F\u00f6ljande yttrande antogs vid ett m\u00f6te med den kristdemokratiska politikergruppen 2000-11-06.<\/p>\n
<\/p>\n
Vi Kristdemokrater vill verka f\u00f6r ett friare och tryggare samh\u00e4lle, i enlighet med de principer som utkristalliseras i gr\u00e4nssnittet mellan v\u00e5ra ideologiska grundid\u00e9er, personalismen och subsidiaritetsprincipen, bland andra f\u00f6rvaltarskapstanken, samh\u00e4llsgemenskapstanken och ofullkomlighetstanken.<\/p>\n
I utredningen V\u00e4lf\u00e4rd vid v\u00e4gsk\u00e4l<\/em> (SOU 2000:3) beskrivs v\u00e4lf\u00e4rd som Rent allm\u00e4nt vill vi dock framh\u00e5lla att f\u00f6rslaget \u00e4r tunt p\u00e5 visioner, det tycks oklart vad man vill \u00e5stadkomma med \u00f6versiktsplanen. Nedan redovisar vi v\u00e5ra kommentarer och synpunkter, av s\u00e5v\u00e4l generell som speciell natur.<\/p>\n F\u00f6rslaget till kommunomfattande \u00f6versiktsplan f\u00f6r V\u00e4rnamo kommun ger en utm\u00e4rkt kunskaps\u00f6versikt \u00f6ver l\u00e4get i v\u00e5r kommun och en fyllig inventering av v\u00e5ra gemensamma resurser. H\u00e4r finns, \u00e4ven om visionerna \u00e4r otydliga, ocks\u00e5 fr\u00f6n till strategier f\u00f6r en positiv utveckling av V\u00e4rnamo som vi kristdemokrater g\u00e4rna vill st\u00e4lla oss bakom, s\u00e5som:<\/p>\n V\u00e4rnamo kommun har nyligen antagit ett program f\u00f6r att implementera FN:s barnkonvention i verksamheten. En kommunomfattande \u00f6versiktsplan ber\u00f6r i allra h\u00f6gsta grad livsvillkoren f\u00f6r dagens barn om 10-20 \u00e5r. D\u00e4rf\u00f6r vill vi \u00e4ven efterlysa ett tydligare barnperspektiv i \u00f6versiktsplanen.<\/p>\n M\u00f6jligen kan anf\u00f6ras att planen inneh\u00e5ller f\u00f6r lite av det brottsf\u00f6rebyggande perspektivet. F\u00f6rhoppningsvis kan det tillgodoses vid fortsatt f\u00f6rdjupning och planering.<\/p>\n F\u00f6rslaget inneh\u00e5ller m\u00e5nga allm\u00e4nt v\u00e4rderande omd\u00f6men av f\u00f6retr\u00e4desvis positiv natur. Detta g\u00f6r att det ibland n\u00e4stan kan uppfattas som en s\u00e4ljbroschyr f\u00f6r V\u00e4rnamo. Nu \u00e4r vi ju i och f\u00f6r sig en bra kommun, men \u00f6versiktsplanen skulle tj\u00e4na p\u00e5 att vara mindre v\u00e4rderande och i st\u00e4llet redovisa de fakta som ligger till grund f\u00f6r v\u00e4rderingen.<\/p>\n Under avsnittet om Planarbete och metoder<\/em> p\u00e5 s. 5<\/strong> st\u00e5r det att en komprimerad version av planen ska tas fram f\u00f6r att kunna publiceras p\u00e5 webben. I samband med det b\u00f6r man koppla webbversionen till de informationslager som samordnas i kommunens arbete med geografiska informationssystem, GIS. Detta skulle st\u00e4rka medborgarnas m\u00f6jligheter att sj\u00e4lva skaffa information och d\u00e4rmed den politiska delaktigheten.<\/p>\n P\u00e5 s. 10<\/strong>, fj\u00e4rde stycket, st\u00e5r det Vi ser allvarligt p\u00e5 konsekvenserna av minskade f\u00f6delsetal och befolkningsnetto, s. 12<\/strong>. Denna utveckling \u00e4r det st\u00f6rsta hotet mot v\u00e5r kommun idag. D\u00e4rf\u00f6r anser vi att det \u00e4r ytterst angel\u00e4get att arbetet med att ge barnfamiljerna b\u00e4ttre service genom att<\/p>\n f\u00e5r h\u00f6gsta prioritet.<\/p>\n Tabell 3 p\u00e5 s. 13<\/strong> b\u00f6r bytas ut mot ett diagram. Generellt sett \u00e4r diagram oftast b\u00e4ttre \u00e4n tabeller p\u00e5 att beskriva variationer \u00f6ver tiden och komplexa samband.<\/p>\n P\u00e5 s. 14<\/strong> b\u00f6r \u00e4ven f\u00f6delsetalen j\u00e4mf\u00f6ras med riket som helhet.<\/p>\n I nul\u00e4gesbeskrivningen av Bebyggelsestruktur<\/em> p\u00e5 s. 17<\/strong>, tredje stycket, b\u00f6r kommunens frivilliga \u00e5tagande att h\u00e5lla en aktuell bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningsplan framh\u00e5llas som ett fortsatt l\u00e4mpligt planeringsinstrument f\u00f6r bostadsbyggandet. I samma stycke b\u00f6r formuleringen P\u00e5 samma sida (s. 17<\/strong>) finns \u00e4ven ett kapitel om Framtid<\/em>, d\u00e4r alternativa bostadsomr\u00e5den n\u00e4mns. I det sammanhanget ser vi det som angel\u00e4get att framf\u00f6r allt prioritera s\u00e5 kallat ekologiskt boende i kommande planering. V\u00e4rnamo har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att vara en f\u00f6reg\u00e5ngskommun p\u00e5 det omr\u00e5det.<\/p>\n Under rubriken Livsstil och milj\u00f6\/folkh\u00e4lsa<\/em> p\u00e5 s. 25<\/strong> n\u00e4mns det H\u00e4lsopolitiska programmet f\u00f6r J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n. Detta b\u00f6r \u00e4ven finnas med bland underlagsmaterialet p\u00e5 samma sida.<\/p>\n Kristdemokraterna har genom till\u00e4ggsdirektiv till arbetet med \u00f6versiktsplanen p\u00e5talat behovet av att inventera och s\u00e4kra s\u00e5 kallade tysta zoner. P\u00e5 s. 60<\/strong> n\u00e4mns dessa. Dock skulle vi \u00f6nska en fylligare beskrivning av hur arbetet med fredande av tysta zoner ska hanteras i \u00f6versiktsplanesammanhang. Det \u00e4r vidare \u00f6nskv\u00e4rt att \u00e4ven tysta milj\u00f6er inom t\u00e4torterna kartl\u00e4ggs, f\u00f6r att kunna minimera tillkommande infraljudk\u00e4llor och liknande. Vi fr\u00e5gar oss \u00e4ven om tysta zoner enbart \u00e4r ett friluftsliv- och rekreationsintresse. N\u00e4rhet till tysta omr\u00e5den kommer troligen att bli en attraktionsfaktor inom en snar framtid, vilket kan medf\u00f6ra positiva effekter p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l inflyttning som n\u00e4ringsliv och handel.<\/p>\n Ett t\u00e4nkbart milj\u00f6problem som har uppm\u00e4rksammats alltmer p\u00e5 senare \u00e5r \u00e4r elektromagnetiska f\u00e4lt. I v\u00e4ntan p\u00e5 ett b\u00e4ttre kunskapsunderlag b\u00f6r f\u00f6rsiktighetsprincipen r\u00e5da. Vidare \u00e4r det angel\u00e4get med en kartl\u00e4ggning av omr\u00e5den som \u00e4r relativt fria fr\u00e5n elektromagnetiska f\u00e4lt, inte minst f\u00f6r de m\u00e4nniskors skull som upplever besv\u00e4r som kan h\u00e4nf\u00f6ras till s\u00e5dana.<\/p>\n P\u00e5 n\u00e5gra st\u00e4llen finns det skrivningar om En genomg\u00e5ng av T\u00e4torter och mindre orter\/byar<\/em> startar p\u00e5 s. 107<\/strong>. Denna genomg\u00e5ng borde kunna inrymma mycket mer av visioner och t\u00e4nkbara utvecklingsm\u00f6jligheter f\u00f6r framtiden. Bed\u00f6mningar om vad som \u00e4r realistiskt att genomf\u00f6ra tenderar att f\u00e4rgas av de omst\u00e4ndigheter som \u00e4r aktuella nu och b\u00f6r g\u00f6ras senare, i detaljplaner och f\u00f6rdjupningar av \u00f6versiktsplanen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6ljande yttrande antogs vid ett m\u00f6te med den kristdemokratiska politikergruppen 2000-11-06.<\/p>\n","protected":false},"author":412,"featured_media":9638,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[32,382,370,31,381,174,129,175,37,339,380,154,285,183,297,173,286,299,379,253,165,39,36,336,302,181,182,192,277,300,247],"class_list":["post-1999","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyheter","tag-aldre","tag-alternativa-driftsformer","tag-attraktiv","tag-barn-och-unga","tag-barnperspektiv","tag-boende","tag-bostader","tag-byggande","tag-familj","tag-fjarrvarme","tag-fns-barnkonvention","tag-folkhalsa","tag-foretag","tag-forvaltarskap","tag-frihet","tag-gemenskap","tag-handel","tag-kompetens","tag-kretslopp","tag-kultur","tag-kvinnor","tag-miljo","tag-naringliv","tag-ofullkomlighetstanken","tag-oversiktsplan","tag-personalism","tag-subsidiaritet","tag-tillvaxt","tag-trygghet-och-valfrihet","tag-tysta-zoner","tag-valfard"],"acf":[],"yoast_head":"\nF\u00f6rfogande \u00f6ver resurser i pengar, \u00e4godelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, s\u00e4kerhet m. m. med vars hj\u00e4lp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor.<\/q> Om denna syn p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rd och ovanst\u00e5ende principer f\u00e5r genomsyra implementeringen av f\u00f6religgande kommunomfattande \u00f6versiktsplan f\u00f6r V\u00e4rnamo kommun har vi h\u00e4r ett utm\u00e4rkt planeringsinstrument som kan bidra till att g\u00f6ra en bra kommun \u00e4nnu b\u00e4ttre och attraktivare att leva i. Detta beh\u00f6vs om vi ska hitta v\u00e5r roll i det postindustriella samh\u00e4llet lika bra som i industrisamh\u00e4llet.<\/p>\n
Generella synpunkter<\/h2>\n
\n
\n
Speciella synpunkter<\/h2>\n
GGVV-regionen ska vara.f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4n som kvinnor<\/q><\/strong>. En b\u00e4ttre formulering vore att ers\u00e4tta det fetstilta ovan med ”f\u00f6r alla dess inv\u00e5nare”.<\/p>\n
\n
t ex \u00e4ldre<\/q>\u00a0utvidgas till ”m\u00e4nniskor med s\u00e4rskilda behov”.<\/p>\n
en positiv syn p\u00e5 att pr\u00f6va bebyggelsekompletteringar m m i sj\u00f6n\u00e4ra l\u00e4gen<\/q> (t. ex. s. 106<\/strong>). Dessa borde nyanseras med en anm\u00e4rkning om de allm\u00e4nna intressen som exploateringen kan komma i konflikt med, f\u00f6r att inte invagga l\u00e4sare i en falsk f\u00f6rhoppning om att det numera skulle vara fritt fram att bygga \u00f6verallt. Kommunens allm\u00e4nna h\u00e5llning till \u00f6kat landsbygdsbyggande m\u00e5ste emellertid vara positiv och st\u00f6djande.<\/p>\n