efterlyst l\u00e4nge<\/a>\u00a0och nu hoppas vi bara att fler partier hakar p\u00e5.<\/p>\n\u2013 Om h\u00f6ghastighetsj\u00e4rnv\u00e4garna blir verklighet kan V\u00e4rnamo n\u00e5 visionen om att v\u00e4xa till 40000 inv\u00e5nare \u00e4nnu tidigare \u00e4n 2035, forts\u00e4tter Camilla Rinaldo Miller, gruppledare i Kommunfullm\u00e4ktige. Det skapar arbetstillf\u00e4llen, men \u00e4ven m\u00f6jligheter att arbetspendla s\u00e5 att f\u00f6retagen f\u00e5r \u00f6kade m\u00f6jligheter att rekrytera ny arbetskraft.<\/p>\n
\u2013 Detta \u00e4r en j\u00e4tteviktig satsning f\u00f6r milj\u00f6n, s\u00e4ger H\u00e5kan Johansson, ordf\u00f6rande i Samh\u00e4llsbyggnadsn\u00e4mnden. V\u00e4rnamo kommun har lovat att medfinansiera j\u00e4rnv\u00e4gssatsningen med att bland annat bygga nya 1 770\u00a0bost\u00e4der, s\u00e5 nu \u00e4r det bara att kavla upp \u00e4rmarna och forts\u00e4tta det arbete vi redan har p\u00e5b\u00f6rjat.<\/p>\n
\nKRISTDEMOKRATERNAS PRESSMEDDELANDE 2018-04-12<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r tror vi h\u00f6ghastighetst\u00e5g beh\u00f6vs<\/h2>\n
Fr\u00e5gan om nya stambanor i Sverige och sp\u00e5r f\u00f6r riktigt h\u00f6ga hastigheter har l\u00e4nge diskuterats och utretts. Den nu slutf\u00f6rda Sverigef\u00f6rhandlingen inneb\u00e4r att det finns ett seri\u00f6st och konkret underlag f\u00f6r hur ett s\u00e5 stort projekt kan genomf\u00f6ras. Mot bakgrund av nuvarande stambanors stora kapacitetsproblem, en v\u00e4xande befolkning och behovet av st\u00f6rre arbetsmarknadsregioner och ett milj\u00f6v\u00e4nligt resande finns stora f\u00f6rdelar med att investera i nya stambanor f\u00f6r h\u00f6ghastighetst\u00e5g.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r det ett kostsamt projekt som, om det genomf\u00f6rs p\u00e5 fel s\u00e4tt, riskerar att tr\u00e4nga undan andra angel\u00e4gna investeringar och bli en belastning f\u00f6r nuvarande och kommande skattebetalare. Det f\u00e5r inte ske, f\u00f6r behoven av f\u00f6rb\u00e4ttringar redan idag i fj\u00e4rr- och pendelt\u00e5gstrafiken \u00e4r mycket stora.<\/p>\n
Kristdemokraterna har g\u00e5tt igenom underlagen och Kristdemokraternas partistyrelse menar att Sverigef\u00f6rhandlingens f\u00f6rslag om en snabb utbyggnad av nya stambanor f\u00f6r h\u00f6ghastighetst\u00e5g med hastigheter upp till 320 km\/h p\u00e5 str\u00e4ckorna Stockholm-G\u00f6teborg och Stockholm-Malm\u00f6 b\u00f6r genomf\u00f6ras. M\u00e5let b\u00f6r vara att banorna ska vara klara \u00e5r 2035.<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r sv\u00e5r och komplex. F\u00f6rdelarna \u00f6verv\u00e4ger dock, d\u00e5 nya h\u00f6ghastighetsbanor skulle inneb\u00e4ra b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att jobba och bo i Sverige, genom v\u00e4sentligt kortare restider, nya bost\u00e4der kring stationsl\u00e4gena och f\u00f6rt\u00e4tning och f\u00f6rstoring av arbetsmarknadsregioner. N\u00e4ringslivet, milj\u00f6n och klimatet skulle gynnas. Den dynamik och tillv\u00e4xtpotential detta inneb\u00e4r \u00e4r b\u00e5de uppenbar och samtidigt sv\u00e5r att i detalj f\u00f6rutse och r\u00e4kna med i de samh\u00e4llsekonomiska kalkylerna.<\/p>\n
De nya stambanorna kommer ocks\u00e5 avlasta de gamla, som kan forts\u00e4tta anv\u00e4ndas f\u00f6r persontrafik, men ocks\u00e5 i h\u00f6gre grad reserveras f\u00f6rgodstrafik. Det f\u00f6rb\u00e4ttrar f\u00f6r pendling och st\u00e4rker f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r svensk industri med \u00f6kad punktlighet av leveranser. M\u00e5nga transport\u00f6rer litar inte p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gens godstransporter idag utan v\u00e4ljer lastbilar ist\u00e4llet. Sammantaget kan Sveriges konkurrenskraft st\u00e4rkas.<\/p>\n
Projektet har en h\u00f6g prislapp \u2013 omkring 230 miljarder kronor \u2013 \u00e4ven om det finns klart mer optimistiska ber\u00e4kningar. Fr\u00e5gan \u00e4r dock vad som \u00e4r alternativet? De som \u2013 p\u00e5 goda grunder \u2013 argumenterar emot ett byggande har, enligt v\u00e5r uppfattning, sv\u00e5rt att presentera h\u00e5llbara alternativ. Det blir allt mer uppenbart att nuvarande stambanor inte h\u00e5ller f\u00f6r dagens krav och \u00e4n mindre f\u00f6r framtidens. Huvudalternativet som utretts \u00e4r att rusta upp och bygga ut befintliga stambanor, men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 h\u00f6ga kostnader och n\u00e4stan samma negativa samh\u00e4llsekonomiska kalkyl som h\u00f6ghastighetsbanor, utan att kunna bidra med de bredare nyttorna f\u00f6r arbetsmarknad, milj\u00f6 och konkurrenskraft som h\u00f6ghastighetsbanorna v\u00e4ntas medf\u00f6ra.<\/p>\n
Ett annat alternativ \u00e4r att bygga enligt Trafikverkets f\u00f6rslag p\u00e5 250 km\/h och i l\u00e5ngsammare takt. Det kostar 210 miljarder kr, men d\u00e5 f\u00f6rsenas bygget med 60 \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med Sverigef\u00f6rhandlingens f\u00f6rslag, tidsvinsterna minskar p\u00e5tagligt och de stora nyttorna uppst\u00e5r f\u00f6rst i en mycket avl\u00e4gsen framtid. Alternativet har dessutom markant h\u00f6gre driftskostnader.<\/p>\n
F\u00f6r den som bara vill se samh\u00e4llsekonomiskt ber\u00e4knad l\u00f6nsamhet \u00e5terst\u00e5r att avst\u00e5 fr\u00e5n nyinvesteringar och ist\u00e4llet enbart underh\u00e5lla dagens underm\u00e5liga j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t i l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Men med \u00f6verbelastat t\u00e5gn\u00e4t och st\u00e4ndiga f\u00f6rseningar \u00e4r det knappast ett h\u00e5llbart alternativ. I det perspektivet framst\u00e5r kostnaden f\u00f6r h\u00f6ghastighetst\u00e5g mer attraktivt. Liksom n\u00e4r de befintliga stambanorna en g\u00e5ng byggdes, beh\u00f6ver vi idag g\u00f6ra investeringar f\u00f6r att st\u00e4rka potentialen i svensk ekonomi och arbetsmarknad.<\/p>\n
Finansieringen \u00e4r n\u00e4sta viktiga fr\u00e5ga att besvara. Vi menar att den b\u00f6r utg\u00f6ras av en mix av int\u00e4ktsk\u00e4llor.<\/p>\n
Ut\u00f6ver vanlig anslagsfinansiering inom ramen f\u00f6r den nationella planen b\u00f6r bland annat f\u00f6rs\u00e4ljning av statlig egendom kunna utg\u00f6ra delfinansiering. F\u00f6rs\u00e4ljning b\u00f6r ske n\u00e4r och staten och skattebetalarna f\u00e5r en god ers\u00e4ttning. N\u00e5gon formell koppling b\u00f6r inte g\u00f6ras, men det kan tydligg\u00f6ras att det \u00e4r rimligare att staten \u00e4ger infrastruktur \u00e4n exempelvis \u00e4ger en bank eller andra bolag som inte har ett s\u00e4rskilt samh\u00e4llsansvar. Finansiering via kontinuerlig f\u00f6rs\u00e4ljning av statlig egendom bidrar ocks\u00e5 till att minska risken att den ekonomiska trov\u00e4rdigheten naggas i kanten p\u00e5 grund av \u00f6kad skulds\u00e4ttning<\/p>\n
Den kommunala medfinansieringen, som st\u00e4rker projektets trov\u00e4rdighet, b\u00f6r v\u00e4lkomnas och ocks\u00e5 Sverigef\u00f6rhandlingens f\u00f6rslag till kompletterande finansieringsformer b\u00f6r \u00f6verv\u00e4gas.<\/p>\n
\u00c5terst\u00e5ende finansieringsbehov kommer staten beh\u00f6va l\u00e5na. Det \u00e4r dock viktigt att konstatera att l\u00e5nefinansiering inte \u00e4r n\u00e5gra \u201dgratispengar\u201d i f\u00f6rh\u00e5llande till anslagsfinansiering, trots den l\u00e5ga r\u00e4ntan. Offentligfinansiellt belastas statsbudgeten likadant om finansiering sker genom l\u00e5n eller via vanligt anslag i budgeten. D\u00e4remot kan det finnas andra sk\u00e4l, som att bygga p\u00e5 det snabbaste eller mest effektiva s\u00e4ttet. L\u00e5nefinansieringen kan korta byggtiden vilket g\u00f6r att nyttan av h\u00f6ghastighetst\u00e5gen kan realiseras tidigare. Och d\u00e5 det \u00e4r flera generationer som kommer dra nytta av investeringen b\u00f6r \u00e4ven kommande generationer \u201db\u00e4ra\u201d kostnaden f\u00f6r projektet. Staten kan idag p\u00e5 l\u00e5ng tid l\u00e5na till mycket l\u00e5g r\u00e4nta och har en l\u00e5g statsskuld i f\u00f6rh\u00e5llande till BNP. Sverige skulle kunna g\u00f6ra som \u00d6sterrike som har givit ut ett 100-\u00e5rigt l\u00e5n p\u00e5 runt 2 procent och emittera in i den obligationen vartefter kostnad uppst\u00e5r.<\/p>\n
V\u00e5r bed\u00f6mning \u00e4r att denna investering i h\u00f6ghastighetsbanor sammantaget \u00f6ver byggtiden ryms och kan hanteras inom ramen f\u00f6r det finanspolitiska ramverket. Skulle ramverket f\u00f6r ett enskilt \u00e5r inom tidsperioden inte uppfyllas p\u00e5 grund av att kostnader beh\u00f6ver f\u00f6rskjutas mellan \u00e5r f\u00f6r en optimerad byggtakt, blir det att betrakta som en tillf\u00e4llig avvikelse.<\/p>\n
Ett byggande f\u00f6ruts\u00e4tter dock en bred parlamentarisk uppslutning kring att \u2013 och hur\u00a0\u2013 projektet ska genomf\u00f6ras. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att detta kan komma p\u00e5 plats s\u00e5 att byggnation kan p\u00e5b\u00f6rjas. Det vore bra f\u00f6r hela Sverige.<\/p>\n
Jakob Forssmed<\/em> (KD)
\nVice partiledare och ekonomisk-politisk talesperson<\/p>\nRobert Halef<\/em> (KD)
\nRiksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson<\/p>\n\n\t\t