade att en n\u00e4stan hundra\u00e5rig person i Heby nekats en plats p\u00e5 ett v\u00e5rd- och omsorgsboende, inte bara en g\u00e5ng utan flera. Sk\u00e4let uppges vara att den nittionio\u00e5rige mannen \u00e4r f\u00f6r frisk, och d\u00e4rf\u00f6r klarar av att bo hemma. Ansvarig minister, min partikollega Maria Larsson (KD), uttryckte stor best\u00f6rtning \u00f6ver kommunens kallsinnighet. I inslaget uttryckte hon en f\u00f6rhoppning om att ansvarig tillsynsmyndighet \u201dinte bara tar dem i \u00f6rat utan ger b\u00f6tesf\u00f6rel\u00e4gganden\u201d.<\/p>\n

H\u00e4r finns ett problem. Fallet har \u00f6verklagats av F\u00f6rvaltningsr\u00e4tten och kommunens bist\u00e5ndshandl\u00e4ggare har f\u00e5tt r\u00e4tt. Hur ska kommunen kunna vitesf\u00f6rel\u00e4ggas f\u00f6r att ha f\u00f6ljt lagen?<\/p>\n

Fallet \u00e4r bara ett av m\u00e5nga reportage som kretsat kring sv\u00e5righeterna f\u00f6r gamla m\u00e4nniskor att f\u00e5 plats p\u00e5 boende n\u00e4r de sj\u00e4lva k\u00e4nner att de inte l\u00e4ngre orkar eller vill bo kvar i sina hem. Samtidigt som antalet \u00e4ldre stiger har antalet platser minskat med 25 % de senaste 10 \u00e5ren, kvarboendeprincipen vinner allt mer mark, oftast i enlighet med den \u00e4ldres vilja men ibland p\u00e5tvingat.<\/p>\n

N\u00e4r medier beskriver utvecklingen verkar det vara om\u00f6jligt att hitta n\u00e5gon som kan f\u00f6rklara varf\u00f6r lagstiftningen ser ut som den g\u00f6r \u2013 och \u00e4n mindre varf\u00f6r ingen \u00e4ndrar den, om situationen nu upplevs som ov\u00e4rdig en v\u00e4lf\u00e4rdsstat.<\/p>\n

Bakgrunden \u00e4r f\u00f6ljande: den kommunala behovspr\u00f6vningen styrs av Socialtj\u00e4nstlagens kriterier. Denna stipulerar att en m\u00e4nniska som har behov av \u00e4ldreomsorg har r\u00e4tt till en \u201dsk\u00e4lig levnadsniv\u00e5\u201d. Detta kan st\u00e4llas mot LSS, som \u00e4r en egen lagstiftning som omfattar personer med olika typer av handikapp. Denna ger brukarna r\u00e4tt till \u201dgoda\u201d levnadsvillkor.<\/p>\n

I dagsl\u00e4get finns inte ett enda parti som f\u00f6resl\u00e5r en dylik ambitionsh\u00f6jning p\u00e5 \u00e4ldreomsorgens omr\u00e5de. Inte heller den r\u00f6dgr\u00f6na oppositionen, som annars tar varje tillf\u00e4lle i akt att beskriva sektorn som ett ofrivilligt offer f\u00f6r borgerliga besparingar och kapitalistisk rovdrift kommer med n\u00e5gra konkreta f\u00f6rslag som adresserar den kommunala behovspr\u00f6vningen. Att bara tala i generella termer av skatteh\u00f6jningar duger inte: oavsett hur mycket eller lite pengar som finns i de kommunala skattkistorna kvarst\u00e5r ju kriterierna. Det finns heller inga garantier f\u00f6r att resurserna skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r just detta \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

Ett hederligare, men betydligt mera sv\u00e5ruppfyllt l\u00f6fte hade varit att s\u00e4ga att man vill f\u00f6r\u00e4ndra Socialtj\u00e4nstlagen s\u00e5 att den garanterar den \u00e4ldre en \u201dgod\u201d, snarare \u00e4n en \u201dsk\u00e4lig\u201d levnadsniv\u00e5 \u2013 och sedan f\u00f6rklara hur man ska finansiera denna f\u00f6r\u00e4ndring. Det \u00e4r i detta senare led som skon kl\u00e4mmer.<\/p>\n

Erfarenheterna fr\u00e5n LSS-lagstiftningen \u00e4r n\u00e4mligen att det i sig mycket lovv\u00e4rda initiativet, som givit m\u00e5nga m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttning m\u00f6jlighet att leva goda liv, skapade en verklig kommunalekonomisk g\u00f6kunge: mellan 1994-2010 \u00f6kade kostnaderna med 138 procent och kostnaderna forts\u00e4tter att stiga. D\u00e5 utg\u00f6r den grupp som omfattas av LSS \u00e4nd\u00e5 ett begr\u00e4nsat antal m\u00e4nniskor. Enligt SKL kommer andelen i befolkningen som \u00e4r 65 \u00e5r eller \u00e4ldre \u00f6ka med 41 % mellan 2010 och 2035. Den st\u00f6rsta \u00f6kningen sker bland personer som \u00e4r 85 \u00e5r eller \u00e4ldre. Den mest v\u00e5rdtunga gruppen \u00e4ldre ber\u00e4knas \u00f6ka med 76 % under samma period. Skulle man genomf\u00f6ra samma ambitionsh\u00f6jning inom \u00e4ldreomsorgen skulle det inneb\u00e4ra en \u00f6kning med kommunalskatten med m\u00e5nga kronor.<\/p>\n

Som ansvarigt \u00e4ldrekommunalr\u00e5d i Solna ser jag att en s\u00e5dan utgifts\u00f6kning skulle inneb\u00e4ra en h\u00f6gst p\u00e5taglig resurskonkurrens med andra grupper som ocks\u00e5 beh\u00f6ver, och f\u00f6rv\u00e4ntar sig offentligt st\u00f6d. Och detta \u00e4ven om vi chockh\u00f6jde skatterna! D\u00e5 \u00e4r \u00e4nd\u00e5 Solna en tillv\u00e4xtkommun med l\u00e5g arbetsl\u00f6shet och god skattebas \u2013 f\u00f6r m\u00e5nga kollegor i glesbygden skulle en s\u00e5dan utgifts\u00f6kning vara om\u00f6jlig att hantera.<\/p>\n

De flesta beslutsfattare \u00e4r v\u00e4l medvetna om att den demografiska utmaning vi har framf\u00f6r oss saknar en h\u00e5llbar l\u00f6sning om dagens system bibeh\u00e5lls intakt. Och nu handlar det bara om att bara bygga ut den befintliga omsorgsinfrastrukturen i tillr\u00e4cklig m\u00e5n f\u00f6r att kunna m\u00f6ta utvecklingen mot en kraftigt \u00f6kande andel v\u00e5rdkr\u00e4vande \u00e4ldre som tar fart i slutet av 10-talet. Inte om att m\u00f6ta de st\u00e4ndigt stigande f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 h\u00f6gre kvalitet, b\u00e4ttre service och en individualisering av tj\u00e4nsterna.<\/p>\n

Att dessa f\u00f6rv\u00e4ntningar redan idag sl\u00e5r igenom m\u00e4rks i den politiska debatten. Det finns idag tv\u00e5 kategorier missn\u00f6je som b\u00e5de medier och politiker ofta blandar ihop \u2013 som till exempel i fallet med den mycket gamla, men f\u00f6rh\u00e5llandevis pigga mannen i Heby:<\/p>\n