Rättssystem och försvar

Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på insikten om människans ofullkomlighet. Brottslighet har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Staten ska sträva efter att begränsa brottsligheten så långt det är möjligt. Ett fungerande rättssamhälle förutsätter att de som bryter mot lagen lagförs och straffas. Detta är viktigt för att skydda laglydiga, ge brottsoffer upprättelse, upprätthålla ett signalsystem om vad som är rätt och fel samt att ge förbrytaren möjlighet att sona sitt brott. Straffet innebär en upprättelse för brottsoffret då omvärlden erkänner kränkningen, det offentliga tydliggör skuldfrågan och brottslingen får ta ansvar för sina handlingar. Den som har tagit sitt straff har sonat sitt brott.

Familjens roll i det brottsförebyggande arbetet är central. En god familjepolitik är alltså i sin helhet en grundläggande förutsättning för ett fungerande brottsförebyggande arbete. I en trygg familj tillägnar sig barnen på ett naturligt sätt de normer som stärker deras inre kontroll och därmed hjälper dem att motstå frestelsen att bryta mot de regler som bygger upp samhället. Förskolan och skolan har också en viktig roll i det förebyggande arbetet.

Unga lagöverträdare bör hellre dömas till ungdomstjänst eller sluten ungdomsvård än fängelse. Samhället ska tidigt markera mot ungas lagöverträdelser men straffmyndighetsåldern ska inte sänkas.

För medborgarnas trygghet är den nödvändigt att man kan lita på att polis kan tillkallas när man drabbas av brottslighet. På senare år har den organiserade brottslighetens andel av så kallade vardagsbrott ökat, vilket utgör en källa till oro. Sett ur brottslingens synvinkel är risken att åka fast för vardagsbrott, exempelvis inbrott, bara några enstaka procent. Detta är inte acceptabelt ur ett medborgarperspektiv. Polisen ska vara effektiv och ges de verktyg som behövs för att på ett slagkraftigt och rättssäkert sätt komma åt vardagsbrottsligheten.

Kristdemokraterna vill bl.a:

 

Införa en ny lag om civilkurage. Om man ser en medmänniska i nöd ska man ha skyldighet att, efter egen förmåga, agera för att hjälpa. Exempelvis genom att ringa polisen eller på annat sätt uppmärksamma omgivningen på vad som händer.

Pröva möjligheten att vittna anonymt i vissa specifika typer av brottmål bör prövas i Sverige. Det kan exempelvis vara där hot från gäng föreligger. En sådan ordning kan bl.a. underlätta för tidigare gängmedlemmar att vittna.

Att fler unga ska dömas till ungdomstjänst, även för mer ringa brott. Ungdomstjänsten ska ha en tydlig koppling till brottet. Om klottrare och vandaler får sanera klotter och återställa efter skadegörelse ökar sannolikheten för en förståelse för brottens konsekvenser och kostnader.

Att villkorlig frigivning när två tredjedelar av det utdömda straffet är avtjänat ska endast ske om en intagen har levt upp till de krav som kriminalvården ställt, till exempel genomgått behandling mot missbruk eller våldsutövande.

Att stödet till brottsoffer byggs ut i hela Sverige.

Svenskt ställningstagande inför olika konflikter och kriser ska grundas på om grundläggande värden som mänskliga rättigheter, demokrati, öppenhet och rättssäkerhet respekteras av parterna.

 

Försvar

 

Kristdemokraterna anser att folkrätten förändrats i efterspelet av terrordådet mot USA den 11 september 2001. Kampen mot terrorism är långsiktig och kräver internationell samverkan. Den måste föras med alla tillgängliga medel och samtidigt respektera mänskliga rättigheter. Alla länder har rätt till självförsvar mot internationell terrorism, även med militära medel. Men denna självförsvarsrätt behöver definieras och analyseras kontinuerligt.

Sverige är militärt alliansfritt. Neutralitetsbegreppet är inte längre relevant. Därför måste Sverige även fortsättningsvis stärka samarbetet inom organisationer och med andra länder för att lösa säkerhetsproblemen. Vårt medlemskap i FN och EU och kontinuerligt utvecklade samarbete med Nato ger oss de bästa kanalerna och möjligheterna.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna människors liv och frihet. Svensk säkerhet kommer i allt högre grad att byggas bortom våra territoriella gränser. Vi anser därför att Sverige ska öka sitt deltagande i internationella insatser för fred och säkerhet. Dessutom bör Sverige kunna delta i insatser även utanför Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet.

Den stora principiella säkerhets- och försvarspolitiska skillnaden i dag jämfört med tidigare är att de hot som kan drabba ett land och dess folk, sannolikt kommer att äga rum i fredstid. Detta gäller allt ifrån naturkatastrofer till terrorism. Utvecklade länder som Sverige måste konstruera robusta samhällsskydd som tar sin utgångspunkt i icke-militära resurser. Samhällets ökade användning och beroende av elektricitet, telekommunikation och informationsteknologi innebär att svåra störningar på dessa områden snabbt kan medföra allvarliga konsekvenser för samhällets funktion. Skydd mot sårbarhet och beredskap inför det oväntade är ett måste för upprätthållandet av vårt teknologiskt avancerade samhälle.

Några av våra förslag för en klok säkerhets- och försvarspolitik:

 

Det bör göras en förutsättningslös parlamentarisk utredning om för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO.

Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet.

Målet med säkerhetspolitiken är att den bidrar till fred, frihet och säkerhet för alla människor i samhället och att solidariskt bidrar till fredlig utveckling i omvärlden.